Namnteckning på äldre sedlar

Hej, Söker information om vilka som har signerat äldre sedlar. Undrar hur dessa personer valts ut och om de har haft en speciell roll eller tjänst på riksbanken? Finns det någon förteckning över vilka som signerat sedlarna? Sedan undrar jag vad själva syftet är med namnteckningen. Har den någon innebörd? Vad innebar det för den som signerade? Hade den personern någon speciell attest? Hittar ingen information om detta och är nyfiken. / Mvh Anders
Anders Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej,
    De som skriver sina namnteckningar på sedlarna, både de nya och de som blev ogiltiga för några år sedan är ordförande i riksbanksfullmäktige och riksbankschefen.

    Namnteckning på sedlar är av tradition viktigt och i stort sett alla sedlar, vad jag vet, som ges ut har en eller två namnteckningar. Historiskt var det kungen som skrev under som garant att sedlarna var värda det som stod på dem. Nu är det svenska staten som garanterar värdet och riksbanksfullmäktige och riksbankschefen representerar i det här fallet svenska staten.

    Hoppas det svarar på din fråga.

    Vänliga hälsningar
    Riksbanken
    Mårten
  • Hej, gällde detta under 1940 och 1950-talet också? Jag har en nu avliden släkting som jag upptäckt har sin namnteckning på flera sedlar under denna period och jag undrar vilken tjänst isåfall denne måste ha haft. Han var inte riksbankschef det vet jag. Och jag tror inte heller ordförande i Riksbanksfullmäktige. Kan även andra roller kommit ifråga? Häls Anders
    Anders
  • Nästan alla svenska sedlar är undertecknade av två bankanställda för att intyga giltigheten hos sedeln. I början var dessa namn handskrivna men eftersom detta tog tid så började man sedan med ett tryckt och ett handskrivet namn för att till slut trycka båda namnen. Denna rationalisering genomfördes först för de lägre valörerna och sist för de högsta valörerna. Den sista sedeln med handskrivna namn var 1000 kr 1930.

    Sedlar 5-10-50-100 kr med tryckta namnteckningar har i allmänhet många olika kombinationer av namnteckningar för varje år. Detta gäller Stora Riksvapnet (rd rmt och kr), Lilla Riksvapnet, Sittande Svea och 10 kr Gustav Vasa 1940-1962. Varje namn kan finnas i flera olika kombinationer med andra namn. Namnets placering till vänster eller höger ändras dock normalt inte. Det vänstra namnet är av större dignitet än det högra och när en person befordras (från handläggare till chef?) så kan namnet på senare årtal flyttas till vänster position.

    När det gäller 50-100 kr verkar superintervallet bara vara två bokstäver. 50-100 kr 1902-1948 (typ 1-2-3-4A) har två kontrollbokstäver (till höger om numret) med samma vänstra namn. Senare årtal 1947-1959 (typ 4B) har två seriebokstäver (till vänster om numret) med samma vänstra namn.

    Sveriges riksbank
Inlägget är stängt för ytterligare kommentarer.