Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Hjälp att beräkna övergödningspåverkan från intilliggande kustvattenförekomst

Hej. Just nu brinner det i knutarna för beredningssekretariatens påverkansanalys som ska vara inne 31 maj. Enligt vår manual som Vattenmyndigheterna tagit fram är påverkan betydande om påverkanskällan står för 10% av totala bakgrundsbelastningen, eller tillsammans med flera mindre källor står för >10% av totala bakgrundsbelastningen (dock >2%). Jag har en fråga av oceanografisk karaktär i de fall påverkan finns i en intilliggande kustvattenförekomst.

Bastafjärden och Brändöfjärden är förbundna med varandra via två sund. De har också varsitt sund ut till Storfjärden. Rosån rinner ut i Brändöfjärden.
De beräkningar av påverkan som finns att hämta på vattenwebb tar inte hänsyn till påverkan från närliggande vattenförekomster. Det är dock uppenbart att t.ex. reningsverkens påverkan till Brändöfjärden (via Rosån) även belastar Bastafjärden.

Jag har tänkt så här:

Brändöfjärdens påverkan till Bastafjärden
= Den icke utspädda påverkansandelen (antropogen belastning till Brändöfjärden via vattenwebb) *Bastafjärdens andel av båda fjärdarnas totala volym* Bastafj tillförsel från Brändöfjärden (via 2 av 3 sund, dvs. 0,66667).

Bastafjärdens påverkan till Brändöfjärden
= Den icke utspädda påverkansandelen (antropogen belastning resp. bakgrundsbelastning till Bastafjärden via vattenwebb) *Brändöfjärdens andel av båda fjärdarnas totala volym* Bastafj tillförsel från Brändöfjärden (via 2 av 3 sund, dvs. 0,66667)

Blir det rätt tänkt? Eller ska man dela påverkan med två också, eftersom vattnet inte bara rinner in utan också rinner ut?

Jag har också ett exempel med Mulöviken, Granöfjärden och Bergnäsfjärden som alla sitter ihop via smala sund. Dessutom har jag Haparandafjärden, där kväve-påverkan från finska stålverket Outokumpu (600 kg/dag) inte finns med i beräkningarna.

Tacksam för snabbt svar!
010-225 52 89

Kommentarer

  • Hej Annica,
    Antalet sund mellan olika vattenförekomster saknar betydelse, det som spelar roll är hur stora utbytena är genom sunden. Kustzonsmodellen tar hänsyn till det och beräknar ett totalt utbyte.

    För att kunna skatta påverkan via angränsande vattenförekomster är det mest lämpligt att utgå ifrån de uppgifter som presenteras på fliken Transportbudget i den nedladdade filen. Här presenteras flöden av kväve och fosfor mellan angränsande vattenförekomster.

    Det är ganska komplext att ge dig ett exakt svar eftersom det vatten som flödar mellan vattenförekomsterna förstås blandas och därmed innehåller kväve och fosfor som kan härledas till påverkanskällor på land, atmosfärsdeposition och andra vattenförekomster eller utsjövatten som i sin tur har flera olika påverkanskällor. Rent modelltekniskt har vi helt enkelt inte, i dagsläget, möjlighet att spåra utsläpp från specifika punktkällor mellan olika vattenförekomster och man måste därför hitta en kompromiss i form av en överslagsberäkning. Jag skulle göra så här:

    I den nedladdade filen för Brändöfjärden, på fliken Källfördelning ser man att det sker en stor nettoexport av N och P från Brändöfjärden till omgivande vattenförekomster. Alltså kan man sluta sig till att angränsande vattenförekomster kan anses påverkas av landbelastningen till Brändöfjärden.

    På fliken Transportbudget ser man att det sker en export av både kväve och fosfor från Brändöfjärden till framförallt Storfjärden men även till Bastafjärden. Jag räknar ut nettoexport av N och P till Storfjärden och Bastafjärden i medel över åren 1997 till 2016. Utifrån dessa uppgifter tar jag fram en procentsats för respektive vattenförekomst:
    Procent av exporterat kväve till Storfjärden: 89,2 %
    Procent av exporterat kväve till Bastafjärden: 10,8 %
    Procent av exporterad fosfor till Storfjärden: 83,6 %
    Procent av exporterad fosfor till Bastafjärden: 16,4 %

    Sedan går jag tillbaka till fliken Källfördelning och ser där att av den summerade kvävebelastningen på Brändöfjärden är det 94 % som exporteras till omgivande vattenförekomster: 77,160/ (44,669 + 36,557 + 0,808). Med hjälp av denna information uppskattar jag att 94 % av 5,649 ton kväve/år från avloppsreningsverket exporteras, 5,31006 ton med andra ord. Av detta går 89,2 % till Storfjärden och 10,8 % till Bastafjärden. Bastafjärdens belastning från avloppsreningsverket i Brändöfjärden är med andra ord 0,5735 ton/år.

    Jag tolkar det som att du vill veta om belastningen från avloppsreningsverket i Brändöfjärden överstiger 10 % av Bastafjärdens bakgrundsbelastning från land (1,553 ton kväve per år). Nästa steg blir därmed 0,5735/1,553 = 37 % så det gör det definitivt.

    Jag hoppas att det går att hänga med i mitt räkneexempel och att du därmed själv kan applicera det på ditt andra exempel.

