Geografiska gränser vid valfrihetssystem?

Hej,

Två frågor:

1. Är det möjligt att bjuda in leverantörer som är inom kommunens gränser och med angränsande kommuner till valfrihetssystem som omfattar till exempel daglig verksamhet inom äldre och framförallt LSS?

Kunder som eventuellt väljer en verksamhet flera mil ifrån hemkommunen (det händer), måste hemkommunen då dessutom betala för persontransporterna samt att hälso- och sjukvårdsansvaret till sjuksköterskenivå, följer med långt bort.

Hur ser ni på detta?

2. Vidare undrar vi om det finns vägledning för att vid viten i en sanktionstrappa (LOV) använda en procentsats av fakturerat belopp istället för ett fast vitesbelopp. I så fall finns det vägledning kring vilken storleksordning på procentsatsen som är proportionerlig?

Hej Catharina,

1. En kommun kan inom ramen för ett valfrihetssystem, inom exempelvis dagverksamhet eller daglig verksamhet, ställa krav på att verksamheterna ska ligga inom ett visst geografiskt område. Bedömning får göras utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall.

Frågan om hemkommunen behöver betala för transporter samt bemanning upp till sjuksköterskenivå kan vi inte besvara, eftersom vi inte gör bedömningar i enskilda fall.

2. Gällande din fråga om vite så kan jag tipsa om våra vägledningar Ersättningsformer vid konkurrensutsättning av vård och omsorg samt Avtalsuppföljning inom vård och omsorg som båda tar upp sanktionstrappa med viten.



Med vänliga hälsningar,

Hej

Kan man införa LOV fullt ut i enbart ett geografiskt område inom kommunen när det till exempel gäller hemtjänst? Vi tänkte successivt börja inför LOV inom hemtjänsten och skulle vilja att gå ut med ett geografiskt område i taget.

Kan man göra så? Samt då får bara brukare inom det specifika området välja utförare.

Hej Malin,

Alla krav och villkor i underlaget om att ansöka till ett valfrihetssystem ska vara förenligt med de grundläggande principerna, bland annat principen om icke-diskriminering, likabehandling och proportionalitet.

Geografisk diskriminering är som utgångspunkt inte tillåten, det vill säga det är inte tillåtet att kräva att leverantören ska ha sin hemvist eller sitt säte inom ett visst geografiskt område. Däremot kan den upphandlande myndigheten kräva att tjänsten ska tillhandahållas inom ett visst geografiskt område om det är motiverat i det enskilda fallet. Utformningen av kravet ska inte begränsa konkurrensen på ett sätt som inte står i proportion till syftet med det ställda kravet. Bedömning måste alltså göras utifrån samtliga förutsättningar i varje enskilt fall.

Även om valfrihetssystemet till en början endast är möjligt att använda för brukare inom ett visst geografiskt område behöver det inte nödvändigtvis innebära att utförarna måste finnas tillgängliga inom samma geografiska området. Det beror på vilken typ av tjänst som valfrihetssystemet omfattar och vilka behov den upphandlande myndigheten ska tillgodose. Det kan därför vara en god idé att se över förutsättningarna på marknaden och undersöka vilka potentiella aktörer som kan vara intresserade av att ingå i valfrihetssystemet, och ställa kraven i nivå med brukarnas behov.

Källhänvisningar

• 1 kap. 2 § lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) – principerna för valfrihetssystem
• 4 kap. 2 § LOV – upphandlande myndigheter får ställa de krav som de anser behövliga
• prop. 2008/09:29 s. 61 – det är tillåtet att kräva att en tjänst ska tillhandahållas inom ett visst geografiskt område
• Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 9890–13 – kravet på att utföraren skulle vara lokaliserad inom ett visst geografiskt område bedömdes inte strida mot de grundläggande principerna. Målet rörde daglig verksamhet enligt LSS.

Uppdaterad: den 16 augusti 2019

Med vänliga hälsningar,