Temperatur- och nederbördsserier från Lund
Hej!
Jag har märkt att ni någon gång rätt nyligen har laddat upp månatliga genomsnitt av de historiska mätserierna av temperatur och nederbörd från Lund (från 1753- och 1748, respektive, med en del luckor). Jag undrar om temperaturserien är baserad på månatliga genomsnitt av de 'råa' dagliga värden som finns i arkiven fr. 1753, och i så fall är det bara dagmätningarna som är med (jag vet att det finns även kvällsmätningar från 1769)? Jag undrar också hur kvalitetssäkringen är gjord för denna serie, den är 'G' fram till 1773 och sedan är det mest 'Y' för perioden efter 1863? Är det för att det inte hunnit kontrollerats än eller är det för att det finns misstänksamheter med datan? Angående temperaturserien i eran data undrar jag också om gapet som finns efter 1773 är p.g.a. av att ni inte anser datan tillförlitlig eller för att den inte hunnit digitaliseras? Det finns ju 'råa' data i arkiven fram till 1820, varefter det är ett gap till ca 1832.
Jag undrar också hur kvalitetssäkringen är gjord för den månatliga nederbördsserien som är 'G' under 1700-talet.
Tacksam för alla svar ni kan ge.
Mvh,
Martin
Jag har märkt att ni någon gång rätt nyligen har laddat upp månatliga genomsnitt av de historiska mätserierna av temperatur och nederbörd från Lund (från 1753- och 1748, respektive, med en del luckor). Jag undrar om temperaturserien är baserad på månatliga genomsnitt av de 'råa' dagliga värden som finns i arkiven fr. 1753, och i så fall är det bara dagmätningarna som är med (jag vet att det finns även kvällsmätningar från 1769)? Jag undrar också hur kvalitetssäkringen är gjord för denna serie, den är 'G' fram till 1773 och sedan är det mest 'Y' för perioden efter 1863? Är det för att det inte hunnit kontrollerats än eller är det för att det finns misstänksamheter med datan? Angående temperaturserien i eran data undrar jag också om gapet som finns efter 1773 är p.g.a. av att ni inte anser datan tillförlitlig eller för att den inte hunnit digitaliseras? Det finns ju 'råa' data i arkiven fram till 1820, varefter det är ett gap till ca 1832.
Jag undrar också hur kvalitetssäkringen är gjord för den månatliga nederbördsserien som är 'G' under 1700-talet.
Tacksam för alla svar ni kan ge.
Mvh,
Martin
Följ inlägget
0
följare
När det gäller så här gamla data tycker jag att vi måste vara glada för alla de data som finns tillgängliga. Men självklart håller data från 1700- och 1800-talet inte samma kvalité som dagens data. Strålningsskydd för temperaturmätningarna kan ha varit bristfälliga och vindskyddet till nederbördsmätningarna har förmodligen saknats.
När det gäller kvalitetssäkring av våra data så finns det egentligen tre färger förutom Green och Yellow även Red. Om ett värde är märkt R så är det underkänt av någon anledning. När du hämtar data från vår hemsida så är R-markerade data redan borttagna. G och Y är godkända värden och kan användas på samma sätt.
Där det är luckor har vi inga data. Det är inte så att vi underkänt data i luckorna. Om vi kan få fram mer data från Lund lägger vi in dem i vår databas så att de blir tillgängliga från Öppna Data.
Jag har rådfrågat min kollega Lars Bärring som är mer insatt i de gamla observationerna från Lund. Han skriver som nedan.
Hälsningar
Lennart Wern
"Hej Lennart
Vi arbetade ju en hel del med observationsprotokollen och lade ner ett stor arbete på att följa instrumentflyttar osv. En del av detta arbete, som hade fokus på lufttryck, finns sammanfattat i en rapport
https://lucris.lub.lu.se/ws/files/4734287/4157041.pdf
Från detta arbete drog vi slutsatsen att temperaturdata, som vi digitaliserade med full tidsupplösning, var av den kvalitet att vi vågade använda dem för temperaturkorrigering av barometern, men inte att använda som en temperaturserie för mer allmänna ändamål. För lufttrycket är ju en ungefärlig temperaturkorrrektion bättre än ingen temperaturkorrektion alls. Däremot ville vi inte ställa samman temperaturdata till en klimatologisk serie, dels pga (bristande) insyn i hur instrumenten flyttat och varit placerade (inne/ute/solexponerade/osv)
Nederbördsdata är jag änniu mer tveksam till, och det gäller även data långt mer i nutid.
Lars"
Är gapet i temperaturserien mellan 1774-1859 p.g.a. att datan däremellan blivit 'R' markerad? Förlåt men det framgick inte helt tydligt i era svar. För jag antar att ni har tillgång till datan i gapet (det antyddes av Lars Bärrings svar, förutom mellan 1820-1833 som inte finns)?
Sen undrar jag huruvida datan mellan 1753-1773 endast är baserad på dagmätningar eller dag- och kvällsmätningar?
Jag undrar också om man kan komma i kontakt med den person som nyligen publicerat denna data på eran hemsida?
Sen apropå Lars svar undrar jag slutligen om det också finns planer att publicera lufttrycksserien från 1780?
Med vänlig hälsning,
Martin
Temperaturdata mellan 1774-1859 har vi inte.
Det var jag som för några år sedan gjorde ett försök att få tag på temperaturdata från Lund. Jag fick tips av någon om någon hemsida där data fanns att ladda ner. Jag laddade ner de data från Lund jag hittade vilket var månadstemp dör perioden 1753 - 1773, inget mer intressant fanns där från Lund. Tyvärr minns jag inte var jag hämtade dessa data från och kan alltså inte svara på hur de är beräknade. Det fanns inte några dagliga data. Jag har kontaktat den jag misstänker tipsade mig om hemsidan. Tyvärr gav det inget heller.
De data från Lund som Lars Bärring nämner finns i ett äldre datorsystem. Tyvärr har dessa data inte konverterats till ett modernt system på grund av tidsbrist av inblandade. Om/när dessa data konverterats får vi ta ställning till om de ska läggas in i databasen.
Min egen åsikt är att sådana här gamla data är otroligt intressanta och värdefulla. Därför bör dessa data göras tillgängliga för forskare och andra intresserade även om kvalitén ibland kan vara tveksam. Det är bättre att ha dessa data än inga alls.
Jag bifogar några filer som kan vara intressanta för dig.
Jag är också lite nyfiken vad du ska göra med dessa data från Lund?
Hälsningar och trevlig helg
Lennart Wern