Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Varför berättar ni inte vem SR-profilen är?

Varför så tyst från Cilla Benkö om att [borttaget namn] är avstängd och "den kvinnliga sr-profilen"? Kod 291? Har inte Benkö fått pris för hon värnat pressfriheten? Vad finns det för samband? Hahaha
SR-statlig pk-media som i Nordkorea!
Torbjörn Larsson Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej Torbjörn!

    Till att börja med är det ju lite ironiskt att jag kommer att prata om att vi inte ägnar oss åt censur, samtidigt som jag redigerade bort det namn du hade skrivit. Jag hoppas att du har förståelse för varför jag valde att göra så, när du läst klart mitt svar wink

    Annan rubrik
    Att rubriken ändrats från kod 291? till Varför berättar ni inte vem SR-profilen är? beror på att jag tror att andra lyssnare frågar sig samma sak som du och att det blir lättare för dem att hitta din fråga om den då har en mer beskrivande rubrik.

    Intressant fråga, men fel forum!
    Syftet med detta forum är att ge support på vår webb och appar. Vi försöker ofta svara även på andra frågor om det går snabbt och lätt, men just publicistiska frågor (som jag personligen tycker är väldigt intressanta), är ju sällan så enkla att svara snabbt på ...

    Men här gör jag, som alltså inte är journalist själv utan webbmaster, ett försök:

    Censurerar vi vad som sker hos oss själva?
    Här är två artiklar om ämnet, och dessa är helt jämförbara med hur vi rapporterat om liknande händelser på andra företag:
    Källor till Ekot: SR-profilen lämnar sitt program
    Studio Ett: Företaget kunde agerat tidigare mot SR-profilen

    I de regler vi följer, står det nämligen att vi ska vara återhållsamma med att publicera namn och bild på misstänkta (och även på brottsoffer och dömda brottslingar). Det är alltså väldigt sällan vi namnger till exempel någon som är misstänkt för ett brott - eller klandervärda beteenden. Vår egen kollega är alltså inte särbehandlad, utan vi hade gjort på samma vis om hon vore politiker, regissör eller programledare på Mix Megapol.

    Allmänhetens intresse vs privatpersoners
    Här står nämligen två intressen mot varandra. Dels har vi allmänhetens intresse av att få snabb och korrekt information, men vi har även privatpersoners intresse av att värna sin integritet, det som kallas pressetik.
    Wikipedia: Pressens publicitetsregler

    Vi har, i samband med att vi (då) inte hade gått ut med att Timell var "profilen på TV4", utvecklat det närmare:
    Därför namnpublicerar inte Sveriges Radio

    Artikeln är därefter uppdaterad med texten:
    Sedan denna artikel publicerades har Ekot på Sveriges Radio valt att namnpublicera Martin Timell som profilen på TV4. Timell har även offentligt kommenterat anklagelserna mot honom.

    Namnpublicering ibland - varför?
    Det är ansvarig utgivare som bedömer när, var och hur vi publicerar namn. Då väger den personen (som är olika på olika redaktioner - och där du alltid kan se vem det är i botten av ett programs hemsida) allmänhetens intresse och vårt uppdrag att ge information mot privatpersonens behov av att värna privatlivet.

    Min kollega Christian har skrivit om detta:
    I Sverige har vi ett system med ansvarig utgivare. Ansvarig utgivare tar själv ansvar för sin journalistik. Det är något bra. Alternativet vore journalister som skyller på andra när det går snett. Som när fel Bostonbombare pekades ut (och sedermera hittades död). Eller som när en person felaktigt pekades ut som skytten i Newtown 2012:

    "According to the Associated Press, 'a law enforcement official mistakenly transposed the brothers' first names.' The result was that, for a few brief hours in the middle of the day, based on press speculation about the suspect's identity, social media users brought out the digital equivalent of pitchforks and torches, vilifying the alleged shooter's brother and haranguing [him*] all across the intertubes."

    När information sprids blixtsnabbt digitalt gäller det att hålla tungan rätt i mun. Därför kan det vara värt att vara lite försiktig när namnuppgifter börjar spridas från början, alldeles oavsett om de kommer från polismyndigheter, ögonvittnen eller interwebs. Det är därför vi har ansvariga utgivare - det är deras jobb att göra bedömningen vilken information de ska sprida vidare.

