Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Ökning av medeltemperaturen i Kiruna sedan 1900

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svenska-stader-i-topp-nar-europas-temperatur-stiger/

Kan ni bekräfta påståendet att Kirunas medeltemperatur ska ha stigit 3.4 grader sedan 1900. Tycker det låter väldigt mycket.

Kommentarer

  • Hej Henrik. Studien grundar sig inte på observationsdata utan på återanalysdata. Journalisterna bakom studien har nu gått ut med ett meddelande att de kan ha gjort något fel i sina analyser och behöver gå igenom dem igen.
    Se denna länk: https://www.onedegreewarmer.eu/
    Dock stämmer slutsatserna att uppvärmningen förstärks närmare polerna överens med våra klimatscenarier, men de absoluta siffrorna kanske inte stämmer i detta fall. Vi ser fram emot när nätverket EDJN kommer ut med mer information om deras studie.
    Erik
  • Jag har inte hittat historiska temperaturuppgifter för Kiruna hos SMHI. Däremot finns uppgifter från Haparanda om månadstemperaturen sedan 1860. Årsmedeltemperaturen i Haparanda 1891-1910 verkar ha legat på runt +0,5 grader i snitt. Idag ligger den på nästan +3,0 grader. Så det är väl inte orimligt att det handlar om minst 3,0 grader mildare i Kiruna sen 1900.
  • Hej Kjell!

    Medeltemperaturen i Haparanda, utan några korrektioner:

    1860-talet: -0.073
    1870-talet: +0.146
    1880-talet: +0.589
    1890-talet: +0.766
    1900-talet: +0.585
    1910-talet: +0.709
    1920-talet: +1.225
    1930-talet: +2.514
    1940-talet: +1.432
    1950-talet: +1.037
    1960-talet: +0.862
    1970-talet: +1.376
    1980-talet: +0.973
    1990-talet: +1.996
    2000-talet: +2.662
    2010-talet (2010-2017): +2.781

    Med 1860-talet avses åren 1860-1869, med 1870-talet avses 1870-1879, osv. Temperaturserien är helt komplett.

    För åren 1860-2008 har använts stationen Haparanda D, för åren 2009-2017 har använts automatstationen Haparanda A.
  • Så det var ungefär lika vart på 1930-talet som nu, och den största värmeökningen skedde i slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet?
    Vad är förklaringen till att värmeökningen var kraftigast då och inte nu?
  • Hej Mats.
    Stationen i Haparanda har flyttat runt många gånger och utan korrektioner av temperaturserien kan ökningen i temperatur under olika perioder bero på en blandning av klimatförändringen och lokala effekter så som närheten till vatten eller skog och närliggande byggnader. Just för Haparanda finns en studie av dessa effekter i denna artikel:
    https://rmets.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/joc.4981
    Erik
  • Hej Miljöpartiet nu skall jag berätta vad växthuseffekten gör. Var rädd om vattnet det kyler. Det sägs att havet värmer planeten. Utan hav och växthuseffekt så skulle jorden vara kallare. Nu är det ju svårare att värma vatten än land, det vet vetenskapen och jag. Om vi då tog bort Afrika så och ersatte det med vatten så skulle planeten bli kallare eftersom det är svårare att värma vatten än land, det är väldigt logiskt och helt sant. Jorden med bara vatten är mycket kallare än en jord utan vatten, givetvis. Hur kan man då säga att växthuseffekten ökar värmen när den i själva verket minskar den? Det är ett faktum att ju mer vatten vi har på planeten desto kallare blir den. Vatten utgör 99% av växthuseffekten. Så ju mer växthuseffekt desto kallare, givetvis. Har vi inget vatten som kan kyla oss så dör vi av värmeslag. Jag har rätt IPCC har fel. Alla som kan tänka logiskt förstår att det blir kallare med vatten i atmosfären. Man sprutar in vatten i cylindern på värmemotorer för att dom skall gå kallare och bättre. Det gör atmosfären också när den får kylas med vatten. Det gäller att tänka rätt! Sahara är mycket varmare än Atlanten som ligger bredvid för det är lättare för solen att värma land än vatten. Tar vi då bort havet så blir planeten varmare, det vet alla, i varje fall vetenskapen och jag. Tar vi då bort vattnet på planeten så finns ingen växthuseffekt heller och det blir lika varmt som i Sahara. Men med vattnet följer växthuseffekten och med växthuseffekten blir det KALLARE. Varför försöker staten, forskarna, klimatkramarna lura alla att växthuseffekten värmer när den bevisligen kyler? Växthuseffekten gör även att det snöar och när det snöar så blir planeten vitare och albedot ökar. Johan T.
  • Tack för svar.

    Jag har funderat under en tid på svaret, för det förbryllar mig. Anledningen till att jag är förbryllad är att artikeln som ni hänvisar till, säger att artikelförfattarna har eliminerat (”remove”) UHI-effekten från de uppmätta värdena. Rätta mig om jag har fel, men innebär inte det att den faktiska värmeökningen 1960-2017 snarare varit ännu något långsammare än vad stationens värden (som är ”utan korrigeringar”) visar? I så fall måste väl den ännu kraftigare värmeökningen t o m 1930-talet framstå som ännu mera anmärkningsvärd, eller hur? Och inte mindre anmärkningsvärd?

    Även den lilla skillnaden på 0,267 grader mellan värmemax på 1930-talet och 2010-17 krymper väl om man justerar för UHI? Ska man sänka den senare perioden med (0,03x7 decennier=) 0,21 grader? I så fall blir det i praktiken ingen skillnad alls, vilket gör mig ännu mera konsternerad.

    Jag är bara en enkel amatör som vore tacksam om ni kan hjälpa mig att reda ut detta som för mig är ett mysterium.

    Med tack på förhand

    Mats Ödman
  • Hej Mats
    Uppvärmningseffekten på grund av urbaniseringen i Haparanda har nog pågått under lång tid, så det är troligt att den uppvärmningen man får fram från okorrigerade värden är något för hög, men att temperaturökningen i norra Sverige trots allt generellt sett är starkare än än i södra Sverige. Sedan kan lokala faktorer påverka så som närheten till vatten mm.
    Erik

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Frågeforum från
Om cookies