Till senaste kommentaren

Frågor och svar från Swepub användardag 2020

KB höll en digital Swepub användardag 2020 den 4 juni 2020. Under dagen hade användarna möjlighet att ställa frågor till presentatörerna. Här finns frågorna och svaren sammanställda. Frågorna har anonymiserats.

Fråga 1 till Swepub:
Vi är säkert några som jobbar med att utveckla funktioner för att städa och berika metadata för publikationer som ges ut lokalt vid lärosätena. Finns det planer på något nätverk/sammanhang att bidra till och återanvända infrastrukturen för t.ex. deduplicering, validering och berikning? Alltså källkod/verktyg och inte bara API:er.

Svar till fråga 1:
Detta är precis så vi vill att utvecklingen ska fortsätta! Hur nätverket ska se ut och fungera är något vi gärna tar emot synpunkter på.

Kommentar till svaret:
Det låter toppen. Om ni fångar intresse från fler håll så skulle jag t.ex. tänka mig att en bra start är en kort träff på Zoom eller en e-posttråd.
Just nu jobbar vi (Uppsala universitetsbibliotek) med att automatisera så mycket som möjligt av vårt kvalitetsarbete kring publikationer och vi vill såklart undvika att utveckla egna verktyg för sånt som andra redan löst. Vi har har t.ex. börjat prata om lokala verktyg i DiVA-samarbetet och AI-tillämpningar internt. Jag misstänker att det säkert finns fler som befinner sig i samma situation och det skulle vara intressant med ett bredare nätverk med fokus på tekniska lösningar.

Fråga 2 till Swepub:
På Chalmers gör vi vår automatiska ämnesklassning med uppslag mot Linköpings API sedan 2016. Är dessa två API:er besläktade och inte alltför komplicerat att ändra och göra uppslag mot ert API istället?

Svar till fråga 2:
Swepubs autoklassning är utvecklad av KB och Linköpings av Linköping. Jag vet att algoritmerna skiljer sig något. Att ändra till Swepubs ämnesklassnings-API borde inte vara särskilt svårt. Vi publicerar API och dokumentation i version 1.3.

Beskrivning av algoritmen finns här https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/nytt-fran-kb/nyheter-samverkan-och-utveckling/2019-09-18-testa-swepubs-amnes--klas-si-fi-ce-ring.html.

Kommentar till svaret:
Det låter ju väldigt bra! Är det andra repositories som kommer göra uppslag mot KB?

Svar:
Ja, sannolikt. Vi har fått frågor kring APIet från ett par håll. Jag tror man utvärderar för närvarande.

Vi har delat med oss av nya APIet, OBS i KBs testmiljö, till de som frågat. Det finns här för den som vill prova https://swepub-qa.kb.se/api/v1/apidocs/?urls.primaryName=Classify%20API.

Fråga 3 till Swepub:
Finns det ingen tidsplan alls för uppdateringen av sökgränssnittet?

Svar till fråga 3:
Ingen färdig tidplan i och med att vi tar ett samlat grepp kring våra söktjänster. Vi återkommer så snart vi kan!

Tankarna går som sagt mot ett gemensamt grepp kring "metadatasök", inte minst designrelaterat och det faktum att tjänsterna numera är byggda på länkade data.

Fråga 4 till Swepub:
LibrisXL använder också Bibframe/Json. Finns det någon samarbete mellan Swepub och LibrisXL?

Svar till fråga 4:
Ja, dessa utvecklingsteam har arbetat nära varandra och vi återanvänder de format och lösningar som gjorts för backend i Libris även i Swepub.

Dokumentation av BIBFRAME relaterad till Swepub finns här: https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/swepub/datamodell/swepub-bibframe.html

Vi har utvecklat BIBFRAME något för att stödja Swepubs datamodell, allt tills med Libris-teamet.

Fråga 5 till Swepub:
Finns något nyutvecklat system för kvalitetsgranskning av Swepub-datat? Där lärosäten får hjälp att kolla sitt eget data? Det fanns ett sådant system tidigare - fast det fungerade inte så bra då uppdateringar i eget DiVA-system inte slog igenom i Swepub.

Svar till fråga 5:
Ja, i nya Swepubs Databearbetning finns sådana funktioner https://bibliometri.swepub.kb.se/process

Till release 1.3 (juni 2020) kommer även nya funktioner för att granska datastatus, samt ytterligare återkoppling till exempel kring motstridiga data från lärosätena.

Fråga 6 till Swepub:
Klassiska frågan: kommer presentationerna (slidsen) finnas tillgängliga sen?

Svar till fråga 6:
De finns att ta del av på https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/nytt-fran-kb/nyheter-samverkan-och-utveckling/2020-06-09-presentationerna-fran-swepub-anvandardag-2020.html.

Fråga till Rachael Kotarski, British Library:
Heritage PID, so far you use them on an institutional collection level or per collection?

Svar:
We're looking at all levels of use for Heritage PID, collection level, items and item parts.

