Hur mäter man temperatur i atmosfären på olikahöjder med satellit?
Hej.
Jag är en ganska uppyst (dock lekman) i klimatfrågan. När man försöker sätta sig in i detta med klimat märker man hur komplext och svårt det är. Ju mer man läser ju svårare och komplexare blir det.
Ett par frågor.
Hur mäter man temperaturen i atmosfärens olika skikt med satellit? Allt rör sig samtidigt överallt. Termodynamikens lagar råder okcså samtidigt, väl.
Var sker mätning av nivåer, temperatur, temperatur i havet, av CO2 eller gaser som påverkar atmosfären? Det mesta rör sig fort eller sakta åt alla håll här också och många mätningar har väl ofta skett där människan bor / finns.
(e.g flygplatser, hamnar, fyrar samt ett par få mätstationer ute i obygden).
Hur kan man då säga att det är si o så många mm högre eller lägre eller tiondels grader åt ena eller andra hållet? IPCC har iofs mätområden som de viktar men allt verkar minst sagt osäkert. Särskillt när man tänker på de stora variationer som sker över dygn och platser.
Jag läser på några platser att svåra oväder ofta (re) uppstod under tex 60 talet och att det inte finns en signifikant trendökning av orkaner / cycloner. Vad är sanningen?
Det finns väl hyfsad statistik på detta?
Tack på förhand
/Tom
Jag är en ganska uppyst (dock lekman) i klimatfrågan. När man försöker sätta sig in i detta med klimat märker man hur komplext och svårt det är. Ju mer man läser ju svårare och komplexare blir det.
Ett par frågor.
Hur mäter man temperaturen i atmosfärens olika skikt med satellit? Allt rör sig samtidigt överallt. Termodynamikens lagar råder okcså samtidigt, väl.
Var sker mätning av nivåer, temperatur, temperatur i havet, av CO2 eller gaser som påverkar atmosfären? Det mesta rör sig fort eller sakta åt alla håll här också och många mätningar har väl ofta skett där människan bor / finns.
(e.g flygplatser, hamnar, fyrar samt ett par få mätstationer ute i obygden).
Hur kan man då säga att det är si o så många mm högre eller lägre eller tiondels grader åt ena eller andra hållet? IPCC har iofs mätområden som de viktar men allt verkar minst sagt osäkert. Särskillt när man tänker på de stora variationer som sker över dygn och platser.
Jag läser på några platser att svåra oväder ofta (re) uppstod under tex 60 talet och att det inte finns en signifikant trendökning av orkaner / cycloner. Vad är sanningen?
Det finns väl hyfsad statistik på detta?
Tack på förhand
/Tom
Följ inlägget
1
följare
Hej Tom
Här kommer ett svar från min kollega Salomon.
I huvudsak mäts temperaturprofiler från satelliter med instrument som mäter i spektralband, så kallade instrument kanaler, som är känsliga mot vissa gaser som vi vet är välblandade i atmosfären, t.ex. O2 och CO2. Mäter man i frekvenser med stark absorption av en viss gas, mättas mätningen långt innan den ’ser’ markytan, så att den temperatur instrumentet mäter kommer ifrån den höjd signalen blev mättad. Eftersom vi vet att gaser t.ex. O2 är välblandade och vi vet hur mycket det finns, vet vi då också från vilken höjd signalen har kommit ifrån. Vad man har gjort är att bygga instrument som har flera kanaler om mäter i och nära absorptionslinjerna för en specifik gas, så att, lite förenklat, kanalen som mäter i den frekvens närmast absorptionslinjen mäter den högsta höjd, näst närmast absorptions linjen, näst högt osv. Se en bifogad bild jag lånade från någon som har förklarade detta på webben (http://www.drroyspencer.com/2010/01/how-the-uah-global-temperatures-are-produced/). Bilden visar ’viktningsfunktioner’ för de olika kanalerna från AMSU-A som mäter i låg GHz området kring O2 absorptionslinjerna. Den vertikala viktningen visar hur stor andel av signalen kommer ifrån vart i den vertikala profilen för varje kanal individuellt. Man räknar alltså fram profilerna med dessa viktningsfunktioner i åtanken. Den vertikala och horisontella upplösningen är förstås inte så hög som en radiosond, eller direkta in situ mätningar, men å andra sidan har vi kontinuerliga och globala mätningar av temperaturprofiler från satellit, som inte minst har varit väldigt viktigt för att förbättra väder prognosmodellerna över tiden. Vidare rekommendera jag frågande att googla för mer utförliga svar. Jag har försökt ge en enkel bild här bara.
Om man har en förståelse för detta, alltså hur vi räknar från satellit, så förstår man att man det kan verkligen vara svårt att direkt jämföra punktmätningar med satellitmätningar. Man måste ta hänsyn till upplösningen framförallt, men också tiderna för satellitpassagen är jätteviktiga. AMSU-A finns på polära satelliter som flyger över och mäter en viss plats bara 2 gånger på dag, och alltid vid samma lokal tid, t.ex. alltid 2 AM och 2 PM. Så om de inte mäter med radiosonden vid t.ex. dessa tiden så matchar det ju inte mätningarna i tid riktigt. För att göra det ännu svårare, saktas ju sakta satelliter utan extra styrning ned lite gran med tiden, så att de mäter pyttelite lite senare på dygnet. Över flera år kan detta har stor betydelse. Det finns hur mycket som helst att lägga till egentligen, men jag kan tillägga att vi har bra koll på vad som krävs för att få fram bra temperaturprofiler.