Klimat och klimatförändring
Med anledning av fenologistudier av fåglar har jag en fråga angående klimat, klimatförändring och definitionen av dessa. Jag utgår från ett exempel, temperaturen under mars/april vid Uppsala Flygfält (röd = 5-årigt glidande medel lagt på mittenåret):
1. Klimat analyseras i termer av 30-årsperioder (normalperioder). Medelvärdet för en period ses som en beskrivning av periodens klimat. Om två 30-årsperioder skiljer sig åt signifikant statistiskt anser man, att det föreligger en klimatförändring mellan de två perioderna. Korrekt uppfattat?
2. För att kunna uttala sig om huruvida en klimatförändring föreligger krävs då, att man måste analysera data från minst 60 år. De två jämförda perioderna kan vara sammanhängande eller åtskilda av en mellanliggande längre eller kortare tidsperiod, dvs läggas varsomhelst (dvs inte nödvändigtvis standardnormaler). Korrekt?
3. I mitt exempel ligger temperaturen på två relativt stabila nivåer med ett mellanliggande plötsligt språng från den lägre till den högre nivån.
Om man jämför en 30-årsperiod omedelbart före och en omedelbart efter språnget, föreligger då en signifikant skillnad mellan de två nivåerna?
Om en sådan skillnad faktiskt förekommer, är det då motiverat att tala om en klimatförändring vad gäller temperaturen i mars/april i Uppsalatrakten? Eller är det för detaljerat? Talar man hellre om en grövre specificering (årstid, år, norra/södra Sverige, flera metrologiska parametrar, etc)?
4. Man kan egentligen inte tala om en klimatförändring inom en 30-årsperiod. I mitt exempel sker dock en snabb förändring på kort tid. Man skulle naturligtvis kunna lägga en 30-årsperiod så, att språnget hamnar mitt i perioden. I så fall skulle man (åtminstone i detta och liknande specialfall) kunna tala om en klimatförändring inom en 30-årsperiod (men det förutsätter då, att hela 30-årsperioder kan läggas in före och efter språnget och som visar en skillnad). Korrekt?
5. Tack för fin hemsida och föredömlig databas!
Lars
Problemet är att det finns två, ibland motstridiga, mål med en klimatnormal: dels ska den vara robust, normalvädret får inte påverkas av enstaka eller ett litet antal datum-punkter (exempelvis medeltemperaturevärdet för en enskild majmånad i Uppsala), dels ska den vara representativ, nya observationer ska helst spegla fördelningen i den beskriva klimatet. För att göra en statistisk beskrivning robust behövs många datapunkter. Tyvärr ställer dock det gällande läget med en snabb klimatförändring till det så till vida att vi inte kan använda för långa perioder som normalperioder, då dessa normalvärden inte kan ses som representativt. WMO:s standard på 30 år har funnits med ett tag och det finns idéer om att förändra sättet vi beskriver klimatet på. Än så länge använder vi dock 30 år som normalperiod.
Det finns inget som säger att inte klimatet kan förändras över kortare tidsperioder.
Man behöver egentligen inte 60 årsdata för att fastställa en klimatförändring med en viss konfidens. Finns en statitisk signifikant skillnad mellan två perioder kan även detta beskrivas som ett förändrat klimat även om det finns ett överlapp mellan perioderna.
Man kan absolut behandla klimat lokalt, alltså exempelvis för en enstaka mätstation, dock så kommer det finnas större varians i datan än om man använder medelvärdet för flera stationer i ett större område. Det krävs då en kraftigare trend för att kunna fastslå att det finns en trend överhuvutaget. Samma resonemnag gäller även för enstaka månader kontra årstid eller år. Man behöver inte förändring i flera parametrar för att kunna fastslå en klimatförändring, däremot kommer troligtvis flera parametrar samvariera.
Hoppas du blir nöjd med svaret!
MVH