Temperaturserie Kristianstad
Hej, Jag har en nyfiken fråga avseende temperaturserierna och har tittat på temperaturserien för Kristianstad, stationsnummer 64030 (länk nedan) och blev förvånad över att man inte ser en tydligare uppåtgående trend i den månatliga temperaturserien. Vad - om det finns något enkelt svar på den frågan - beror det på?
Tack så mycket och önskar fortsatt trevlig dag!
https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer#param=airTemperatureMeanMonth,stations=period,selectedDate=1920-01-10,stationid=64030
Följ inlägget
1
följare
Hej Harald.
Även om varje årsvärde i klimatindikatorn är medelvärde av 35 stationer spridda över hela landet så är ju år-till-år variationen på grund av vädrets normala svängningar väldigt stor. Men den svarta linjen som är ett ungefärligt löpande 10-årsmedelvärde har ett tydligare förlopp. Ju kortare tidsperiod och ju mindre geografiskt område man tittar på desto större blir variabiliteten, och tvärtom. En tidsserie med globala medeltemperaturen visar tydligt den globala uppvärmningen.
Jag tror det är många som tänker som du att den ökande temperaturen i den pågående klimatförändringen borde synas i alla mätstationers tidsserier.
Lite förenklat kan man se det lite som att det är vädret man ser om man ritar som du ritar upp en graf över årsmedeltemperaturen från en plats. För att se klimatet och dess eventuella förändring blir det tydligare om man lägger in en linje med 10 eller till och med 30 års löpande medelvärde. Ett exempel finns i vår klimatindikator för temperatur:
(Men inte heller i den globala medeltemperaturen är det så att varje nytt år alltid blir varmare än de föregående åren. Även på global nivå blir det viss naturlig variation.)
Andra problem som dyker upp i tidsserien som du visade från Kristianstad är dels hur man ska hantera saknade data och dels hur stationer påverkats av förändringar av mätförhållandena (som orsakats av exempelvis flyttning av station, förändringar i närmiljön eller byte av instrument eller observationsrutiner). Tyvärr är det normala att en station tvingas flytta flera gånger per århundrade, och Kristianstad är inget undantag. Summa summarum så ligger det väldigt mycket arbete bakom resultatet i en sådan figur som jag la in ovan. Lite mer att läsa om det finns här: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/analys-av-historiskt-klimat/homogenisering-av-temperatur-1.18158
Vänligen,
Harald
Jag arbetar i ett forskningsprojekt där vi tar fram incidenssiffror för ett medicinskt tillstånd vid olika dygnsmedeltemperaturer och samband med detta vore det värdefullt att kunna göra en grov skattning av hur den globala uppvärmningen skulle kunna påverka incidensen i Sverige vid olika temperaturnivåer. Vi har redan uppgifter om hur stor andel av årets dagar som dygnsmedeltemperaturen ligger på 0, 1, 2, 3 o.s.v. grader i enskilda kommuner, men skulle vilja uppdatera dessa till en fördelning som skulle kunna ses vid t.ex. en ökning av årsmedeltemperaturen på två grader. Att bara flytta hela temperaturskalan uppåt två grader (dvs anta att antalet dagar med 5 grader är samma som vi nu har med 3 grader, antalet dagar med 20 grader är samma som vi nu har med 18 grader o.s.v.) är troligen alltför förenklat, eftersom jag misstänker att "inomårsvariabiliteten" också ökar med ökande medeltemperaturer. Känner ni till några någorlunda lättillgängliga modeller eller färdigtabellerade prediktioner för att förutsäga hur andelen tid inom olika temperaturstrata förväntas påverkas vid olika nivåer av global uppvärmning?
Då detta snarast är en del av diskussionen för att relatera våra huvudfynd till klimatförändringarna behöver värdena inte vara särskilt exakta, utan vi är mer ute efter att grovt skatta de potentiella folkhälsokonsekvenserna av det samband mellan temperatur och sjukdomsrisk som vi påvisat och kvantifierat.
Jag har fått hjälp med svar från en kollega som skriver:
Klimatförändringen är inte linjär och temperaturextremer förändras inte nödvändigtvis på samma sätt som medelvärdet, och än mer komplicerat att se hur det blir det om man tittar på dagar över vissa trösklar. Du har rätt i att det inte går att öka temperaturen lika mycket på alla dagar. För att på riktigt svara på din fråga skulle det behöva göras ytterligare analyser av klimatscenariodata. Eftersom du bara behöver något översiktligt kan det kanske räcka med informationen i denna rapport: https://energiforsk.se/media/29543/forandringar-i-klimatet-som-paverkar-energisektorn-i-sverige-energiforskrapport-2021-745.pdf
Hälsningar
Lennart Wern