Vad är nysnö?
Sluta upp med att skriva och säga att det kommer nysnö.
Hittills har jag aldrig varit med om att det kommer gammal snö.
Varför säger ni inte att det kommer nyregn??
Kom gärna med en förklaring.
Följ inlägget
0
följare
Hej!
Nysnö är ett kort och praktiskt ord för att markera att de uppgifter som ges avser just den nya snön som kommer, inte det totala snötäcket. Vi vet av erfarenhet att dessa uppgifter annars blandas samman titt som tätt.
Med regn finns ju inte motsvarande problem, eftersom det inte finns något totalt "regntäcke".
Den snö som ligger, den ligger. Det vet alla. Men ni säger att det kommer nysnö.
Nu har ju t.o.m. pressen gått på detta.
Det räcker att tala om att det kommer snö.
Det här är bara ett ord som någon har kommit på och som sedan har blivit en
landsplåga.
Jag tycker att ordet nysnö är bra därför att det effektivt undanröjer den gamla klassiska sammanblandningen mellan totalt snötäcke och nysnötäcke. Ordet har inte uppstått av en slump, och det har levt kvar därför att det fyller en praktisk funktion.
De som blandar ihop något så självklart får leva med det tycker jag.
Det här är bara vansinnigt.
Är det bara jag som retar mig på det här?
Fråga dina arbetskamrater vad de tycker...
Det känns lite förvånande att någon skulle reta upp sig på ett kort, praktiskt, beskrivande och klargörande ord som nysnö. Ordet har funnits i svenska språket åtminstone sedan år 1638, så det är synnerligen väl etablerat och livskraftigt. Jag har aldrig mött någon kollega som haft något emot ordet, tvärtom används det flitigt.
Har aldrig träffat någon som inte förstår att den snö som kommer är ny.
Hur kan man blanda ihop begreppen så?
Användandet av det här ordet inom meteorologin är tämligen nytt.
Har aldrig hört att Åsa Bode´n , Leo Rannalet m.flera använt det.
Har jag helt fel i min ståndpunkt eller?
Det är alltid roligt med några språkfrågor som omväxling, och du har förstås inte fel i dina synpunkter. Det är förresten sällan som det finns "rätt" och "fel" när det gäller språk, eftersom språket ständigt förändras.
Om alla lyssnade på en väderrapport med full koncentration, så skulle det vara överfödigt att säga nysnö, det skulle gå lika bra med snö. Men prefixet ny- har här en signaleffekt som tydliggör innebörden av den centimeteruppgift som vanligen föregår eller efterföljer ordet snö. Det blir helt entydigt att uppgiften inte gäller totalt snödjup på marken utan att det istället handlar om djupet av den nyfallna snön (som vi kallar nysnö).
Finns det någon standar för hur längen nysnön ska ligga innan den klassifceras som vanlig snö eller är det nysnö ända tills det kommer ännu ett lager snö ?
Hej!
Djupet av nysnö är djupet av den snö som faller eller förväntas falla, och som alltså utgör ett tillskott till redan befintligt (eventuellt) snötäcke.
Du menar att det är inte åldern på snön som menas utan att det har skett ett tillskott av snö altså att det har fallit mer snö kanske skulle ordet mersnö uppfinnas och användas istället för nysnö :).
Hej!
Javisst, ordet "mersnö" skulle också gå bra. Men "nysnö" är det ord som traditionellt används i den meteorologiska terminologin, och det är alltid lite riskabelt att ändra sådana begrepp som redan är etablerade. I så fall bör det finnas mycket goda skäl.
Baraför att ett ord är "etablerat" kan det ju vara fel.
Nu etablerar jag ett nytt ord : Nytåg
Nästa gång jag ska åka med SJ, ska jag för säkerhets skull ta ett nytåg.
Risken finns ju att jag blandar ihop det med de tåg som redan gått.
PS. Pers ord mersnö är mycket bättre. Men det räcker att säga att det kommer snö.
Ha det Hälsn. Tomas
Jag håller med Tomas Grelsson, kan inte heller se hur det finns någon som helst möjlighet att blanda ihop totalt snötäcke med "nysnö". Det är ju lika dumt som om fråga "När ni säger att det ska regna 40 mm, tar ni hänsyn till de 30 mm som regnade för 2 månader sen då också?", eller om ni anger att temperuren kommer att uppgå till 30 °C under dagen "Menar ni i min varmvattenberdare då eller utomhus?", kom igen..:)
(Ordet har funnits i svenska språket åtminstone sedan år 1638)
Vad hände då??
Den äldsta referensen jag har hittat är från Ångermanlands Dombok, ett dokument daterat 21 juli 1638:
"Det hafuer Ny snögat om natan".
Exakt vad som hände i övrigt i det sammanhanget vet jag tyvärr inte, men det hade förmodligen betydelse i själva domstolsärendet att det hade fallit nysnö. Det verkar sannolikt att snöandet ifråga inträffade vintern 1637-38. En tidigt väderrapport!
Ja men sedan har det blivit en ihopskrivning. Nysnö (det har kommit ny snö).
Har inget emot ordet som sådant,men meteorologerna använder det inte vid varje
väderpresentation.
