Tack för att du hör av dig till oss! Vi hjälper dig gärna med svar på frågor kring kyckling, våra produkter och Kronfågel. Du kan förvänta dig ett svar av oss inom max 2 vardagar. Frågor, svar och kommentarerar publiceras på den här sidan.
Vi hanterar dina personuppgifter i syfte att kunna hantera ditt ärende hos oss. Uppgifterna du delar med oss raderas efter maximalt ett år. Läs mer om vår GDPR policy HÄR.
Gäller ditt ärende en reklamation ber vi dig kontakta oss här: Kronfagel.se
Vår vision ”En bättre kyckling för ett bättre liv” sammanfattar varför vi finns – att med vår produkt skapa förutsättningar för en välmående värld. För människan, djuren och klimatet.
Kronfågel är Sveriges marknadsledare inom kyckling med flera stora varumärken.
Kycklingarna i Sverige lastas på gården under övervakning av djurägaren och personal. Majoriteten av branschens medlemmar använder i dag maskinlastning eftersom det såväl ur djurskyddshänseende som av arbetsskydd är bättre. Jordbruksverket har godkänt lastningsmaskinerna. För att få använda dem ställs en rad villkor från Jordbruksverket som måste följas, och personalen måste utbildas.
Transporten är en viktig del i kedjan för att kyckling ska må väl. Transporten utförs i specialinredda bilar med styrning av ventilation och värme. Data från varje transport loggas så att vi kan följa vad som händer. Förarna genomgår regelbunden utbildning för att säkerställa en riktig skötsel.
Målet är självklart att inga djur skadas eller avlider, och Kronfågel och de svenska bönderna sliter för att detta ska bli verklighet.
Hör av dig om du har fler frågor.
Jag undrar hur själva flytten från stallet till transporten går till. Vilka redskap används till exempel?
Om jag skulle besöka några gårdar/transporter/slakterier kommer jag då få se den goda djurhållning som ni beskriver här?
Hälsningar Marie
Tack för dina frågor.
1. För att undvika onödig stress samlas kycklingarna när stallet är nedsläckt och kycklingarna ligger still och vilar. Detta kan ske manuellt men även med maskin. Regler finns dock för hur mkt en person får bära. Ekologisk Bosarp Kyckling hanteras helt manuellt.
2. Så svar på din andra fråga om du skulle besöka gård/slakteri så är svar ja, du skulle se god djurhållning.
Så lite mer info till dig.
Djurtransporter arbetar vi med kontinuerligt, för att ständigt förbättra. Bland annat har vi tillsammans med transportföretaget arbetat med att ta fram ett nytt transportfordon som ytterligare förbättrar miljön och de olika klimat som kycklingen kan utsättas för under lastning, transport och lossning. De första ekipagen var i drift 2018 och godkända av Länsstyrelsen. Resterande fordon byttes ut under 2019-2020, vilket också godkänts av Länsstyrelsen. Ventilationen är framtagen med expertis på områden och ytterligare förfining och justeringar görs kontinuerligt genom planer på förebyggande underhåll, teknik och handhavande. Detta för att säkerställa en så god ventilation som möjligt utifrån olika temperaturer, luftfuktighet och C02-nivåer.
Djuromsorg är en mycket stor del av Kronfågels verksamhet och vi lägger ner mycket tid och resurser på att säkerställa djurens välbefinnande. Vi ansvarar för att svensk djurskyddslag upprätthålls hos våra uppfödare, på våra transporter samt på slakteriet. På slakteriet finns det även oberoende veterinärer som är anställda av Livsmedelsverket som bland annat har i uppdrag att säkerställa att djurskyddet upprätthålls.
Jag hoppas det här var vad du ville veta. Tveka inte att höra av dig igen om du har fler frågor. 🙂
med vänliga hälsningar
Läser lite då och då på Aftonbladet om att kycklingarna förolyckas på väg till slakteriet. Ni skriver ju att lastandet av djuren övervakas och att förarna utbildats. Varför funkar det ändå inte? Detta problem måste väl ändå kunna lösas? Det är inte ok att pina djur. Vad för ytterligare åtgärder kommer ni att vidta?
