Vindhastighet
Hej!
Jag bor i Gällivare och åker flitigt skidor på Dundret.
Min fråga gäller vindhastigheten på Dundrets topp som alltid är mycket högre än i både SMHI:s och yr.no:s prognoser dessutom ofta högre än SMHI:s uppgifter från t.ex. Stora Sjöfallet t.o.m. högre än i Stekenjokk, tidigare trodde jag att det var fel på Dundrets vindmätare dock säger Dundret att deras vindmätare är ok. Gå gärna in på https://www.dundretlapland.com/ och se själv. Frågan är kan det bli en vad jag skulle kalla en "venturieffekt"?, att luften pressas ihop mot bergsidan och hastigheten ökar som över en flygplansvinge eftersom Dundret är ett mjukt format berg som dessutom ligger ganska ensamt, det vill säga inga andra berg som stör luftströmmen
Jag bor i Gällivare och åker flitigt skidor på Dundret.
Min fråga gäller vindhastigheten på Dundrets topp som alltid är mycket högre än i både SMHI:s och yr.no:s prognoser dessutom ofta högre än SMHI:s uppgifter från t.ex. Stora Sjöfallet t.o.m. högre än i Stekenjokk, tidigare trodde jag att det var fel på Dundrets vindmätare dock säger Dundret att deras vindmätare är ok. Gå gärna in på https://www.dundretlapland.com/ och se själv. Frågan är kan det bli en vad jag skulle kalla en "venturieffekt"?, att luften pressas ihop mot bergsidan och hastigheten ökar som över en flygplansvinge eftersom Dundret är ett mjukt format berg som dessutom ligger ganska ensamt, det vill säga inga andra berg som stör luftströmmen
Följ inlägget
1
följare
Det skulle mycket väl kunna ske en slags Venturi-effekt på Dundret (meteorologiskt brukar det begreppet särskilt användas för vind i pass och dalgångar). Det sker en vertikal kompression av en luftpelare när den pressas över berget och vindhastigheten ökar då. Denna effekt blir störst vid stabila förhållanden, allra mest vid en inversion, som begränsar den vertikala rörelsen av luften. Detta fenomen kan ge runt 30 % högre vindhastighet än vindhastigheten i den fria atmosfären.
Det är generellt svårt att prognostisera vinden i fjällvärlden, eftersom de modeller som används operationellt har en horisontell upplösning på cirka 2,5 km, vilket omöjligen kan återge fjällens topografi. Det är alltså svårt för modellen att fånga småskaliga fenomen. Vi har också väldigt få observationer i fjällen och modellen får alltså inte lika bra kännedom om utgångsläget som för områden med tätare observationer, vilket ger sämre prognoser. Bristen på observationer gör också att det är svårare att verifiera hur bra modellen presterar i fjällen.
Jag hoppas du får bra skidväder i fortsättningen av vintern!