Näringsupptag av Kväve, fosfor och kalium i växtlighet
Hej, jag har ett intresse av trädgård och miljö. Har hittat lite informaton på nätet.Och så har följande frågeställningar kommit?
1) Vilka växter är bättre på att binda upp näringsämnen i rotknölar, grenar, blad, bär och frukt under 1 års växtlighet ?
2) inför en nyplantering för val av växtlighet. Är det någon större skillnad i totalt näringsupptag per år med vintergröna växter mot tex en Björk, fruktträd (tex äpple) bärbuske(havtorn) , grässort(vit/rödklöver) mot tex våtmarksväxtlighet, tex vass, jättegröe mot tex bredkaveldunoch gul svärdslilja och röd arrowrot.
3) hur väljer man växtlighet till en näringsfixerande rotzon ? Från vattendrag till blötare jord mot en till väldränerad
4) var hittar man bibliotek som har sådan information och ämnesord i bef. rapporter?
5) Kan man säga att en orörd naturtomtsväxlighet kan bli bättre på näringsupptag ?
med rätt val av försiktig schaktning så inte rötter skadas i matjord, och i samband ny kompletterande jord med växlighet.
Hälsningar
Anders Persson
0763-04 14 74
Följ inlägget
0
följare
1) Vilka växter är bättre på att binda upp näringsämnen i rotknölar, grenar, blad, bär och frukt under 1 års växtlighet ?
Det finns träd och buskar som lever i symbios med kvävefixerande bakterier som kan omforma luftkväve till en form som är tillgänglig för växter vilket gör att de har en mycket effektiv tillgång av kväve- Exempel på arter är alar, havtorn, robinia etc.
2) inför en nyplantering för val av växtlighet. Är det någon större skillnad i totalt näringsupptag per år med vintergröna växter mot tex en Björk, fruktträd (tex äpple) bärbuske(havtorn) , grässort(vit/rödklöver) mot tex våtmarksväxtlighet, tex vass, jättegröe mot tex bredkaveldunoch gul svärdslilja och röd arrowrot.
Idag är kunskapen rätt begränsat kring växters näringsupptag i detalj men man kan utgå från att kraftigväxande arter med en omfattande bladmassa måste förstår ha en stor andel näring och vatten för att bibehålla denna biomass som vass i jämförelse med enar som satsar på långlivad bladmassa i form av barren som skall kunna leverera resurser under många år.
3) hur väljer man växtlighet till en näringsfixerande rotzon ? Från vattendrag till blötare jord mot en till väldränerad
Vet inte riktigt vad du menar med en näringsfixerande zon – återkom med en bättre beskrivelse så kanske jag kan hjälpa dig
4) var hittar man bibliotek som har sådan information och ämnesord i bef. rapporter?
Kontakta biblioteket på SLU Alnarp som kanske kan hjälpa dig vidare
5) Kan man säga att en orörd naturtomtsväxlighet kan bli bättre på näringsupptag ? med rätt val av försiktig schaktning så inte rötter skadas i matjord, och i samband ny kompletterande jord med växlighet.
Nej – den generaliseringen får inte att utgå från. Det beror vilka arter man väljer att använda samt i vilken omfatting samt vilka resurser som finns i marken i form av vatten och näring