RCP och återkomstider
Jag har för kunds räkning fått en fråga om hur beräkningen av återkomsttider kopplar till RCP-scenarion. Detta gäller MSBs översvämningskarteringar och vattendrag (MSB kan dock inte svara på detta). Jag har läst mig till att det görs klimatanpassade beräkningar av återkomsttider baserat på regionala modeller och det refereras ofta tillbaka till den här rapporten dimensionerande-floden-for-dammanlaggningar-for-ett-klimat-i-forandring-elforskrapport-2011-25.pdf
Jag funderar på hur dessa regionala modeller (ex. HIRAM och RCA3) kopplar till till RCP och kan man veta vilket scenario som används?
Mvh
Susanne
Jag funderar på hur dessa regionala modeller (ex. HIRAM och RCA3) kopplar till till RCP och kan man veta vilket scenario som används?
Mvh
Susanne
Följ inlägget
1
följare
Som du säkert varit inne på så finns det rapporter i MSBs översvämningsportal som beskriver vilka klimatscenarier som använts för olika vattendrag. I de flesta fall har RCPer använts, men tidiga översvämningskarteringar har gjorts med RCPernas föregångare, A1B och B1 och A2 scenarier samt varierande regionala modelle, se tabell 2.1 i den rapport du hänvisar till.
Det är svårt att direkt jämföra RCPerna med föregångarna. Detta beskrivs exempelvis i Klimatologi_14 Sveriges framtida klimat - Underlag till Dricksvattenutredningen.pdf från 2015 och jag lägger in Kap 4 här:
"De beräkningar av framtidens klimat och vattentillgång som redovisas i denna rapport bygger på ett helt nytt material och delvis nya förutsättningar än de tidigare analyser som presenterats av SMHI, exempelvis för Klimat- och sårbarhetsutredningen, vattenkraftindustrin, MSB:s översvämningskarteringar eller i Länsstyrelsernas klimatanalyser. Detta gäller främst följande moment i beräkningskedjan:
1. Utsläppsscenarierna är nya och delvis kraftigare. Det tillämpade RCP8.5- scenariet motsvarar betydligt högre utsläpp och koncentrationer av växthusgaser i atmosfären än de utsläppsscenarier som varit dominerande i tidigare publicerade hydrologiska beräkningar.
2. De globala klimatmodellerna har vidareutvecklats och urvalet av dessa skiljer sig från tidigare studier.
3. Till skillnad från att tidigare ha utnyttjat flera regionala klimatmodeller bygger beräkningarna på endast en regional modell (RCA4), som dessutom har utvecklats med tiden. Det återstår att analysera hur denna modell förhåller sig till andra regionala klimatmodeller.
4. Användningen av DBS-metoden, för att justera klimatmodellens resultat för att minimera de systematiska felen, började tillämpas först efter Klimat- och sårbarhetsutredningen. Metoden har dock använts i de flesta arbeten som gjorts åt vattenkraftindustrin, MSB och i de länsvisa klimatanalyserna.
Dessa ändrade förutsättningar gör det svårt att göra alltför detaljerade jämförelser med tidigare beräkningar, men det går ändå att dra en del generella slutsatser.
De stora dragen i förändringen av nederbörd, temperatur, vattentillgång och flöden kvarstår från tidigare utredningar. Användningen av RCP8.5-scenariet, med sin höga framtida koncentration av växthusgaser, förstärker de hydrologiska effekterna avsevärt jämfört med tidigare publicerade analyser.
Beträffande extrema vattenflöden så visar de nya beräkningarna att en större andel av Sveriges yta kan komma att utsättas för förstärkta extremflöden jämfört med tidigare beräkningar. Detta gäller även för jämförbara koncentrationsnivåer av växthusgaser.
Vid jämförelse av IPCC:s fem vetenskapliga utvärderingar är bedömningen av framtida globala havsnivåer förhållandevis stabil. Nivåerna ligger högre i utvärderingen från 2013 (AR5) än i den från 2007 (AR4)