Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Hur mycket snö är 1 mm regn?

Nederbörden anges i mm. Hur mycket betyder det, när det gäller snö? Varför anges inte snömängden i stället?

Kommentarer

  • Hej!
    För att mäta nederbörd i form av snö, så måste man först smälta den och sedan mäta i flytande form, 1 mm nederbörd motsvarar ungefär 1 cm snö.

  • Snönederbörd är ju fruset vatten, så för att kunna jämföra regn och snönederbörd måste allt mätas på samma sätt.

  • Bra förtydligande av Per-Erik.

  • Genom att mäta snönederbörd i smält form så kan man få fram snötyngden på ett tak. En mm vatten på en kvadratmeter väger ett kg.
    Likaså är det till hjälp för att beräkna en kommande vårflod. En mm vatten är lika med en liter per kvadratmeter.

  • Kan vara bra att veta nu i avsmälningstiderna som komma skall!

  • Hej. 2mm hur mycket snö.

  • Hej Robban,
    Det finns alltså inget exakt mått. Mellan tummen och pekfingret brukar man säga att 1 mm nederbörd i smält form motsvarar 1 cm i snö. Alltså i ditt fall ca 2 cm snö.

  • Är det någon av er som kan svara på det här.
    På natten ser man stjärnorna. På andra sidan lyser solen. Men om solen inte skulle lysa, utan det gick och släcka den. Skulle man se stjärnor även där oxå då? Eller skulle det vara helt svart på himlen?

    Mvh.

  • Man skulle då se stjärnor även på andra sidan jorden.

  • Den viktigaste ljuskällan skulle vara vintergatsbandet.

  • Ok. Men varför omtalas det då inte om vilka stjärnor som finns på solsidan trots att man inte ser dem? Jag menar,,,, vi ser ju inte Pluto heller.

    Tack för föreg svar 😀

  • Hej!

    Var någonstans är det som du tänker att stjärnorna skulle omtalas?

    Ett sätt att kolla vilka stjärnor som ligger nära solen på himlen (eller på andra ställen) är att skaffa ett planetarieprogram i datorn eller någon app.

  • mja, får å återgå till snöfrågan.... håller inte riktigt med om det att man kan få snötyngden på ett tak genom att mäta nederbörden...
    För vad händer när det börjar töa? Densiteten ökar, men inte tyngden - det kan ju anses stämma men .... så finns det ett men. Vid töväder är det ofta hög luftfuktighet. Smältande snö är noll grader och är det under daggpunkten sker kondensation - snön tillförs fukt. Tyngden av snön ökar.

  • Hej!

    Ämnet behandlas här:

    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/v...

    Utklippt från ovanstående:

    "Det är en vanlig föreställning att fukt i luften bidrar till att öka vikten på snön. Men normalt förändras inte massan av den snö som fallit om den bara sjunker ihop och ingen ny nederbörd faller."

  • Nä men jag står nog fast vid att vid hög luftfuktighet och kall snö kommer snötyngden öka - inte mycket, men lite. Annars bryter vi mot några grundläggande termodynamiska regler här.. Likaväl som den mer normalt sett dunstar av - kolla i frysen vad som händer med brödskivor tex som legat i påse för länge - fullt med iskristaller på påsen o snustorrt bröd.
    Tror vi är rätt överens ändå. lite kul med sådana här "nördiga" forum. Sånt gillar jag! :-)

  • Ja om man ska se på detaljerna, hur det rent praktiskt blir när det gäller snötyngd på ett tak, så är frågan rejält komplex och svår att beskriva matematiskt. Mycket beror på takets lutning och karaktär i övrigt, vilket ju påverkar i vilken mån vatten rinner av taket. Snön kan ju också omfördelas på taket så att vissa partier utsätts för större påfrestningar än andra partier. Et cetera. Många olika faktorer blir det att ta hänsyn till.

  • beee

  • Hej,
    Det finns alltså inget exakt mått. Mellan tummen och pekfingret brukar man säga att 1 mm nederbörd i smält form motsvarar 1 cm i snö.

  • Jag tycker inte att en snöboll känns som ett glas vatten. Så spretar snöflingor ut och läggs som pyssel och massa lufthål lämnar emellan

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.