Nettobelastningen
I vattenwebb beskrivs totalbelastningen av ex kväve i en vattenförekomst som summan av nettoutbytet, belastningen från land, atmosfärisk deposition och direktutsläpp. Min fråga är om varför inte belastningen från land, den atmosfäriska deposition och punktutsläppen ses som en del av nettoutbytet. Om man har 3 behållare sammankopplade med rör och där vattenutbytet mellan behållarna är totalt, punkt belastas behållaren i mitten med saft så måste saften efter ett tag (vattenomsättningstiden 0-9 dagar) fördelas lika mellan de tre behållarna.. eller?
Följ inlägget
0
följare
Tack för din fråga!
Nettoutbytet av kväve beräknas i modellen genom att titta på den totala transporten av kväve fram och tillbaka över sunden kopplade till en viss kustvattenförekomst. Nettoutbytets storlek beror på kvävekoncentrationen i vattnet som går över sundet och hur stort vattenutbytet är. Både koncentrationen och riktningen på flödet kan variera över tid (och djup).
Kvävekoncentrationen i en kustvattenförekomst beror på
- direkta belastningar till kustvattenförekomsten från atmosfärsdeposition, landbelastning och punktutsläpp
- bidrag till eller förlust av kväve från/till omkringliggande kustvattenförekomster eller utsjö via ett vattenutbyte (vilket betecknas nettoutbyte).
Dessutom beror det i viss mån på eventuell begravning eller läckage till/från sedimentet och upptag och nedbrytning inom kustvattenförekomsten, men det kan vi bortse från för detta resonemang.Man kan till exempel tänka sig att kustvattenförekomst B får små belastningar direkt från land, punktkällor och atmosfär, men att den ändå är väldigt övergödd/belastad eftersom den ligger granne med kustvattenförekomst A som har stor direkt belastning till sig och har ett mer eller mindre starkt utbyte med kustvattenförekomst B. Då påverkar ju belastningskällorna i A kustvattenförekomst B indirekt genom att ”smutsa ner” B, men belastningen som tar sig vidare från A till B syns i B som belastning från nettoutbyte.
Nyckeln att komma ihåg är att en kustvattenförekomst inte kan känna av ursprunget av kvävet som kommer in via en annan kustvattenförekomst. Vattenförekomst B ”vet inte” om kvävet från kustvattenförekomst A är mestadels från land, punktkälla eller atmosfär i A (eller från en annan kustvattenförekomst eller utsjö C i sin tur kopplad till A). Därför kan kvävet från A inte hamna i posten för land, punktkälla eller atmosfär i B utan syns genom nettobelastningen.
Om man klickar på flera kustvattenförekomster som är kopplade till varandra i Analysverktyg för övergödning i kustzon och håller muspekaren över pilarna som uppstår ser man det specifika nettoutbytet mellan två vattenförekomster i taget.
Att kunna identifiera den ursprungliga källan för belastning via nettoutbyte är något vi under de senaste åren arbetat mer med i Kustzonsmodellen, inte minst eftersom det är aktuellt i betingsberäkningar.
Hoppas detta var svar på din fråga.
Lycka till i dina fortsatta utforskning av Vattenwebb!