Frågor och svar om Fågelinfluensan
Hur sprids smittan?
Smittan sprids mellan infekterade fåglar. Människor som insjuknat har haft mycket nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inga bevis för att fågelinfluensa sprids mellan människor.
Hur stor är risken för människor att smittas?
Risken är nästan obefintlig, förutsatt att man inte har nära kontakt med sjuka fåglar.
Går det bra att äta kyckling och kalkon?
Ja, självklart. Det finns inga fall där någon smittats via kyckling- eller kalkonkött. I Sverige har vi ett starkt kontrollprogram - om fågelinfluensa upptäcks avlivas alla djur direkt – köttet når aldrig konsument.
Välj gärna produkter märkta med Svensk Fågel och den blågula kvalitetsmärkningen för att vara säker på ursprung och kontroll.
Som alltid när man tillagar fågelkött är det viktigt att det upphettas till minst 70 grader för att vara genomstekt – men det är inte kopplat till fågelinfluensa, utan en allmän livsmedelshygienisk rekommendation.
Varför finns det importstopp från drabbade länder?
Importstoppet från de smittade zonerna i ett land handlar om att förhindra spridning av smitta till svenska tamfåglar och vilda fåglar – inte om risk för människor. Kycklingkött som är värmebehandlat får importeras även från länder med utbrott.
Finns det vaccin mot fågelinfluensa?
Nej, det finns i dag inget godkänt vaccin inom EU – varken för djur eller människor.
Forskning pågår i Europa, men i Sverige förlitar vi oss på det starka smittskyddsarbete som bedrivs inom Svensk Fågel. Våra gårdar har mycket höga biosäkerhetskrav, vilket innebär att smittor förebyggs effektivt.
Hur förhindrar svenska gårdar att smittan kommer hit?
Den viktigaste skyddsåtgärden är biosäkerheten – alltså rutinerna som hindrar att smittor förs in i besättningar.
Svenska kyckling- och kalkonbönder följer Svensk Fågels smittskyddsprogram, som är bland de striktaste i världen.
Dessutom följer branschen och myndigheter utvecklingen noggrant via SVA:s löpande uppdateringar om läget i Sverige och Europa.
Vad händer om fågelinfluensa upptäcks i Sverige?
Om en besättning misstänks vara smittad:
Hur kontrolleras svenska fåglar?
Sverige har ett EU-gemensamt övervakningsprogram. Det innebär att:
Vad gör svenska bönder för att skydda sina fåglar?
Medlemmar i Svensk Fågel följer strikta hygienrutiner:
Går det att resa till länder där fågelinfluensa finns?
Ja. UD avråder inte från resor till länder med utbrott.
Men man får inte ta med levande fjäderfä eller råa produkter till Sverige och bör undvika att besöka fjäderfäanläggningar under resan.
Vad ska man tänka på när man kommer hem från en resa?
Tvätta och desinficera kläder och skor noggrant om de kan ha kommit i kontakt med fåglar.
Ta inte med levande fåglar eller råa fjäderfäprodukter till Sverige.
Vem har det övergripande ansvaret vid ett utbrott?
Jordbruksverket leder bekämpningen av fågelinfluensa i Sverige, i nära samarbete med SVA, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och branschen.
Finns det beredskap i Sverige?
Ja, Sverige har mycket hög beredskap och ett väl fungerande samarbete mellan myndigheter och bransch.
Om ett utbrott skulle ske, finns tydliga rutiner för att snabbt identifiera, avgränsa och stoppa smittan.
Mer information
För senaste uppdateringar och myndighetsinformation:
Smittan sprids mellan infekterade fåglar. Människor som insjuknat har haft mycket nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inga bevis för att fågelinfluensa sprids mellan människor.
Hur stor är risken för människor att smittas?
Risken är nästan obefintlig, förutsatt att man inte har nära kontakt med sjuka fåglar.
Går det bra att äta kyckling och kalkon?