Mvh
Anna Brolin
Tack för att du hör av dig och att du bryr dig. Det gör vi också. Vi förstår att media skapar oro vilket vi beklagar.
Våra djurs välmående är oerhört viktigt för oss. Ingen tjänar på att de mår dåligt. Tillsammans med våra svenska uppfödare arbetar vi hårt varje dag för att inga djur ska uppleva stress eller komma till skada under något skede i processen. Tack vare dagliga löpande kontroller i alla led kan vi upptäcka när något går fel och sätta in åtgärder.
Vingskador och andra skador kan uppstå vid två tillfällen, ute på fält och efter bedövningen. Den aktuella kontrollen med 17 skadade fåglar på två minuter gjordes efter bedövningen. I slakteriet bedövas och sövs kycklingarna innan slakt. Vi bedövar med gas av djurskyddsskäl - då det är skonsammare än elbedövning som används på de flesta andra slakterier. Vi har tyvärr den senaste tiden sett en tillfällig ökning av vingskador efter bedövningen. Tack vare vår kameraövervakning kan vi se att vingskadorna uppstår efter att fåglarna har somnat in och blivit bedövade. Oavsett så har vi förstås en nollvision för skador och ser allvarligt på ökningen av vingskador efter bedövningen. Vi har därför också sett över och justerat våra rutiner, anpassat vår tekniska utrustning, utbildat personalen och ökat kontrollen.
Vad gäller klämskador på väg till slakteriet så förekommer det tyvärr och det är något som vi, tillsammans med branschen, arbetar hårt för att undvika. Vi kontrollerar och vidtar åtgärder vid varje klämskada. Idag ligger vi på 0,0008 procent klämskador. Klämskadorna har minskat över tid. Vi beklagar verkligen de fall då fåglar har lidit och jobbar hela tiden nära myndigheterna för att minimera risken för att det sker.
Ta gärna del av mer fakta på vår hemsida.
Vi hoppas detta är svar på dina funderingar. Tveka inte att annars höra av dig.
Det är fint att ni och uppfödarna arbetar så intensivt med djurens välmående.
Jag undrar hur länge företaget Kronfågels funnits? Hur såg man på djurens välmående när ni startade upp?
Ni har säkert kommit långt men fortfarande kvarstår moment som verkligen inte tar tillvara på djurens välmående. Hallå! Det är 2021! Vad är problemet? Hur svårt kan det vara?
Tänk om vi konsumenter, jag är vegetarian, skulle sluta äta kyckling helt. Då skulle produktionen lägga ner.
Jag ser verkligen fram emot svar på mina frågor!
Vänligen Marie
Tack för dina frågor. jag ska försöka besvara dem var och en, se nedan.
Det är fint att ni och uppfödarna arbetar så intensivt med djurens välmående.
FRÅGA: Jag undrar hur länge företaget Kronfågels funnits?
SVAR: Kronfågel startade 1970.
FRÅGA:Hur såg man på djurens välmående när ni startade upp?
SVAR: Vi började med hönsslakt då hönsslakterierna som slaktade värphöns hörde av sig och behövde hjälp. Under mitten av 80-talet då vi hade en större verksamhet togs ett djurskyddsprogram fram och det ligger till grunden till det som vi arbetar efter idag. Svensk Fågel, branschorganisationen är ansvariga för det. Djurskyddslagarna är några av världens strängaste vi har i världen och djurskyddsprogammet förstärker detta ytterligare. Här kan du läsa mer om djurskyddsprogrammet.
FRÅGA:Ni har säkert kommit långt men fortfarande kvarstår moment som verkligen inte tar tillvara på djurens välmående. Hallå! Det är 2021! Vad är problemet?
SVAR:
Våra djurs välmående är oerhört viktigt för oss. Ingen tjänar på att de mår dåligt. Tillsammans med våra svenska uppfödare arbetar vi hårt varje dag för att inga djur ska uppleva stress eller komma till skada under något skede i processen. Tack vare dagliga löpande kontroller i alla led kan vi upptäcka när något går fel och sätta in åtgärder.