    Christian Gillinger om censuren på Ekot

    Samtidigt kan jag förstå att det blir otydligt. Varför har vi så småningom ändå valt att gå ut med namnet på Timell? Varför var vi snabba med att berätta att det var Borg som betedde sig olämpligt på en fest? Nu kan jag (som webbmaster utan insikt i hur resonemangen gått) förstås inte vara helt säker, men en nyckel är att i båda dessa fall så hade den utpekade själv trätt fram och förklarat sig.

    Och i forumet?
    Detta forum saknar ansvarig utgivare, men som moderator försöker jag hålla mig så nära de pressetiska reglerna jag kan. (Dessutom har vi forumregler, men det du skrev strider inte mot dessa.)

    Så jag redigerade bort ett namn på en kvinnlig programledare. Det är så jag jobbar.

    Om statlig radio
    Det är ju statlig radio vi verkligen kämpar för att slippa bli! Vi är offentligt finansierade och det kanske inte är speciellt stor skillnad för dig, men för oss som arbetar på Sveriges Radio är det extremt viktigt att vår verksamhet bedrivs självständigt i förhållande till staten och olika politiska intressen.

    Vilket är en helt annan intressant fråga som också ligger utanför webbsupport.

    Hoppas att det blev lite tydligare hur vi tänker. Det som har skett hos oss själva ser vi allvarligt på och vi har inte för avsikt att mörka att det finns problem som vi måste ta itu med. Däremot har vi inga planer på att frångå våra vanliga principer om att vara återhållsamma med namnpubliceringar.

    Trevlig helg och så vidare!
    Annika Webbmaster
  • Hej!
    Er publik, svenska folket, upplever att Ni skildrar en egen värld, medan verkligheten är och ser helt annorlunda ut. Där Ni på eget initiativ eller beordrade av de styrande i landet följer givna schabloner som Ni syr in Er information och nyhetsrapportering i.

    När hade Ni senast ett berömmande inslag om hur duktiga och tåliga svenskarna är och har varit? Plikttrogna, solidariska och arbetsamma trots betungande pålagor och världens högsta skatter.
    När?
    Svenskarna omnämns endast när de styrande stiftat nya lagar som begränsar den enskildes frihet. Ifrågasätts och förutsätts vara lagbrytare och samhällssabotörer. Vi den arbetande befolkningen omnämns i media på det sättet.
     
    Medan vissa grupper av människor aldrig FÅR kritiseras eller ifrågasättas utan åtnjuter ständigt positiva omdömen och fördelaktiga presentationer.
    Varför?

    Det upplevs i folkdjupet som att det är förbjudet, ja rent av brottsligt, att kritisera t.ex. invandrare och Hbtq personer. Med all respekt och aktning för dessa individer torde intresset för dem hos den breda allmänheten vara lågt, mycket lågt ja nästan obefintligt.

    Hur kan Ni då avsätta en så stor del av Er tid och utrymme i programmen för dessa grupper? Svårbegripligt om inte syftet är att propagandistiskt påtvinga befolkningen en åsikt de inte vill ha. Den ryms inte i svenskens vardag.

    Media ska kritisera, ifrågasätta och bevaka de styrande i landet både lokalt och på riksplanet. Inte vara megafoner och pådyvla svensken de styrandes nycker och många gånger helt felaktiga beslut. Beslut som befolkningen måste städa upp efter dem.
    Ni bör ifrågasätta de styrande tills Ni inpräntat, undervisat dem i vad ordet ANSVAR betyder. Samt att de inte ostraffat ska kunna handskas ovarsamt och respektlöst med skattemedel de tvingat oss att betala.

    Om Ni skyddar Era medarbetare under pågående utredning då må detta vara hänt, och är berömvärt. Men att alla skyddas av samma regler och att ingen favoriseras.

    Vänligen C.Nilsson!
    C.Nilsson
  • Hej C!

    Som jag skrev tidigare, är syftet med detta forum att ge support på vår webb och appar. Hur viktigt och intressant vi webbmastrar än tycker att det är med frågor som rör innehåll, det journarlistiska uppdraget och så vidare, så har vi helt enkelt inte möjlighet att ge sådana frågor det utrymme de egentligen förtjänar.

    Men eftersom du har tagit dig tid och ställt flera bra frågor som jag vet att även andra lyssnare (och icke-lyssnare) undrar över, så försöker jag svara ändå.

