Nyhetsuppdatering
Kan man inte slippa höra så kallad nyhetsuppdatering efter varje program När jag lyssnar på flera avsnitt t ex Vetandets värd ca 20 minuter långt kommer samma nyhetssändning var 20 minut. Fastän klockan är 21.30 så är det fortfarande " kvart i fem" som sänds och kallas nyhetsuppdatering, mycket irriterande. Det vore bättre att nästa programavsnitt kommer automatiskt.
Följ inlägget
0
följare
Det här är en av flera tester vi gör, vilket beskrivs här
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4282&grupp=16907&artikel=6806693
Din åsikt är förmedlad till projektledningen
Mvh
Syftet för detta beskrivs en bit ner i artikeln:
När användningen vid lyssning går mot ett mer skärmlöst beteende, vill vi kunna erbjuda att uppspelningen automatiskt fortsätter för användaren.
Vi håller på att utforska vad det skulle kunna vara för ljud för att göra det så bra eller rätt för användaren som möjligt.
I ett första steg prövar att spela upp en senaste Ekotsändning efter avslutad lyssning på ett avsnitt (avgränsat till P1).
Varför inte låta användaren välja själv från en uppsättning rekommendationer.
Även det har vi ju pågående tester kring. Som följs upp för att vi ska förstå vad som fungerar ur olika aspekter. Just nyhetssändning som automatiskt tillägg slutade testas igår om jag förstått saken rätt.
Mvh
Apropå anpassning till användarvanor, har ni statistik tillgänglig över lyssnande för olika program och distributionskanaler som ni då utgår från?
Jag kan inte påminna mig att jag sett information om sådant på SR:s sidor, men det skulle vara intressant att ta del av om det finns, t.ex. för olika program och kategorier på mobilplattformar, facebook, SR webbsida osv.
Du frågade om återinförande av spellista. Sådana kommer i olika skepnader, även efter inititativ inifrån SR. Du kan ju på webbplatsen t.ex. klicka i + Min lista för olika programavsnitt. Och sedan spela upp dem i följd från sidan http://sverigesradio.se/sida/minlista
Redaktionellt skapas också olika samlingar som kan spelas upp automatiskt även dom
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2519&grupp=23868 t.ex.
Vad gäller statistik har vi sådan internt.
En bild av hur våra poddar står sig gentemot andras kan du se via
https://www.poddindex.se/
mvh
Angående spellista är jag intresserad av en funktion där jag själv kan ordna sekvens och varaktighet för lyssning via webben, men i väntan på detta kan jag försöka använda mig av API:et för att lösa det. Om det går att lösa detta med någon befintlig applikation får ni gärna tipsa om sådan
Tror ni inte det kan vara intressant för lyssnarna att ta del av hur populära era sändningar är eller vilka typer av medier lyssningen är fördelad över? Har ni bedömt att det finns skäl att inte publicera sådan statistik?
Externa appar där du kan sortera våra nyhetsinslag eller andra ljudklipp, känner jag inte till. Poddarna finns det däremot en uppsjö av applikationer där filerna går att lägga i lista.
Dessutom finns det ett fåtal appar med spelliste-funktion där du kan lägga in även avsnitt som inte är poddfiler (musikprogram, icke-poddade nyheter med flera) i spellista. Spontant komner jag just nu bara på två – som dessutom är för samma plattform (universal-appar, Windows):
Om du tåtar ihop något som även andra kan ta del av, så sprider vi gärna länk!
Från vårt håll är det dock något det snickras på. Ofta tycker jag att just detta går för långsamt, men det går åt rätt håll. Vi genomför ett arbete med "självständiga ljud" som kommer att göra spellistorna bättre när de väl finns på plats!
Frågan om statistik återkommer jag till!
(En halv pizza senare ...)
Tror ni inte det kan vara intressant för lyssnarna att ta del av hur populära era sändningar är eller vilka typer av medier lyssningen är fördelad över? Har ni bedömt att det finns skäl att inte publicera sådan statistik?
Jag vill först flagga för att det jag nu skriver inte på minsta vis är förankrat bland mina kolleger, och att detta är mina egna tankar.
Det finns enormt många felkällor även när det gäller den statistik (både för webb och FM) som vi använder för eget bruk. Hur förhåller sig antalet nedladdade poddfiler till antalet avlyssnade? Hur väl representeras svenska folket av de drygt 1000 dataposter som dagligen kommer in till PPM-mätningen? I synnerhet på små kanaler, exempelvis Sameradion, kan det slå väldigt snett ifall en eller två som brukar lyssna av någon anledning faller ur mätningen en period ... Och i vilken mån motsvarar "exponering för en kanal" att den exponerade har lyssnat, eller ens hört?
Dessutom finns det förbättringsområden (som vi jobbar med). Våra egna tjänster och vissa externa plattformar kan vi få in bra data från, medan andra (till exempel en del indie-appar) klumpas ihop i en rätt stor och ytterst spretig andel "övriga plattformar". En del plattformar har vi tydlig koll på och vet hur länge en viss ljudfil har avlyssnats, för andra känner vi endast av strömstarter.
Men knepigare ändå är att många, annars allmänbildade och källkritiska personer, har en dålig baskunskap när det gäller just statistik. Kanske för att siffror (oavsett om de är procenttal eller faktiska tal och oavsett om de gäller totalen eller förändringar) är så förrädiskt "exakta". Och att det går att vrida på många vis. (Jämför uttrycket There are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics.)