Fråga till Rachael Kotarski, British Library:
In Sweden the identifier URN:NBN is managed by the National library. Do you know of that work?

Svar:
Yes, URN:NBN is on of the identifiers we will look at at. There are a number of national libraries using this, although not the BL at present.

Fråga till Johan Fröberg, Vetenskapsrådet:
Finns det något alternativ till Swepub för att få tag på publikationsdata inom Samhällsvetenskap som ni ser det? Att gå till lärosätena ger ju i princip samma data.

Svar:
Nej egentligen inte. Som du säger är det samma information lokalt.
Ett alternativ vore att efter att ha avgränsat vilka som skulle vara föremål för utvärderingen be dem om listor över publikationer.
Då är utmaningen avgränsningen av vilka som berörs, och att vi inte ska be lärosätena att lägga ner mer tid än nödvändigt på utvärderingarna.

Synpunkt:
Bätte sökfunktioner i SwePub skulle göra den mer användabar för infosök och ev. mer känt.

Svar:
Här kan jag inte annat än hålla med, samtidigt finns det möjligheter att hitta intressanta saker redan idag.

Ytterligare svar:
Frågan hör ihop med frågan om Swepub sök (swepub.kb.se). Vad beträffar de nya analystjänsterna tror vi det kommer att tillkomma ett begränsat antal ytterligare möjligheter att söka/filtrera sina bibliometriuttag. Exempel har det kommit frågor och behov kring förbättringar kring sök på upphovspersoner och affilieringar.

Re "vanlig" sök i fritext osv tror jag det blir en fråga för den nya söktjänsten, se vårt tidigare svar.

I övrigt kan man också säga att kvaliteten på de svaren på man får på sina bibliometriska utsökningar till stor del baseras på datats kvalitet och fullständighet, till exempel beträffande ämnesklassningar. Här har lärosätena och KB ett gemensamt ansvar att kontinuerligt förbättra och berika Swepub-datat.

Synpunkt:
Sökgränssnittet rör ju en annan aspekt på Swepub som inte har med de bibliometriska uttagen och utvärderingarna att göra, utan att det är en utmärkt databas att använda i undervisning i informationskompetens. Dels är den bra att använda i en diskussion om källkritik för olika publikationstyper, dels är den en bra källa för studenter inom professionsutbildningar för att fånga upp det som skrivs om svenska förhållanden av forskare på svenska lärosäten utanför utanför peer review-artiklar. Bättre sökgränssnitt skulle underlätta mycket i den användningen.

Fråga till Magnus Eriksson, Minso solutions:
Hur pratar RW med ansökningssystemet Prisma? En av de stora utmaningarna för forskare idag är att de söker forskningsmedel via Prisma och där ska CV och publikationer läggas in. I dagsläget finns ingen direktimport till Prisma så det mesta behöver forskaren manuellt lägga till dessa delar.

Vore fint om Prisma kunde kunde koppla upp sig mot Swepub på liknande sätt. Skulle det gå att göra idag?

Svar:
RW pratar idag inte med Prisma, men tanken är god. Möjligheter finns

Synpunkt:
Det här är en jätteviktig fråga!

Synpunkt:
Det är alltid svårt att motivera nya system eller ytterligare system eftersom forskarna redan har så många system de ska vara i.

Fråga till Johan Fröberg, Vetenskapsrådet:
Med tanke på VR:s analys av ämnet Statsvetenskap har VR säkert kunskap om vilka typer av kvalitetsbrister som metadata från olika lärosäten har. Finns det möjlighet för lärosäten att kontakta VR för att få tillgång till den här kunskapen i syfte att identifiera ev. brister i de interna granskningsrutinerna?

Svar:
I princip borde det gå.
De erfarenheter jag redogjort för är på övergripande nivå utifrån vårt arbete.
Sedan är frågan hur vi har sammanställt det och om det går att förstå för er, syftet var ju inte att ta fram ett sådant underlag. Men frågan går ju alltid att ställa.

Svar från Swepub:
Detta är också något som syns i Swepub analys (https://bibliometri.swepub.kb.se/bibliometrics). En av våra förhoppningar är att Swepub analys ska kunna bidra till och hjälpa de enskilda lärosätena med sin kvalitetsuppföljning.

Synpunkt:
Kan bara hålla med här - Swepub:s sökfunktioner lämnar, för mig som informationsspecialist, mycket övrigt att önska!

Svar:
tack för din synpunkt! Urvalsfunktioner i Swepub bibliometri kommer att utvecklas men inte med målet att fungera som sökmotor mot Swepub-datat. En ny Swepub sök tas fram i samband med utveckling av nya metadata-tjänster. I kommande Swepub-version byts datalagret i Swepub sök ut så att det blir gemensamt med Swepub bibliometri (hittills har det varit två helt olika system). Det får som positiv följd att datat man söker blir identiskt, och att kvalitetsförbättringar, exv berikningar och dubblettsammanslagning, som gjorts i Swepub bibliometri ochså kommer Swepub sök till del.

Fråga till David Scheutz, Konstfack:
Vilken utveckling skulle du vilja se i Research catalogue? Och i DiVA respektive Swepub?