Ja, självklart. Det finns inga fall där någon smittats via kyckling- eller kalkonkött. I Sverige har vi ett starkt kontrollprogram - om fågelinfluensa upptäcks avlivas alla djur direkt – köttet når aldrig konsument.
Välj gärna produkter märkta med Svensk Fågel och den blågula kvalitetsmärkningen för att vara säker på ursprung och kontroll.
Som alltid när man tillagar fågelkött är det viktigt att det upphettas till minst 70 grader för att vara genomstekt – men det är inte kopplat till fågelinfluensa, utan en allmän livsmedelshygienisk rekommendation.
Varför finns det importstopp från drabbade länder?
Importstoppet från de smittade zonerna i ett land handlar om att förhindra spridning av smitta till svenska tamfåglar och vilda fåglar – inte om risk för människor. Kycklingkött som är värmebehandlat får importeras även från länder med utbrott.
Finns det vaccin mot fågelinfluensa?
Nej, det finns i dag inget godkänt vaccin inom EU – varken för djur eller människor.
Forskning pågår i Europa, men i Sverige förlitar vi oss på det starka smittskyddsarbete som bedrivs inom Svensk Fågel. Våra gårdar har mycket höga biosäkerhetskrav, vilket innebär att smittor förebyggs effektivt.
Hur förhindrar svenska gårdar att smittan kommer hit?
Den viktigaste skyddsåtgärden är biosäkerheten – alltså rutinerna som hindrar att smittor förs in i besättningar.
Svenska kyckling- och kalkonbönder följer Svensk Fågels smittskyddsprogram, som är bland de striktaste i världen.
Dessutom följer branschen och myndigheter utvecklingen noggrant via SVA:s löpande uppdateringar om läget i Sverige och Europa.
Vad händer om fågelinfluensa upptäcks i Sverige?
Om en besättning misstänks vara smittad:
- Jordbruksverket spärrar gården direkt (inga djur eller produkter får flyttas).
- Veterinär tar prover som skickas till SVA för analys.
- Om smittan bekräftas avlivas djuren för att stoppa spridningen.
- Stall och utrustning desinficeras noggrant.
- Området runt gården sätts i karantän (3 och 10 km-zoner).
Hur kontrolleras svenska fåglar?
Sverige har ett EU-gemensamt övervakningsprogram. Det innebär att:
- Fåglar testas regelbundet genom blodprov vid slakt.
- Flockar med misstänkta symtom provtas omgående.
- Även vilda fåglar kontrolleras.
Vad gör svenska bönder för att skydda sina fåglar?
Medlemmar i Svensk Fågel följer strikta hygienrutiner:
- Alla måste passera hygienbarriär innan de går in i stall.
- Kläder och skor byts eller täcks med skydd.
- Ingen får besöka ett svenskt fjäderfäststall inom 24 timmar efter kontakt med andra fåglar.
Går det att resa till länder där fågelinfluensa finns?
Ja. UD avråder inte från resor till länder med utbrott.
Men man får inte ta med levande fjäderfä eller råa produkter till Sverige och bör undvika att besöka fjäderfäanläggningar under resan.
Vad ska man tänka på när man kommer hem från en resa?
Tvätta och desinficera kläder och skor noggrant om de kan ha kommit i kontakt med fåglar.
Ta inte med levande fåglar eller råa fjäderfäprodukter till Sverige.
Vem har det övergripande ansvaret vid ett utbrott?
Jordbruksverket leder bekämpningen av fågelinfluensa i Sverige, i nära samarbete med SVA, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och branschen.
Finns det beredskap i Sverige?
Ja, Sverige har mycket hög beredskap och ett väl fungerande samarbete mellan myndigheter och bransch.
Om ett utbrott skulle ske, finns tydliga rutiner för att snabbt identifiera, avgränsa och stoppa smittan.
Mer information
För senaste uppdateringar och myndighetsinformation:
Följ inlägget
0
följare
Borttagen kommentar