Drönare för vattenföring.

Hej!
Jag läste (på denna länk: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/vattenforing/smhis-vattenforingsmatningar-1.80833 )
ett kort stycke om drönare som används till att mäta vattenföringen. Just nu håller vi på med ett projekt som tycker det är intressant. Finns det mer info hur detta fungerar som man kan ta del av?

Kommentarer

  • Hej Erik,
    Tack för frågan,. Här kommer svaret från vår expert i området:

    I korta drag så använder man sig av den förhållandevis konstanta relationen mellan ett vattendrags ytvattenhastighet och dess medelhastighet. Relationen benämns ofta surface alpha. Den relationen tar vi fram genom att genomföra en flödesprofilering i ett tvärsnitt av vattendraget med hjälp av en ADCP (Acoustic Doppler Current Profiler). ADCP-mätningen ger oss även den våta tvärsnittsarean eftersom vi även får in batymetrisk data.

    Så, om vi då har tvärsnittsarean och surface alpha från ADCP-mätningen, och dessa i princip är konstanta (teoretiskt kan ju kraftigt eroderande vattendrag påverka både tvärsnittsarea och surface alpha, men det är inte ett problem vi stöter på i Sverige) så behöver vi fortsättningsvis endast ytvattenhastigheten för att kunna beräkna flödet (Ytvattenhastighet x surface alpha = medelhastighet) x area = flöde.

    Drönarna kommer in i bilden genom att vi genom att ta en serie bilder kan beräkna ytvattenhastigheter med hjälp av lite olika metoder och programvaror. Det är inte helt trivialt, och det kan behandlas lite olika beroende på vilken metod man använder. Man måste georeferera och synka ihop tvärsnittsarean med drönarbilderna. Man måste se till att bilderna är tagna i nadir eller ortorektifiera. Man måste få bort eventuell avdrift eller skakningar från drönaren och sen måste man ha tillräckligt mycket signal från vattenytan så att algoritmerna har något att arbeta med.

    Vi och våra internationella kollegor håller fortfarande på att utvärdera olika metoder och ett antal olika programvaror är under utveckling. Jag skulle inte säga att tekniken är i sin linda, men det är definitivt bleeding edge metodik med allt vad det innebär.

    Vi har arbetat med framförallt två olika programvaror.
    Fudaa-LSPIV (Large scale particle image velocimetry) https://riverhydraulics.inrae.fr/en/tools/measurement-software/fudaa-lspiv-2/
    KU-STIV (Space time image velocimetry)
    De har lite olika approach, men båda ger fina flödesmätningar om man matar dem med bra data.

    Jag rekommenderar er att anmäla er till en kommande online-konferens på https://www.eventbrite.co.uk/e/international-surface-velocimetry-workshop-4th-6th-may-2021-tickets-142035643433
    Den är gratis och såvitt jag kan se så kommer i princip alla från detta än så länge smala fält vara med så det är ett gyllene tillfälle att lära sig mer.

    Med vänliga hälsningar
    Allmänhetens Hydrolog

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.