Solljusets effekt olika över årstiderna?
Hej.
Jag undrar om solljusets ingående komponenter som träffar jordytan skiljer sig över de svenska årstiderna. Jag antar att solen strålar med ganska konstant blandning frekvenser och intensitet men finns det andra effekter nära i atmosfären eller närmare jordytan som påverkar solens frekvenser och intensitet så som vi träffas av dem. Speciellt är jag intresserad om/hur spridningen skiljer sig på eftervintern - våren då jag ofta men inte alla år drabbas av extrem trötthet och sjukskrivning. I år 2021 är just ett sådant år. Just den psykologiska- eller neurologiska effekten beror säkert på annat men kan det finnas komponenter i ljuset som påverkar? För min del så släpper symptomen när naturen slår ut i grönska i maj. Blir ljuset mildare då grönskan absorberar och högre luftfuktighet nära marken?
Mvh
Johan A
Jag undrar om solljusets ingående komponenter som träffar jordytan skiljer sig över de svenska årstiderna. Jag antar att solen strålar med ganska konstant blandning frekvenser och intensitet men finns det andra effekter nära i atmosfären eller närmare jordytan som påverkar solens frekvenser och intensitet så som vi träffas av dem. Speciellt är jag intresserad om/hur spridningen skiljer sig på eftervintern - våren då jag ofta men inte alla år drabbas av extrem trötthet och sjukskrivning. I år 2021 är just ett sådant år. Just den psykologiska- eller neurologiska effekten beror säkert på annat men kan det finnas komponenter i ljuset som påverkar? För min del så släpper symptomen när naturen slår ut i grönska i maj. Blir ljuset mildare då grönskan absorberar och högre luftfuktighet nära marken?
Mvh
Johan A
Följ inlägget
1
följare
Viktigast för solljusets spektrala fördelning vid jordytan är hur högt solen står på himlen samt hur mycket eller lite moln som skymmer. Men det finns även andra effekter även om de inte är lika tydliga.
På våren i april kan man ofta få den starkaste solstrålningen direkt från solen. Det sker vid tillfällen då ren, kall och torr luft, ofta med ursprung i polartrakterna, transporterats över Sverige. Till stor del är det den lilla mängden vattenånga i atmosfären som ger den höga direktstrålningen. Men vattenånga absorberar främst solstrålning i det infraröda området som vi inte ser.
Stoft och föroreningar i luften varierar mycket beroende på var den aktuella luften kommer ifrån. I exemplet ovan med ren klar polarluft så blir även himlen väldigt blå och det diffusa ljuset på himlen blir relativt svagt. Stoft och föroreningar påverkar i det synliga området. Oftast blir försvagningen av de blåa våglängderna betydligt större än i de röda våglängderna. I genomsnitt är mängden stoft i atmosfären högst under våren eller sommaren, men det är som sagt väldigt variabelt.
Snötäckt mark har högst reflektionsförmåga för korta våglängder (UV och blått ljus) så med mycket snö och öppna ytor så blir det störst förstärkning av det blå diffusa ljuset (dvs ljuset från hela himlen utom direkt från solen). Samtidigt reducerar ozonet i stratosfären UV-strålningen mer under våren då mängden ozon i genomsnitt är som högst.
Så småningom när det blir grönt i naturen blir det en liten förstärkning av det gröna ljuset (relativt andra våglängder och vid samma solhöjd, ozontjocklek, mm).
Förutom att vi i början av våren lämnar en lång tid med ganska lite solljus bakom oss och att både dagslängden och styrkan i solstrålningen ökar fram till midsommar så är det nog inte helt lätt att koppla andra mindre tydliga effekter i solstrålningen till medicinska eller psykologiska faktorer. Möjligen med undantag för ozonets inverkan på UV-strålningen och dess effekter för solbränna respektive D-vitaminproduktion.