    Jag besvarar dina frågor lite i omvänd ordning, och börjar med det du avslutade med, eftersom detta ligger närmast Torbjörns ämne om varför vi inte avslöjar vem som är SR-profilen.

    Samma regler för alla - ingen favoriseras
    Om Ni skyddar Era medarbetare under pågående utredning ...

    Skyddet gäller inte enbart våra medarbetare och upphör inte för att en utredning är avslutad. Vi publicerar sällan namn ens på dömda brottslingar. Enligt vårt sändningstillstånd ska vi i våra program respektera den enskildas privatliv och personliga integritet.

    Vi hanterar alltså vår kollega på samma vis som vi hanterar alla andra, just som jag uppfattar att du vill att vi gör.

    Att bevaka de styrande både lokalt och på riksplanet

    Den delen är en väldigt viktig del av vårt uppdrag. Vi ska granska samhällsfenomen och avslöja missförhållanden. Och vi ska göra detta självständigt och utan att snegla på vilka konsekvenser det får.
    Är nyheten sann och relevant, alltså viktig för publiken, så ska den publiceras oavsett om det är bra eller dåligt för en viss stat, politiker eller affärsverksamhet. Reportern ska inte ha som avsikt att uppnå en viss effekt eller politisk åtgärd med sin rapportering.
    Erik Fichtelius, före detta Ekochef
    (Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Konsekvensneutralitet)

    Alla våra lokala P4-redaktioner arbetar med att granska den lokala makten. På riksplanet har vi flera redaktioner som gör detsamma, till exempel Kaliber och Ekot granskar.

    Särbehandlar vi invandrare och HBTQ-personer?
    Du påstår två saker där jag inte delar din uppfattning och därför kanske svarar helt uppåt väggarna. I så fall får du gärna förtydliga och ge exempel så att jag förstår kritiken bättre. Det första påståendet är att vi aldrig berättar något negativt om invandrare eller HBTQ-personer och det andra är att svenskarna skulle vara ointresserade av dessa ämnen.

    Det finns inget vi inte FÅR rapportera om - givet att vi inte bryter mot de lagar och regler som styr Sveriges Radio. Däremot kan det självfallet finnas viktiga vinklar vi missar. Vad är det för sanningar om HBTQ-personer respektive om invandrare som vi duckar för, enligt din bedömning? Vilken typ av rapportering skulle du vilja se mer av?

    Om jag förstår detta kan jag sedan antingen hålla med om kritiken och föra den vidare till lämpliga redaktioner, alternativt hjälpa dig att hitta till innehåll som tar upp det du eftersöker eller förklara varför jag tror att vi saknar detta innehåll. Ok?

    Du skriver också att intresset för invandring och HBTQ-frågor hos den breda allmänheten torde vara nästan obefintligt. Hur vet du det? Att omkring 45 000 deltagare och hundratusentals nyfikna stockholmare och turister deltog i årets Pride-parad, tycker jag vittnar om ett intresse för HBTQ-frågor.

    Saknar positiva nyheter om svenskar
    Handen på hjärtat, så är det tyvärr ett underskott på positiva nyheter över lag. Saker som fungerar bra har inte samma nyhetsvärde. Tråkigt, men svårt att hantera ...

    För att citera Erik Gustaf Geijers dikt Odalbonden:
    Var plåga har sitt skri för sig,
    men hälsan tiger still;
    därför man talar ej om mig,
    som vore jag ej till.

    Problemet är alltså gammalt.

    Ibland gör vi lite insatser för att visa att allt inte är elände, som här:
    Hopp i P1
    (Ett vetenskapsprogram om problem vi lyckats lösa, avvärjda katastrofer och förbättrade liv.)

    Vad gör dig stolt över Sverige?

    Du nämner svenskarnas solidaritet, moral och strävsamhet, och jag inser att detta är ämnen som dyker upp när folk, oavsett var de befinner sig på den politiska skalan, beskriver vad de uppskattar mest med Sverige.

    Och de ämnena är i sin tur förknippade med låg grad av korruption, med yttrandefrihet och tryckfrihet. Med offentlighetsprincipen, ombudsmän, religionsfrihet, ett socialt skyddsnät, möjligheten att studera även om dina föräldrar saknar pengar, rättssäkerhet. Media som inte går maktens ärenden ... Mycket av det som gör mig tacksam över att jag bor i Sverige handlar om att vi har lyckats bygga ett samhälle med tolerans och med regler inte minst för vad pressen får och bör göra (granska makten, larma vid strukturella missförhållanden) och vad den inte får och bör göra (styras av staten, hänga ut enskillda människor).

