Ålandsrot

Hej. Jag har några frågor angående Ålandsrot.
Vi flyttade från Göteborg till en gammal gård vid Hallandskusten för 5,5 år sedan. För två somrar sedan (2018) dök en, vad jag artar till, ålandsrot upp i rabatten (rabatten flyttade jag ut en bit från huset ett par år innan så rabatten där var relativt ny sett från tidigare ägare.)
Vi hade inte sett ålandsrot alls förut och visste därför från början inte vad det var.
Förra året (2019) kom den upp igen men nu på nytt ställe på andra sidan pionen och blev mycket kraftigare och högre än året tidigare. Vi var på besök hos er i Botaniska förra året också och då såg jag att ni hade en jättefin ålandsrot uppe vid örtträdgården nära bina? I år kom vår växt upp på exakt samma ställe som förra året. Stor och kraftig.

Mina undringar är nu:
Hur sprider sig Ålandsrot? Är det troligtvis fåglar som sett till att den hamnat hos oss? (Jag har inte sett den hos någon annan granngård vad jag vet eller alls i närheten)
Eller kan den ”ligga i dvala” och komma upp när jag grävde ut så det kom jord och ljus eller är det helt omöjligt?
Gården är ursprungligen från 1859 men mycket har hänt med framförallt huset sen dess, så min sista tes är kanske mer önsketänk.

Den står vackert och mest skyddat där den nu står men har hamnat jämte min underbara doftpion. Kommer den att konkurrera om utrymmet under jord? Är ålandsroten i så fall flyttbar eller hur tålig är den? Jag vill inte äventyra den för det känns roligt att ha en dylik växt. Vi har väldigt utsatt i övrigt för vind och salt från havet men den kanske är en växt som står pall?
Hur exakt användes den som medicinalväxt förr och när var detta vanligt?

Jag lägger till foton från 2018-2020. Tacksam om ni orkat läsa ända hit.
Många hälsningar
Maria Palmqvist
Sandkärr, Halland

Kommentarer

  • Hej Maria, här kommer ett rätt långt svar 🙂.

    Ålandsrot sprids med vinden, det kan du se när den går i frukt och hårpenseln på frukterna blir tydlig. Ålandsrot är flerårig och lagrar energi i sin jordstam och rot för övervintring. Spridning sker framförallt med hjälp av vind, det går att se en liten hårpensel på frukten som gör att den flyger med vinden, men kan även sprida sig vegetativt med sin jordstam.

    Ålandsrot går fint att flytta men flytta helst på vår eller höst och glöm inte att vattna. Svårt att svara på om de konkurrerar utan att se platsen och plantorna. Mår dom bra har dom det fint där dom står. Tillför mull och naturgödsel ibland bara.

    Ålandsrot eller Inula helenium kom till Sverige med klosterträdgårdarna under medeltiden, ursprungligen hör den hemma i västra och centrala Asien samt sydöstra Medelhavsområdet. Munkarna och nunnorna i Sverige använde den främst mot inälvsmask. I romarriket främst som slemlösande. Roten (även jordstammen) räknades även till de så kallade universalmedlen och användes mot det mesta, exempelvis pest men även som slemlösande, vätskedrivande, magstärkande och sårläkande. Den användes flitigt fram till slutet av 1800-talet, rötterna (och jordstammen) såldes som Radix inulae. I Frankrike och Schweiz används den även när man gör absint.

    Ålandsrot innehåller fytokemikalien helenin. Helenin påverkar matsmältningsorganen hos djuren (även människor) det är obehagligt att äta mycket, och på så sätt skyddas växten mot betande. Det är viktigt att man sätter dåtida medicinska användningen i relation till de medel som stod till förfogande. Ämnen som påverkade matsmältning och var vätskedrivande hjälpte till att få ut andra potentiellt skadliga ämnen man fått i sig eller hjälpte mot en förstoppande kosthållning. Däremot har man inte kunnat påvisa effekt mot inälvsmask annat än den allmänt retande funktionen och absorptionshämmande effekten i magtarmkanalen vilket även verkar påverkar masken något. I moderna vetenskapliga studier har man sett att helenin hämmar svamp- och bakterietillväxt vilka är bra egenskaper för en växt.

    Ålandsrot innehåller även inulin, vilket är en polysackarid (kolhydrat) som växten använder som lagrad näring för användning under sämre tider så som torka och köld. I mat räknas inulin som kostfiber då människor inte har förmåga att bryta ned den. Studier har visat på två saker: att i rätt mängd kan inulin har en god effekt på tillväxt av viktiga tarmbakterier och på så sätt förbättra tarmfloran; men att ett högt intag av inulin kan medföra obehag som diarré och gas. Så även denna komponent påverkar matsmältningsorganen, vilket som sagt var en värdefull egenskap inom den tidiga medicinen.

    Tillsist så användes Ålandsroten även inom magi där den sas hjälpa till att öppna sinnet, men även i örtblandningar att hänga eller sprida runt huset för att främja kärlek och glädje.

    Ålandsrot odlas idag främst som prydnadsväxt och fjärilarna gillar den!
    Botanisten svarar Vetenskaplig Intendent

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.