    Med vänliga hälsningar,
    Sofie
    Sofie Modellexpert kustvatten
  • Tack för ett utförligt svar.

    Vattenmyndigheternas manual tar inte hänsyn till vattenutbyte med utanförliggande vattenförekomster, utan fokuserar främst på inlandspåverkan och direkt utsläpp av antropogena belastning i förhållande till bakgrundsbelastningen. Endast då utsjöpåverkan i Egentliga Östersjön sänker status nämner man det som "övrig diffus belastning". Därför tänker jag endast räkna på Brändöfjärdens del av belastningen till Bastafjärden.
    Däremot tänker jag att jag även behöver räkna ut hur stor del av bakgrundsbelastningen som påverkar Bastafjärden. Annars överskattas väl t.ex. avloppsreningsverk i Bastafjärden jämfört med Brändöfjärden, då även bakgrundsbelastning från Brändöfjärdens avrinningsområde flödar in?

    P.S. Jag har i flera år varit skeptisk till er skattning av närsaltsflöden från utanförliggande vattenförekomst. Den verkar orimligt hög för en så pass avsnörd och grund fjärd/vik (?). Om 89% av närsalterna skulle komma från utanförliggande vattenförekomst (som har hög status på klorofyll, näring och siktdjup enligt er kustzonsmodell), borde alla mina övergödda avsnörda och grunda fjärdar inte alls vara övergödda eftersom t.ex. Storfjärden är rena reningen för t.ex. Brändöfjärden (tänker jag).
    Därför har jag hittat på en egen metod för att beräkna flöden, men saker är troligen mer komplicerade än vad jag tänkt...
    Vad är det som gör att Storfjärden påverkar så pass mycket, trots de smala sunden?

    Hälsningar Annica
  • Hej igen,
    Bakgrundsbelastningen från land till Brändöfjärden är ju tämligen hög, framförallt från markklassen Skog & Hygge. För att uppskatta påverkan från avloppsreningsverket i Brändöfjärden i förhållande till bakgrundsbelastningen i Bastafjärden och den del av bakgrundsbelastningen som exporteras från Brändöfjärden till Bastafjärden kan man kanske tänka så här: om 94 procent av den totala bakgrundsbelastningen av kväve till Brändöfjärden exporteras och 10,8 % av denna export sker till Bastafjärden bör (23,499 * 0,94) * 0,108 = 2,39 ton kväve per år utgöra bakgrundsbelastning av kväve från Brändöfjärden till Bastafjärden. Därefter skulle man kunna addera denna mängd till den bakgrundsbelastning av kväve som sker direkt i Bastafjärden (2,39 + 1,553) och sluta sig till att den summerade bakgrundsbelastningen är 3,94 ton kväve per år. Observera att jag här bortsett från utbytet med Storfjärden och den del av Bastafjärdens bakgrundsbelastning som i sin tur exporteras till omgivande vattenförekomster. Eftersom belastningen av kväve från avloppsreningsverket enligt tidigare uträkningar är 0,5735 ton per år utgör detta ca 15 % av den summerade bakgrundsbelastningen.

    Det är onekligen ganska komplext att försöka uppskatta belastning från omgivande vattenförekomster och jag kan inte säga att det finns något självklart sätt som är rätt eller fel. Informationen är helt enkelt inte avsedd att användas på det här sättet även om jag inser att det finns fall som ditt då användaren nödgas göra det.

    Angående flödet mellan dessa vattenförekomster och Storfjärden så rör sig alltså nettoflödet av näringsämnen från Brändöfjärden och Bastafjärden till Storfjärden, inte tvärtom. Det är alltså inte Storfjärden som ”renar” Brändöfjärden och Bastafjärden, utan Brändöfjärden och Bastafjärden som ”smutsar ner” Storfjärden. Det är dock inte omöjligt att flödet från dessa vattenförekomster till Storfjärden är något högt. Även om dessa sund är både grunda och smala i modellen så måste man ha ett visst flöde för att modellen ska fungera korrekt. Modellen är även inställd så att det huvudsakliga volymflödet går till Storfjärden. Dessa inställningar kommer troligen att försvinna i kommande modellversionen, men just nu behövs lokalkunskap för att ställa in modellen korrekt. Därför är vi väldigt tacksamma för input från er som jobbar med vattenförekomsterna. Vid nästa leverans kan detta korrigeras.

    Om man tittar på den detaljerade utvärderingen för respektive vattenförekomst under Utvärdera modellresultat för kustzon så förefaller modellen underskatta både kväve och fosfor i ytan i både Brändöfjärden och Bastafjärden, även om det är svårt att avgöra när mätdata bara finns för ett år. Viktigt att komma ihåg är förstås att eftersom modellen är endimensionell så representerar modellens värden ett medelvärde för varje djupskikt. I verkligheten kan ju förhållanden inom en vattenförekomst variera och t.ex. vikar ha högre halter av näringsämnen än vattenförekomstens centrala delar eller där den gränsar mot andra vattenförekomster. Alltså kan det spela stor roll vart mätstationen man jämför med är belägen. Vi jobbar med att utveckla sidan Utvärdera modellresultat för kustzon så att mätstationers namn och placering ska framgå.

    Med vänliga hälsningar,
    Sofie
    Sofie Modellexpert kustvatten

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.