    Vilket får mig att återknyta till ämnet med programledaren som vi, av respekt för den personliga integriteten inte namngivit:
    De strukturella problemen och vad vi gör åt detta kommer du att höra om i radio. Detaljer som går in på vem det gäller kommer du inte att höra - om inte någon ansvarig utgivare hos oss bedömer att allmänhetens intresse är viktigare än de drabbades behov av integritet.

    Vi har som mål att vara trovärdiga och öppna, men det innebär inte att vi hänger ut människor. Så har vi arbetat länge, och det fortsätter vi med.
    Annika Webbmaster
  • Hej Annika!

    Tack för ditt uttömmande och informativa svar!

    Som jag skrev så är det både berömvärt, respektfullt och moraliskt riktigt av Er att värna om den personliga integriteten. Viktigt att det finns såna regler. Ännu viktigare att Ni tillämpar dem!
    Det är självklart ett internt problem detta som nu drabbar Er med programledarens enligt rubrikerna oacceptabla beteende. Det är för illa att personer uppför sig på detta sätt. Men som sagt det är ett internt problem, ett föga avundsvärt internt problem. Jag känner för Er där Ni tvingas vara med om detta. 


    Er bevakning av de styrande är en av medias viktigaste uppgifter. Det kanske inte alltid är så enkelt att neutralt informera lyssnarna om politikers ofta svävande uttalanden. Men Ni ska naturligtvis så långt det är möjligt göra så. På ett sätt som gör att lyssnaren själv ska få bilda sig en uppfattning om frågan. Inte agera megafoner åt deras uttalanden, där de oemotsagda får stå och mässa sina mantran.
    Personligen saknar jag uppföljning från Er sida när det gäller fattade beslut av politiker som genomförts. Vad blev resultatet? Vilken effekt? Uppnåddes målet? Det kan ta en längre tid för att se detta. Då ska Ni backa bandet och ställa beslutsfattarna till svars för deras beslut. Om det gett det positiva resultat man eftersträvat, då ska naturligtvis berömmet komma. Annars!
    Uppföljning är alltid viktig i alla sammanhang.


    Ni kanske inte särbehandlar invandrare och Hbtq-personer, men det upptar allt för stor del av programtiden och lyssnarna tröttnar på denna mängd av information som inte berör dem. Ni har goda föresatser att få ökad förståelse för dessa och andra minoritetsgrupper, men det får motsatt effekt på befolkningen, man blir avtrubbad, immun. På ett sätt mentalt vaccinerad mot all denna information som upptar programtiden. Irritation i stället för information blir tråkigt nog effekten.
    Det finns andra ämnen än dessa båda som blir urvattnade.
    Även krigshärdar som Ni rapporterar från runt om i världen, hur vidriga, sataniska och människoovärdiga dessa än är som inte berör svenskarna. Vi kan inte påverka det som sker i krigshärden. Det skapar en känsla av maktlöshet som knappast är bra för lyssnaren.
    Det blir för mycket av allt detta. Till slut undviker människor att lyssna på t.ex nyheterna. Vilket är beklagligt.


    Positiva nyheter om Sverige: Jag måste hålla med dig till fullo i ditt svar. Tyvärr!
    Men en, kanske naiv, önskan från mig Annika är att Ni, du och dina kolleger kanske kan  fabricera något som kullkastar E.G. Geijers gamla sanning. Det kanske går?
    Jag vet inte.
    Vad tror du?


    Stolt över Sverige: Ja det är naturligtvis inte lätt att göra dramatiska, engagerande och uppskattade nyheter eller program om detta. Fast det går väl att uttrycka sig antingen medryckande eller nedtryckande om samma sak.
    Exempel: En dyster programledare i Radio eller Tv talar om för lyssnarna att så mycket som 8 procent av landets befolkning saknar arbete, är utestängda från arbetskamraters gemenskap och socialt umgänge, har svårt att kunna leva ett normalt liv. Allt är bara elände. Deras liv saknar nästan mening.
    Samma sak: En glad positiv leende programledare talar om för lyssnarna att 92 procent av svenska folket har arbete. Fantastiskt vad vi är bra, endast 8 procent är arbetslösa men det kommer snart att skapas jobb åt även dessa. De kan se positivt på framtiden. Snart är deras situation utan jobb ett minne blott.
    Visst är det skillnad, samma sak sagd på två olika sätt. (Siffrorna är tagna för exemplets skull)

    Sammanfattning:
    Ni hanterar säkert den uppkomna situationen korrekt.  
    Uppföljning av de styrandes beslut.
    Mindre tid åt vissa inslag i Ert utbud.
    E.G. Geijer, ja...........
    Presentera inslaget positivt om det går.