Svar:
Research Catalogue: bättre metadata och möjligheter till export/import av metadata
DiVA: Gemensam praxis mellan lärosäten som registrerar konstnärlig output. Ett registreringsformulär för konstnärlig output som är mindre präglat av traditionella publikationer.
Swepub: Fortsatt dialog mellan Swepub och registrerande lärosäten kring tillämpning av Swepubs riktlinjer.

Fråga till Kristoffer Antonsson, SLU:
Hur mycket kommentarer får ni från forskarna då de ska granska sina poster?

Svar:
Inte överdrivet många. Flertalet är rena "tack det ser bra ut" eller "här kommer pdf för oa-publicering om möjligt".

Fråga till Kristoffer Antonsson, SLU:
Matar ni data till SwePub direkt från Clarviate?

Svar: 
Om frågan är om vi skickar data direkt från SLUpub/Converis (Converis heter systemet som vi har och som är från Clarivate) till Swepub är svaret nej. Vi har ett mellansteg i form av en eprintsinstallation (OBS! inte Epsilon) som Swepub höstar data från. Kort sagt skuggposter, med väldigt lite metadata, skapas i en EPrints installation. Posternas förses med en fil innehållande SLUpub metadata för publikationer och dess relaterade entiteter. Filen är strukturerad som informationen finns i SLUpubs databas och formaterad som JSON. Vid skördningsögonblicket (via OAI-PMH protokollet) för en post så läses in filen och den nödvändiga infon placeras i Swepubs MODS struktur som skickas som svar.

Fråga till Kristoffer Antonsson, SLU:
Hur arbetar ni med att exportera till Swepub via er Eprints-server?

Svar:
Vi har en eprintsinstallation som fungera som mellansteg mellan SLUpub och Swepub. Det är från den installationen Swepub hämtar data.

Kort sagd skuggposter, med väldigt lite metadata, skapas i en EPrints installation. Posternas förses med en fil innehållande SLUpub metadata för publikationer och des relaterade entiteter. Filen är strukturerad som informationen finns i SLUpubs databas och formaterad som JSON. Vid skördnings ögonblicket (via OAI-PMH protokollet) för en post så läses in filen och den nödvändiga infon placeras i Swepubs MODS struktur som skickas som svar.

Om frågan gäller hur vi exporterar data från vårt repositorium Epsilon (eprints) så gör vi inte det till Swepub. Däremot ska all relevant data (inkl Epsilon/eprints-handle, urn:nbn etc.) finnas i den SLUpub-post som skickas till SwePub.

Fråga till Kristoffer Antonsson, SLU:
Varför är inte SLU medlem i Diva?

Svar:
När valet föll på Converis för ca 10 år sedan berodde det förmodligen på att Converis hade funktionalitet som inte kunde erbjudas av DiVA. Idag är väl svaret att vi trivs ganska bra och det inte direkt är gjort på en kafferast att byta system. Däremot kan vi sakna DiVA:s ”verksamhetsgemenskap” och hopps att Swepub-sammanhang till viss del kan fylla den funktionen

Fråga till Kristoffer Antonsson, SLU:
Vad mer skulle kunna hjälpa er på SLU att få in all relevant data? Datacrawling, kontinuerliga påminnelser till forskare eller aktiva administratörer vid varje institution?

Svar:
Förmodligen en kombination av allt det du räknar upp. Utöver det: 1. Ökad användning av data på olika sätt skulle förmodligen öka benägenheten till registrering. 2. Möjligen kan en mer uttalad viljeinriktning från universitet central (riktlinjer etc.) fylla någon form av funktion

Fråga till Kristoffer Antonsson, SLU:
Hur arbetar ni med att motivera SLU-författare att registrera sina publikationer som inte indexeras i WoS?
Utveckling av API:er är ju viktigt för att effektivisera arbetet med poster, korrigering alt. berikning

Svar:
För lite skulle jag säga. Vi har försökt göra det så enkelt som möjligt och uppmanar i början på året forskarna att registrera föregående års publicering. Vi upplever så klart mest fördelar med att biblioteket kontinuerligt importerar poster från WoS, men om vi upplever någon nackdel så är det möjligen att det är dels svårt att kommunicera vad som biblioteket importerar och dels att vi möjligen kan se en generell minskning av manuellt registrerade (svårt att säga än dock).
Vad skulle man kunna tänka sig mer?
- Ökad användning av data.
- Skicka uppmaning via prefekter att föregående års publikationer i publikationsdatabasen ska ses över. Idag görs det för publikationstyper som ingår i den publikationsbaserade delen av medelstilldelningen (artiklar, böcker, bokkapitel) inom universitetet men är tänkt att utökas till att gälla alla publikationstyper.
- Öka användningen av Converis, kunna relatera publikationer till projekt och forskningsdata
- Obligatorium att allt ska registreras (givetvis inte en lösning i sig), men något att hänga upp kommunikation på möjligen.
Tuija Drake Förvaltningsledare Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.