Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Hur lång tid tar det för vattnet i våra vattendrag att färdas från källa till havet?

Hej!

Jag arbetar som forsränningsguide i Västerbotten och är en ständig slav under vindelälvens vattenföring. Jag har funderat en del på den, och speciellt på "trögheten" i vattenflödet och har lite frågor om det.

Vi följer förstås prognoserna på vattenwebben med spänning och där kan man se att kurvan för vattenföringen följer staplarna för nederbörd med en viss fördröjning. Vad är det för nederbörd som visas i diagrammet? Är det något slags medelvärde för hela upptagningsområdet, eller räknas det ut på något annat sätt?

Med vilken medelhastighet flödar vattnet i våra (oreglerade) älvar i allmänhet och vindelälven i synnerhet?

Hur lång tid tar det under fjällfloden för vatten att gå från nysmält snökristall till att rinna ut i havet? Är det stor skillnad i våra olika älvar?

Finns det något rimligt sätt att räkna på hur lång tid det tar från regn över ett område till att det vattnet sedan flyter förbi en punkt i älven?

Tack på förhand! (Och ursäkta på förhand om det är svårt att ge korta svar.)

//David
David Sundberg

Kommentarer

  • Hej David!
    Du har intressanta frågor, här kommer mina svar:

    1. Nederbördsstaplarna är ett medelvärde av nederbörd plus snösmältning för området uppströms vald punkt. I vissa fall kan det alltså bara vara snösmältning och ingen nederbörd i staplarna.
    2. Hastigheten varierar i älvarna mellan forsar och sel samt om det är mycket eller lite vatten i älven. När vi gör vattenföringsmätningar får vi även medelhastighet vid mätplatsen. Mätningarna görs oftast inte precis vid mätstationen utan vid en plats i närheten där flödet går rakt utan turbulens. Mätplatserna är heller in på samma ställe vide mycket eller lite vatten. Vi har tre stationer i Vindelälvens huvudfåra, du kan se här var de ligger: https://vattenwebb.smhi.se/station/
      Medelhastigheten vid vattenföringsmätningar vid de här tre stationerna varierar så så här: Det är allts mätningar vi lågt och högt flöde.
      Gauträsk varierar mellan 0,17 - 1,27 m/s
      Sorsele Varierar mellan 0,09 -1,29 m/s (vid 1,20 m/s mättes1570 m3/s 1995)
      Granåker varierar mellan 0,12-1,03 m/s (vid tillfället för 1.03 m/s mättes 1427 m3/s 2010)
    3. Här har jag ritat de tre stationerna tillsammans med Stornorrfors krv för att jämföra vårflodstoppen 2018. det skiljer fem dagar från toppen i Gauträsk till Granåker. Stornorrfors har toppen samma dag som Granåker men får mycket vatten från Umeälven.
      Högsta toppen:
      Gauträsk 15/5
      Sorsele 17/5
      Granåker 20/5
      Stornorrfors krv 20/5

    4. Hur fort ett regn påverkar ett vattendrag beror på om marken är torr eller våt. Är marken torr måste markvattnet fyllas upp innan vattnet kommer ut i vattendragen. Är markvattnet redan fullt så reagerar den snabbt, vattnet trycks ut direkt (som en burk med kulor när den är full ramlar det ut en annan kula när en till läggs till).
      En hydrologisk modell har historiken om hur mycket det finns i de olika magasinen (grundvatten, markvatten och sjöar) och kan på så sätt räkna fram ett värde.
      Det går också att räkna med den så kallade enhetshydrografen som utgår från att en mm nederbörd ger en viss avrinning. Den använder sig inte SMHI av med sök på Enhetshydrograf så kan du läsa vidare om den metoden.


    Här är en graf över vår vattenföringsstation vid Solberg i Tärnaån nära Tärnaby och nederbörd från mätstationen i Gielas 2018. I juli som var torr reagerar inte vattendraget på regnet mycket men i augusti när markvattnet har fyllts på blir det större flödesökningar av regnet.

    Vill du veta mer om hydrologi i Sverige kan du titta i den här rapporten:
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.92224!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Sveriges%20Hydrologi_2.pdf

    MVH
    Maud





    Allmänhetens Hydrolog

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.