Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur ska man tänka angående inavelsgrad?

Hej!

Jag funderar på att köpa hund och är jätteintresserad av en Basenji. Jag har hittat en uppfödare nere i Skåne och än så länge verkar allting jättebra!
Däremot såg jag idag på deras hemsida att hundarnas stamtavla säger att inavel är på 4,7% räknat på 5 generationer.

Jag har tidigare aldrig haft en basenji och undrar hur tryggt det är med att inavelsprocenten ligger på 4,7% när enligt SKK ska inte inavelsgrad överstiga 6,25%.
Är det tryggt med 4,7% räknat på 5 generationer eller otryggt? Om det är otryggt, vad kan konsekvenserna vara?

Tack på förhand!
Ha en fortsatt fantastisk dag! 😀
/ Fiorela
Fiorela Villegas Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej Fiorela!

    Tack för din fråga. Det är klokt av dig att vara noggrann i ditt val av uppfödare och valpkull och att kolla upp detta med inavelsgrad. Ju högre inavelsgrad valparna i en kull har desto närmre släkt är föräldradjuren med varandra och ju närmre släkt föräldrarna är med varandra desto större är sannolikheten att de bär likadana anlag, som de kan nedärva till sina gemensamma valpar. Detta gäller både anlag för önskvärda egenskaper och anlag för icke önskvärda egenskaper, som till exempel olika sjukdomar/defekter.

    När det gäller sjukdomar och defekter så varierar arvsgången stort men lite förenklat kan man säga att en hund med dubbla anlag (ett från mamman och ett från pappan) för en sjukdom ofta löper större risk att utveckla denna sjukdom än en hund med bara ett anlag (från ena föräldern). Eftersom en valp med hög inavelsgrad har större chans/risk att få likadana anlag från både mamma och pappa kan den löpa större risk att utveckla de sjukdomar/defekter som föräldradjuren bär anlag för. Detta är en av anledningarna till att man ofta strävar efter så låg inavelsgrad som möjligt.

    Det finns dock ingen exakt gräns, där man på förhand kan säga att en hund över denna gräns blir mer sjuk än en hund under gränsen. Eftersom det i befruktningsögonblicket är slumpen som avgör vilka av en förälders anlag som förs vidare till vilken valp så kommer olika valpar i samma kull ha lite olika uppsättning av anlag och den sjukdom som eventuellt drabbar en valp i kullen behöver inte nödvändigtvis drabba fler valpar i samma kull. Det är alltså omöjligt att på förhand ge ett säkert svar på om en hund från en viss valpkull kommer bli frisk eller ej. Det enda man med säkerhet kan säga är att ju högre inavelsgraden är desto större är sannolikheten för dubblerade anlag, för såväl önskvärda som icke önskvärda egenskaper.

    Läs gärna mer om inavel här där bland annat följande rekommendationer finns att läsa:

    SKKs rekommendationer avseende inavel
    Mot bakgrund av de hälsorisker en hög inavelsgrad medför och med hänsyn till rasens långsiktiga utveckling bör parning mellan närbesläktade individer undvikas. Ett riktmärke är att aldrig para hundar som är närmare släkt än motsvarande kusiner. En sådan parning ger en inavelsgrad hos avkomman på 6,25 procent. Detta ska ses som en övre gräns och är inte en önskvärd procentsats. Om majoriteten av parningar ligger på denna nivå kommer inavelsökningen i rasen som helhet att bli för hög. Parning mellan förälder och avkomma samt mellan helsyskon är aldrig försvarbart och dessutom ett brott mot SKKs grundregler.

    Stort lycka till med ditt val av hundras, uppfödare och valp!
    Anne Avel och hälsa

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.