    Vänligen C. Nilsson!



    C.Nilsson
  • Hej igen!

    Tack för sammanfattningen i slutet. Som webbmaster med en känsla av att jag borde lägga min arbetstid på en massa annat (samtidigt som inget är viktigare än att föra dialog med lyssnare om vårt uppdrag), är det till stor hjälp! Att återkoppla denna sammanfattning, är ju inte så tidskrävande smile

    Ni hanterar säkert den uppkomna situationen korrekt
    Tack för förståelse! Helt lätt är det inte. Vi lever i en tid när etablerade medier (som följer pressetiska regler på gott och ont) samexisterar med alternativa medier. Hur relevant är det att försöka hålla på människors integritet när nätet svämmar över av berättelser och skadan för de som blir uthängda redan är ett faktum?

    Medierna tog upp den frågan (då angående att Expressen valt att publicera namnet på "Aftonbladetprofilen", men frågeställningen gäller fler fall, och inte enbart meeto):
    Expressens namnpublicering och utmanad pressetik efter metoo

    Hur vi hanterar detta både internt och gentemot våra lyssnare finns det säkert också anledning att följa upp framöver.
     
    Uppföljning av de styrandes beslut
    Bra. Det är väldigt lätt att slarva bort den delen i all form av rapportering. När ett ämne är hett pratar vi om det (ibland för mycket kanske), sedan blir det medieskugga ...

    Jag tycker att det ofta blir väldigt intressant radio av "uppföljningar" när redaktioner som Radiopsykologen eller Verkligheten i P3 återkommer till samma ämne (för att bara välja två av många program som gör den typen av program):
    Hur gick det sen? (Radiopsykologen)
    Vad hände sen? (Verkligheten i P3)

    Jag håller på att klura på till vem eller vilka jag ska föra vidare ditt förslag om att även nyheter (lokalt, riks och internationellt) gärna kan ha högre grad av uppföljning. Hur är det idag, två år efter militärkuppen där? Vilka effekter kan vi se av skatteomläggningarna som beslutades då och då? Hur gick det med kommunchefen som lovade att ändra sina rutiner efter det att ...?

    Mindre tid åt vissa inslag i Ert utbud

    Även det önskemålet framför jag. Samtidigt vet jag inte riktigt om jag delar din bild.

    Något som jag däremot tänkt på och som tangerar detta, är att det finns en stor risk i att invandrare ofta får komma till tals i radion "i egenskap av just invandrare", snarare än som individer och förhållandevis ofta får uttala sig om frågor som rör integration. Det blir lite skevt, på samma vis som det blir missvisande ifall äldre personer endast skulle få uttala sig i frågor som handlar om äldrevård, pensioner och hur det var förr (grovt förenklat).

    Om vi ska diskutera hur småföretagare ser på ränteläget, vad det nya konstverket på torget i staden egentligen föreställer, ifall det finns utrymme för en ny James Bond-film eller hur BB-köerna drabbar enskilda, så ska förstås alla möjliga röster höras. Män och kvinnor, unga och gamla, på allehanda dialekter och ibland på bruten svenska (utan att begripligheten för lyssnare äventyras) – för så ser Sverige ut. Sveriges Radio ska spegla Sveriges rike.

    E.G. Geijer, ja... Presentera inslaget positivt om det går
    Detta borde gå! Det går lite emot den journalistiska instinkten om att alltid söka efter en "intressant vinkel", eftersom det tyvärr är enklare att fånga intresset för det som inte fungerar än för det som fungerar. Att solen gick upp även i morse, att bussen kom i tid och att samhället inte har kollapsat idag heller är inga nyheter.

    Men att vi är inne i en stark högkonjunktur är en nyhet, som liksom passerat i skuggan av annat:
    Urstark högkonjunktur i Sverige (Ekot 4 aug 2017)
    (Jag noterar med ett leende att en del av nyheten handlar om att högkonjunkturen medför problem ...)

