Hjälp att reda ut begrepp
Hej!
Jag skriver en upsatts där jag tänkte kika på 8 olika sjöar i samma område för att se varför de har olika problematik med övergödning, det vill säga fosfor och kvävemängd. Har laddat ner data för respektive avrinningsområden (SUBID 14020, 13985, 13955, 14007, 13897, 13997, 13967 samt 14000) men jag har lite svårt att tyda alla fakta som kommer i excel arken.
Den stora frågan är väl egentligen vilka värden som blir relevanta för mig om jag vill jämföra och se vad skillnaden i fosfor/kvävemängd i de olika sjöarna beror på.
Antar att det är total koncentration kväve respektive fosfor som är bäst att jämföra,där har jag ju värden per år, men när jag sedan tittar på källfördelning så verkar det vara ett värde. Hur vet jag då vad t.ex en ökning i fosformängd över tid beror på?
Sen undrar jag också vad som menas med "total vs. lokal fosfortransport"?
Många funderingar 😀 Stort tack på förhand!
Jag skriver en upsatts där jag tänkte kika på 8 olika sjöar i samma område för att se varför de har olika problematik med övergödning, det vill säga fosfor och kvävemängd. Har laddat ner data för respektive avrinningsområden (SUBID 14020, 13985, 13955, 14007, 13897, 13997, 13967 samt 14000) men jag har lite svårt att tyda alla fakta som kommer i excel arken.
Den stora frågan är väl egentligen vilka värden som blir relevanta för mig om jag vill jämföra och se vad skillnaden i fosfor/kvävemängd i de olika sjöarna beror på.
Antar att det är total koncentration kväve respektive fosfor som är bäst att jämföra,där har jag ju värden per år, men när jag sedan tittar på källfördelning så verkar det vara ett värde. Hur vet jag då vad t.ex en ökning i fosformängd över tid beror på?
Sen undrar jag också vad som menas med "total vs. lokal fosfortransport"?
Många funderingar 😀 Stort tack på förhand!
Följ inlägget
0
följare
Vad kul att du ska skriva ett arbete baserat på SMHIs öppna data!
Här finns en beskrivning på vad excelfilen innehåller:
https://www.smhi.se/klimatdata/ladda-ner-data/vattenwebb/data-for-delavrinningsomraden-sotvatten-1.118236
Total kväve- och fosfortransport:
kg, totalt per månad och år
Massan totalkväve och totalfosfor som passerar utloppet av det aktuella delavrinningsområdet, inklusive bidrag från eventuella delavrinningsområden uppströms.
Lokal kväve- och fosfortransport
kg, totalt per månad och år
Massan totalkväve och totalfosfor från markytan till ytvattnet i det aktuella delavrinningsområdet, exklusive eventuella punktutsläpp direkt till ytvattnet.
Jag ska höra mig för gällande din andra fråga, återkommer!
Bästa hälsningar,
Elinor
Som sagt, den stora frågan är väl egentligen vilka värden som blir relevanta för mig om jag vill jämföra och se vad skillnaden i fosfor/kvävemängd i de olika sjöarna beror på.
Ha en fortsatt fin dag så länge!
Källfördelningen finns bara framräknad för en längre period för att återspegla en belastning som är "normaliserad" för vädervariationerna mellan åren. Eftersom punktkällor är konstanta i tiden i modellen så beror variationerna på klimatet. Ett blött år blir belastningen större än ett torrt år beroende på ökat flöde (med läckage) från olika marktyper. Det går att beräkna en källfördelning för varje år men det måste vi i så fall ta betalt för eftersom det kräver en arbetsinsats. Resultatet skulle då visa en variation i bidragen från de diffusa källorna medan punktkällorna skulle vara konstanta.
Du skulle kunna vara hjälpt av scenarioverktyget för att svara på vissa av dina frågor. Nedan är en länk för område 14000 där man kan titta på källfördelning och titta på de olika källorna och filtrera fram det som belastar dina områden. Nyckeln är att switcha om verktyget till att visa Lokalt netto till fokusområdet.
http://vattenwebb.smhi.se/scenario/#%7B%22version%22:1,%22poi%22:14000,%22substance%22:%22p%22,%22modifications%22:%7B%7D,%22center%22:%7B%22lat%22:%2261.58%22,%22lng%22:%2215.77%22,%22zoom%22:6%7D,%22source%22:%22alla%22,%22filter%22:0.01,%22mode%22:%22local%22,%22sameSize%22:false%7D
I scenarioverktyget visar vi transport istället för koncentration, men det svara ju på varifrån näringsämnena kommer.
Lycka till med ditt arbete!