Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Namnfel

Sjön med ID:nr 750191-154148 heter Apmeljaure, på samiska Ábmeljávrre. Inte Paikkasjauratj. Har provfiskat i sjön, och uppmätte maxdjupet 13.9 m.

Kommentarer

  • Hej Johan!

    Bra hittat!

    Paikkasjauratj är sjöns äldre namn enligt den tidigare ortografin - ett namn som skulle ha varit Bájkasjávrásj enligt den senaste ortografin, men vid övergången till ny stavning av lulesamiska namn på Lantmäteriets kartor fick sjön i stället sitt namn från det närliggande berget Ábmelvárásj.

    Troligen finns det fler sjö- och vattendragsnamn i SMHI:s register som numer skulle betecknas som äldre. Tanken är att vi framöver ska hämta alla namn direkt från Ortnamnsregistret på Lantmäteriet, och om de uppdateras där så visas det uppdaterade namnet även på SMHI:s hemsidor. Tyvärr har vi inte kommit dit än, så det felaktiga namnet kommer att hänga med ett tag till.

    Mvh,
    Ola
    Ola Databasexpert
  • Hej

    Speciellt i fjällen där naturobjekt har namn på de olika samiska språken är det svårt att från en sjös namn på dagens kartor hitta motsvarande objekt i Sjöregistret. I lulesamiskt språkområde har ju (med ett fåtal undantag) alla sjöar fått naturnamnsefterledet "jaure" utbytt mot "jávrre". Sedan har inledande konsonanter ofta bytts ut så att t.ex. K blivit G och P blivit B.

    Ett mindre antal sjöar har fått nya namn som Johan Hammar påpekade med Ábmeljávrre. Ett annat exempel är Påutjosjaure 750813-155201 som numera heter Irkkájávrre.

    En sjö som återgått till ett äldre namn men med ny ortografi är Piellojaure 747514-152317:

    Generalstabskartan 1890: Kåbdesjaure
    Fjällkartan 1964: Piellojaure
    Fjällkartan 2001: Biellojávrre
    Topografiska kartan 2017: Gåbddåjávrre

    Eftersom namnen i Sjöregistret på fjällsjöar är från tiden före 2001, då Lantmäteriet efter beslut i Riksdagen övergick till gällande samiska ortografier, undrar man när en uppgradering av namnen kommer att ske. Lantmäteriet har ju även fortlöpande uppdaterat sjöarnas höjd över havet efter att bättre mätningar gjorts. Kommer även höjddata att uppdateras när namnen uppdateras?

    Mvh
    Hans Nydahl
    Hans Nydahl
  • Hej Hans,

    Det var bra synpunkter du framför!

    Namnskiftet ligger fortfarande i framtiden, men mina tankar går såhär:

    I år(2021), och under 2022, så kommer vi som jobbar med GIS och sjöuppgifter att prioritera arbetet med att tillsammans med Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna ta fram nya vattenförekomster för Vattenförvaltningens cykel 4. Det innebär att ta fram geometrier för de sjöar och vattendrag som anses vara speciellt skyddsvärde och för vilka Sverige ska rapportera status till EU.

    Därefter kommer vi att koncentrera oss på att uppgradera Sjöregistret. I det arbetet ingår att koppla sjöars identiteter direkt till Ortnamnsregistret på Lantmäteriet. Resultatet blir förhoppningsvis att vi får korrekta namn på alla sjöar som visas på hemsidan. På de äldre sjökartor som är kopplade till sjöarna så kommer dock fortfarande de äldre namnen visas.

    Mvh,
    Ola
    Ola Databasexpert
  • Tack för svar!

    Genom att jag i många år vandrat i Sveriges största nationalparker - Padjelanta och Sarek - blir man engagerad i namnfrågan. Om man i databasen även gör plats för den äldre namnformen så "förlorar" man ingen information då man övergår till de aktuella namnen. Möjligen blir det en extra kostnad för en större användarvänlighet.

    På Wikipedia skriver vi så här när vi uppdaterar artiklar om sjöar i samiska områden:

    Slahpejávrre, enligt tidigare ortografi Slappejaure, ...

    Bifogar foto på nämnda sjö, som på Generalstabskartan från 1890 heter Stupirjaure. Foton på sjöarna i Sjöregistret vore något att drömma om. :-)

    Mvh
    Hans Nydahl

    Hans Nydahl
  • Fick du nå fisk
    olle


  • Hej Olle,
    Visst fick vi röding. Sjön är med stor sannolikhet ytterst litet beskattad. Beståndet är allopatriskt, dvs endast röding har lyckats kolonisera sjön. Till skillnad från Tuottarjaure som vi proviskade några dagar senare så uppvisade Apmeljaure en monomodal population som dominerades av ca 300 mm långa och 6-8 år gamla och välnärda rödingar, medan rödingbeståndet i den betydligt fattigare Tuottarjaure uppvisade bimodalitet, med en grupp dvärgar runt ca 100-200 mm och kannibaler runt ca 400-600 mm.
    hälsar Johan
    Johan Hammar

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.