Ta exempelvis detta diagram, saxat från Medieakademins årliga förtroendebarometer:
Det kan visa att Sveriges Radios under en lång tid varit det medieföretag som svenskarna hyser störst förtroende för. Eller att allmänhetens förtroende för Sveriges Radio minskat med 17 procent (13 procentenheter) sedan 2012. Att förtroendet för oss ökat sedan i fjol, eller att förtroendet sällan varit så lågt som nu och att det 2012 var 20 procent (13 procentenheter) högre. [Hoppas att jag räknade rätt nu ... Förändringen genom det ursprungliga!]
Det är helt naturligt att vi trycker på det höga förtroendet när vi presenterar nyheten:
Högst förtroende är glädjande
De krafter som är skeptiska mot etablerade medier väljer troligen att se andra saker i samma diagram.
Statistik är ett otroligt värdefullt redaskap för att skönja grova rörelser och tendenser. För att avgöra om en viss plattform, ett ljudformat eller en tjänst används av många eller högst marginellt. För att med A/B-tester jämföra om det blir skillnad i antalet strömstarter ifall ljudknappen är rund eller fyrkantig ... Men bör (enligt min personliga syn) åtföljas av en tolkning och analys som underlättar förståelsen.
Janne tipsade om Poddindex ovan. Dessutom finns det ett par andra tjänster som kan vara av intresse.
På vår startsida har vi en lista som kallas "sociala radiofynd", som visar de publiceringar på sverigesradio.se som det surras lite extra om i sociala medier just nu.
Så fungerar "sociala radiofynd"
På förstasidan finns även en lista med "populära avsnitt", som är vad namnet säger: Avsnitten med högst lyssning (fast om jag minns rätt med viss filtrering så att samma program inte kan ha flera platser - annars skulle listan under tre månader nästan bara visa upp Sommar & vinter i P1 och vi är självfallet stolta över det programmet, men vill visa upp bredden).
Hur folk lyssnar på webb och FM (linjär radio) presenteras här:
RADIORESULTAT NATIONELL RADIO (PPM)
Sammanfattningsvis finns det alltså en del knepigheter som gör att data är svårtolkat och kräver rätt mycket analys och jämförelse mellan olika mätningar för att bli meningsfull. Idag har vi inte något bra sätt att redovisa detta.
Ni bör väl kunna se rätt tydligt hur många som lyssnar på ljudströmmar och antal nedladdningar av ljudfiler. Jag antar att popularitetslistan baseras på detta.
Har ni någon uppfattning om hur lyssning via ljudströmmar, nedladdningar och traditionella sändningar förhåller sig till varandra i ungefärlig storleksordning? Jag antar man kunde göra någon slags avvägning mot PPM-mätningen om man nu antar att den avspeglar befolkningens lyssnande i helhet.
Jag bad Anna Johansson, analytiker på Sveriges Radio, att läsa denna tråd (dock innan din senaste fråga). Hon hade många kloka reflexioner, bland annat om att vi kan bli bättre på att lägga ut information om statistik även externt - och behöver fundera över hur och var. Samt att ett mer kontinuerligt redovisande av statistik skulle leda till att vi behöver än mer analys och kvalitetssäkring. Och det i sin tur kostar pengar, som jag inte vet om de flesta av våra uppdragsgivare (svenska folket) skulle anse väl investerade ... Just "ökad transparens kring lyssnarsiffror" har få lyssnare (kanske bara du?) efterfrågat, medan exempelvis mer utvecklarresurser, arkiv för äldre program, bättre support, möjlighet att erbjuda UR:s program i våra egna tjänster, mer livesändningar i förhållande till repriser och en hel del annat är sådant många har önskat direkt eller indirekt.
Anna bekräftar att vi har svårt att ”rita kartan” kring många saker i det digitala lyssningsbeteendet, och det är också en anledning till att det i sin tur är svårt att förmedla en offentligt gångbar information.
Där insåg jag nyligen, när jag pratade med en före detta kollega som numera arbetar på ett kommersiellt radioföretag, att en anledning till att vi på Sveriges Radio ligger efter i hur vi mäter lyssning är att vi, till skillnad från de kommersiella bolagen, inte har behövt ha samma koll. Vi kan (och ska) göra innehåll som är lite smalare, som inte passar alla men uppskattas desto mer av en smalare målgrupp, medan en kommersiell kanal är helt beroende av att ha fullt ut kvalitetssäkrad statistik över vilka lyssnare de når i olika åldersgrupper och så vidare. Det krävs när de säljer annonser och de vet betydligt bättre än vi hur deras lyssnare "ser ut". Vilket var en reflexion och absolut inte hindrar att vi gör vad vi kan för att få en ökad förståelse för vilka våra lyssnare är, när var och hur vi (jag ingår också!) lyssnar och så vidare.
Anna framhöll också att det något uttjatade uttrycket om lögner och statistik inte är hennes favorituttryck, eftersom statistik, rätt använt, är ett verktyg för att beskriva verkligheten så väl som möjligt 😉 Och så är det ju. Om vi ska vara öppna och trovärdiga (vilket vi ska) är "folk förstår inte statistik" (vilket det jag skrev senast skulle kunna tolkas som) ett riktigt uselt argument. Som att underlåta att rapportera om knepiga ämnen för att folk inte förstår journalistik.
Men i korthet är frånvaron av offentliga siffror inte orsakad av bristande vilja, utan av en del andra faktorer.
Anna tipsade även om en artikel hos oss som jag inte hade sett:
Så mäts lyssnandet
Har ni någon uppfattning om hur lyssning via ljudströmmar, nedladdningar och traditionella sändningar förhåller sig till varandra i ungefärlig storleksordning?
Jag skulle kunna ge ett svar från vad jag uppfattat under diverse möten, men analytikerna har förstås ett bättre förankrat svar, så jag säger pass och ber att få återkomma.
Trevlig helg och så vidare!