Vingskador och andra skador kan uppstå vid två tillfällen, ute på fält och efter bedövningen. Den aktuella kontrollen med 17 skadade fåglar på två minuter gjordes efter bedövningen. I slakteriet bedövas och sövs kycklingarna innan slakt. Vi bedövar med gas av djurskyddsskäl - då det är skonsammare än elbedövning som används på de flesta andra slakterier. Vi har tyvärr den senaste tiden sett en tillfällig ökning av vingskador efter bedövningen. Tack vare vår kameraövervakning kan vi se att vingskadorna uppstår efter att fåglarna har somnat in och blivit bedövade. Oavsett så har vi förstås en nollvision för skador och ser allvarligt på ökningen av vingskador efter bedövningen. Vi har därför också sett över och justerat våra rutiner, anpassat vår tekniska utrustning, utbildat personalen och ökat kontrollen.
Vad gäller klämskador på väg till slakteriet så förekommer det tyvärr och det är något som vi, tillsammans med branschen, arbetar hårt för att undvika. Vi kontrollerar och vidtar åtgärder vid varje klämskada. Idag ligger vi på 0,0008 procent klämskador. Klämskadorna har minskat över tid. Vi beklagar verkligen de fall då fåglar har lidit och jobbar hela tiden nära myndigheterna för att minimera risken för att det sker.
FRÅGA: Hur svårt kan det vara?
SVAR: Vår vision är 0 vingskador men man måste vara ödmjuk och förstå att vi inte kommer att nå noll. Det senaste året har vi investerat över 20 miljoner kronor för att ytterligare stärka djurskyddet på en rad olika områden inom en rad olika områden. Vi har utöver det anställt mer personal för att säkra upp djurskyddet ytterligare. Detta är ett ständigt pågående förbättringsarbete. Ny teknik och ny vetenskap möjliggör hela tiden allt bättre lösningar. Läs gärna mer om transport och slakt här.
Tveka inte att höra av dig på nytt om du har fler funderingar.
vänligen,
Vad för åtgärder kommer att vidtas med anledning av den senast artikeln i Aftonbladet där en person vittnar om klämda vingar och halsar på väg till slakteriet. Blodsutgjutelse förekom också. Förare och lastningspersonal ignorerade detta. Kommer samarbete med denna uppfödare och förare att fortsätta? Kommer åtal att ske?
Mvh
Anna Brolin
Tack för att du hör av dig och att du bryr dig. Det gör vi också. Vi förstår att media skapar oro vilket vi beklagar.
Våra djurs välmående är oerhört viktigt för oss. Ingen tjänar på att de mår dåligt. Tillsammans med våra svenska uppfödare arbetar vi hårt varje dag för att inga djur ska uppleva stress eller komma till skada under något skede i processen. Tack vare dagliga löpande kontroller i alla led kan vi upptäcka när något går fel och sätta in åtgärder.
Vingskador och andra skador kan uppstå vid två tillfällen, ute på fält och efter bedövningen. Den aktuella kontrollen med 17 skadade fåglar på två minuter gjordes efter bedövningen. I slakteriet bedövas och sövs kycklingarna innan slakt. Vi bedövar med gas av djurskyddsskäl - då det är skonsammare än elbedövning som används på de flesta andra slakterier. Vi har tyvärr den senaste tiden sett en tillfällig ökning av vingskador efter bedövningen. Tack vare vår kameraövervakning kan vi se att vingskadorna uppstår efter att fåglarna har somnat in och blivit bedövade. Oavsett så har vi förstås en nollvision för skador och ser allvarligt på ökningen av vingskador efter bedövningen. Vi har därför också sett över och justerat våra rutiner, anpassat vår tekniska utrustning, utbildat personalen och ökat kontrollen.
Vad gäller klämskador på väg till slakteriet så förekommer det tyvärr och det är något som vi, tillsammans med branschen, arbetar hårt för att undvika. Vi kontrollerar och vidtar åtgärder vid varje klämskada. Idag ligger vi på 0,0008 procent klämskador. Klämskadorna har minskat över tid. Vi beklagar verkligen de fall då fåglar har lidit och jobbar hela tiden nära myndigheterna för att minimera risken för att det sker.
Här finns information om direkta åtgärder.
Ta gärna del av mer fakta kring på vår hemsida.
Vi hoppas detta är svar på dina funderingar. Tveka inte att annars höra av dig.
med vänliga hälsingar,