Det används kanske bara vid varannat tillfälle.
Alltså; Antingen alltid eller aldrig.
Ett av dina argument var ju att folk inte förstår att när det kommer 1 decimeter ny snö så lägger de ihop det med den halvmeter som redan ligger på backen.
Kul med gammal svenska. Jag säger själv ibland snög. Det ligger så
bra i munnen s.a.s. Smaka på den...
Visst, särskrivning i svenska språket är i sanning inget nytt fenomen. När man läser dokument t.ex. från 1600-talet stöter man på detta hela tiden.
Nysnö är ett ord som helt enkelt finns, det förekommer i meteorologiska handböcker och det används yrkes- och regelmässigt inom meteorologin, och jag ser inte det olämpliga i att använda ordet - om inte annat för att ge en omväxling i den språkliga hanteringen.
Alla lyssnar inte på en väderrapport i radio med full koncentration, de flesta gör det inte. Det skulle t.ex. vara fullkomligt opedagogiskt att säga att "det blir ingen åska idag"; många skulle enbart uppfatta ordet "åska" och bibringas den felaktiga uppfattningen att åska är i antågande. Prefixet "ny-" i nysnö har på liknande sätt en signaleffekt som understryker att snömängden som följer inte har något att göra med den på marken liggande snön. Jag menar att det enbart är en fördel att utnyttja språkets möjligheter att vara tydlig, särskilt om specifikationen inte slukar någon tid att tala om.
Håller helt med Tomas Grellson, som tog upp frågan. Anser det är onödigt att irritera med denna typ av dumförklaring, för irriterar gör det.
Skälen som angetts verkar allt bra krystade, som jag ser det. Tyvärr finns det mera som tyder på att SMHI uppfattar lyssnare/tittare som allt dummare. Visar sig bl.a. i sändningarna i radions P1.
För den som skall valla sina skidor är det relevant. om underlaget består av gammal snö eller nysnö. När jag tar del av en prognos finns däremot inget behov av definitionen. Som sagt är det inget fel på ordet utan på hur det används.
Hej Bengt,
På vår kunskapsbank har en meteorolog lagt in följande text:
Snö och nysnö
SMHI får ibland reaktioner när någon meteorolog sagt att en viss ort fått si eller så många centimeter nysnö. All snö som faller är väl ny?
I och för sig är det tillräckligt att säga att det har fallit snö, men vill någon i stället använda uttrycket nysnö så kan det knappast missförstås. Det får betraktas som en av de mer harmlösa tautologierna i svenska språket.
Var går nysnö gränsen kan man t.e.x säga det har fallit 1 meter nysnö detta kvartalet?
Ang. svaret från Torny Axell, Kundtjänst.
Jag skulle inte reagera negativt i det fall uttrycket nysnö används i samband med rapportering om snö som har fallit. Och det var väl inte det Tomas Grellsson, med instämmande av bl.a.undertecknad, retade sig på. Det är ju en väldig skillnad mot när det används i prognoser, för de flesta anser nog det är självklart att snö som förutsägs falla är ny. Frågan är väl om det rent meteorologiskt kan falla annat än ny snö!
Hej Bengt,
Här kan jag inflika att det rent meteorologiskt inte finns någon bestämd definition på benämningen nysnö.
Det här var en av dom mest absurda trådar jag läst, man kan inte annat än le! Personligen anser jag att ordet nysnö fyller en funktion, och tycker SMHI ska fortsätta att använda sig av det. Det har som Hans skriver kommit till av en anledning! Om ni känner er så mkt smartare och bättre än alla andra för att ni finner ordet överflödigt så kan ni väl klappa er på bröstet och vara glada över det, istället för att krångla till det för mindre lyckligt lottade - Som uppenbarligen finns i överflöd eftersom ordet fått vida spridning och har använts i snart 400 år. 😉
Att klappa sig för bröstet ser jag ingen anledning till. Men en viss medkänsla infinner sig! Att det finns behov att använda ordet nysnö när det gäller befintligt snötäcke är inte mycket att orda om. Däremot behöver man väl inte vara särskilt smart för att inse att snö som förväntas falla är ny snö, d.v.s. nysnö.
Detta är bara ordbajseri.
Varför säga att det ska nysnöa?
Totalt onödigt. Hugger till i bröstet
varje gång det används.
Har dock märkt att det inte används lika
ofta längre.
Tror faktiskt att en del meteorologer har tagit till sig detta.
Hej Lotta,
Ordet nysnö används i olika media, av Tvs olika presentatörer av vädret. Som nämnts tidigare finns alltså ingen bestämd definition. En del meteorologer använder ordet i sina framställningar och en del väljer andra sätt. Det finns ingen "regel" för detta.
Nysnö är ett etablerat ord. Om inte du anser så skicka frågan till svenska språket på P1 så kan du få en objektiv förklaring från språkprofessorn.
Tomas...subjektiv... :-)
Thomas Grelsson, vilken Gnällson han é! Kanske ska man kalla nytt regn för nyregn. Men om regnet fortgått i ett par dygn... då kan ju inte regnet kallas för nyregn längre! Det skulle ju då bli kallat gammelregn! Kommer sommaren?