Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Retention i sötvatten och inkommande halt - påverkan på ekologisk status

Hej. Vi håller på med en recipientutredning åt ett stort reningsverk som ska utöka, där vi ska uppskatta påverkan på ekologisk status från uppskattade ökade utsläpp. Vi har räknat retention på ökat tillskott från reningsverket till nedströms recipienter mha av den retentionssiffra som står i vattenwebbs "modelldata per område".
Ska vi även använda retentionen i mottagarrecipienten för att uppskatta effekten på statusen där?
Jag tänker att vi i så fall gör ett antagande att retentionen sker omedelbart vid inflödet (vilket blir osannolikt för åtm. en stor del av tillskottet). En stor del av tot-N och tot-P kommer väl dels i form av växtplankton (påverkar ek-värden) och dels i form av oorganiska närsalter (påverkar EK-halter för näringsämnen initialt) som leder till ny produktion av växtplankton (påverkar EK-värdena för näringsämnen och växtplankton).
Är retentionssiffrorna beräknade efter att ett år har gått? I så fall har tillskottet från uppströms vattenförekomst hunnit påverka EK-värdena.

Det är massor av komplexa processer som sker i form av retention i vatten och som sker löpande. Frågan är hur vi ska använda era underlag här.

Kommentarer

  • Hej Annica!
    Retentionssiffror i Vattenwebb är beräknade på en lång period av dygnsvärden som beräknats av S-HYPE-modellen (åren 2005-2016 i nuvarande version). Man kan därför säga att retentionen speglar en slags genomsnittlig retention under perioden.

    Retentionssiffror i äldre modellversioner har andra beräkningsperioder. Du hittar resultat från äldre versioner i Vattenwebb arkiv. SMHI har en målsättning att uppgradera modellversion två gånger per år för att successivt förbättra beräkningarna och hålla data aktuella.
    Niclas Hydrolog

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.