    Du är långt ifrån ensam om att tycka att nyheterna mest handlar om elände. Här är det Louise Epstein i Nordegren & Epstein som undrar hur hon ska klara av allt elände vi rapporterar:
    Hur ska Louise sluta bli nedstämd av nyheterna?

    Ekots Palmira Koukkari Mbenga ser också ett behov av att vi visar att världen har fler nyanser än svart:
    I sådana stunder brukar jag vända mig antingen till internet eller människor jag mött på för att tanka lite positiv energi. Konstruktiv journalistik som vi kallar det i branschen. Att försöka berätta hela bilden av någonting, inte bara fokusera på mörkret.
    Världen är inte Game of Thrones: Utrikeskrönikan 30 oktober 2017

    Medierna har tagit upp ämnet för snart tre år sedan:
    Skildrar journalistiken verkligheten på ett rättvisande sätt? Eller är vi allt för negativa och problemfokuserade? Det här är en frågeställning som kommit att engagera många redaktioner på sista tiden. Mindre fokus på konflikter och problem och fler goda exempel och framgångar i nyhetsrapporteringen är ett koncept som allt fler nu intresserar sig för. Kanske är det till och med så att vi står inför ett trendbrott när det gäller synen på vad som är bra nyheter och god journalistik. Therese Rosenvinge har följt diskussionen.

    Här ser vi åter behovet av uppföljning. Hur har det gått? Var det en marginell förändring och varför blev den i så fall inte bestående?

    Några enkla lösningar på hur vi blir bättre finns inte, men jag är optimistisk. Vi vill göra bra radio. Att skildra verkligheten med många nyanser, inklusive i ljusa färger, bör därför ingå.

    Tack för konstruktiv kritik! Nu ska jag lobba för konstruktiva nyheter ;)
    Annika Webbmaster
  • Hej på nytt!

    Tack för ditt svar även denna gång.

    Lyssnarna kan känna förtroende för och vara till freds över att vi har en så kunnig och innovativ medarbetare i det viktiga mediet SR.

    Känner mig privilegierad att fått vara ena parten i vår dialog.
    Tack!

    Vänligen C. Nilsson!
    C.Nilsson
  • Nöjet är ömsesidigt. Tack själv!

    Jag har tipsat kolleger som arbetar med publikdialog om att läsa denna tråd, eftersom det är ett bra exempel på att vi själva har mycket att vinna på att försöka förstå kritik, och att lyssnare har mycket att vinna på att vi försöker förklara hur vi arbetar. Om vi inte lyckas åstadkomma något annat, så tror jag ändå att vi kan inspirera några av mina kolleger till att försöka ta lyssnares kritik på allvar. Vackert så!

    Dessutom har jag en att göra-lista:
    • Ta reda på vilka kolleger som i första hand ska få ta del av dina synpunkter om behovet av att följa upp effekterna av olika beslut och så vidare
    • Jag ska även framföra din farhåga om att vi sänder oproportionerligt mycket om invandring och HBTQ-frågor, vilket kan få lyssnare att tappa intresse och ge intryck av att det finns en agenda bakom urvalet
    • Samt framföra att det positiva också har ett nyhetsvärde och att den vinkeln inte tummar på att det vi rapporterar ska vara relevant och sant, utan snarare vore bra för vår trovärdighet
    • Kontakta Medierna och höra hur det gått med konstruktiva nyheter (vilket jag redan har gjort)
    Jag försöker komma ihåg att följa upp - men fråga gärna hur det går om jag skulle missa att återkomma!
    Annika Webbmaster
  • Hej igen!

    Therese Rosenvinge på Medierna har svarat:
    Det var jag som gjorde reportaget om konstruktiva nyheter i Medierna då. Vi har inte, vad jag kan dra mig till minnes, gjort något sedan dess. Men vi tackar för tanken/önskemålet och tar med oss det som möjligt ämne att återvända till någon gång framöver.

    När det gäller att återkoppla till de kolleger som arbetar med hur våra nyheter egentligen låter, så har jag ännu inte gjort detta. (Som sagt, radio-innehållet är inte alls det jag arbetar med, så jag har inte riktigt koll på vilka kolleger jag i första hand bör vända mig till, men det kommer!)
    Annika Webbmaster

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan bli synligt för alla.
Din e-post visas aldrig publikt. Läs vår policy