Krav på registrering i ett aktiebolags-, handels- eller motsvarande register
Publicerad 03 oktober 2018
Hej, Vad finns det för anledning att leverantören ska vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller motsvarande register. Finns det anlednding att ställa kravet i alla upphandlingar och finns det risk för att kravet blir olika för svenska och utländska leverantörer?
Sanna
Publicerad 03 oktober 2018
Hej Sanna,
Kravet på att leverantören ska vara registrerad i ett aktiebolag-, handelsbolag- eller föreningsregister eller motsvarande register är ett kvalificeringskrav. Detta kvalificeringskrav hänför sig till kategorin behörighet att utöva yrkesverksamhet. Frasen ”registrerad i ett aktiebolag-, handelsbolag- eller föreningsregister eller motsvarande register” motsvarar innebörden av artikel 58.2 i LOU-direktivet som istället anger ”yrkes- eller branschregister”. Även om ”yrkes- eller branschregister” inte uttrycks i LOU ska innebörden av uttrycket vara detsamma för utländska leverantörer. Att utländska register kan fungera helt annorlunda är en annan fråga.
Krav på att leverantören ska vara registrerad i ett sådant register får bara ställas om det anses lämpligt och proportionerligt för att säkerställa att leverantören har vad som krävs för att utföra det kontrakt som ska tilldelas. Man bör inte ställa kravet i alla upphandlingar utan en proportionalitetsbedömning bör göras i varje enskilt fall.
En grupp av leverantör får inte heller uteslutas från att delta i en upphandling endast på grund av kravet att leverantören ska vara en fysisk eller en juridisk person. Däremot får en myndighet begära att en grupp av leverantörer ska ha en viss juridisk form när den har blivit tilldelad kontraktet vid fullgörandet av kontraktet om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt.
Källhänvisningar
En liknande fråga har tidigare besvarats i vår Frågeportal, se inlägget Behörighet att utöva yrkesverksamhet.
Med vänlig hälsning,
Kravet på att leverantören ska vara registrerad i ett aktiebolag-, handelsbolag- eller föreningsregister eller motsvarande register är ett kvalificeringskrav. Detta kvalificeringskrav hänför sig till kategorin behörighet att utöva yrkesverksamhet. Frasen ”registrerad i ett aktiebolag-, handelsbolag- eller föreningsregister eller motsvarande register” motsvarar innebörden av artikel 58.2 i LOU-direktivet som istället anger ”yrkes- eller branschregister”. Även om ”yrkes- eller branschregister” inte uttrycks i LOU ska innebörden av uttrycket vara detsamma för utländska leverantörer. Att utländska register kan fungera helt annorlunda är en annan fråga.
Krav på att leverantören ska vara registrerad i ett sådant register får bara ställas om det anses lämpligt och proportionerligt för att säkerställa att leverantören har vad som krävs för att utföra det kontrakt som ska tilldelas. Man bör inte ställa kravet i alla upphandlingar utan en proportionalitetsbedömning bör göras i varje enskilt fall.
En grupp av leverantör får inte heller uteslutas från att delta i en upphandling endast på grund av kravet att leverantören ska vara en fysisk eller en juridisk person. Däremot får en myndighet begära att en grupp av leverantörer ska ha en viss juridisk form när den har blivit tilldelad kontraktet vid fullgörandet av kontraktet om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt.
Källhänvisningar
- 14 kap. 1-2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)
- 4 kap. 4-5 § LOU
- Bilaga XI till LOU-direktivet avseende innebörden av artikel 58.2.
En liknande fråga har tidigare besvarats i vår Frågeportal, se inlägget Behörighet att utöva yrkesverksamhet.
Med vänlig hälsning,
Klara
08 oktober 2018 (Uppdaterat 09 december 2020)
Tack för svar.
Följdfrågan blir då i vilka lägen kan detta anses lämpligt och proportionerligt enligt tredje stycket i ditt svar.
Följdfrågan blir då i vilka lägen kan detta anses lämpligt och proportionerligt enligt tredje stycket i ditt svar.
Sanna
07 december 2018
Hej Sanna,
Eftersom vi inte gör några bedömningar i enskilda fall kan vi inte svara på i vilka situationer det kan vara lämpligt och proportionerligt. Det finns inte heller, vad vi känner till, några rättsfall vi kan hänvisa till där en bedömning i detta avseende har gjorts.
En proportionalitetsprövning sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om den är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen.
Med vänlig hälsning,
Eftersom vi inte gör några bedömningar i enskilda fall kan vi inte svara på i vilka situationer det kan vara lämpligt och proportionerligt. Det finns inte heller, vad vi känner till, några rättsfall vi kan hänvisa till där en bedömning i detta avseende har gjorts.
En proportionalitetsprövning sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om den är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen.
Med vänlig hälsning,
Klara
10 december 2018 (Uppdaterat 09 december 2020)
Fråga oss!
På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.