Vad menas med oberoende?

Kommentarer

• Hej!
  
  Först vill jag berätta att detta är ett forum för teknisk support på våra appar och webbtjänster. Jag, som är webbmaster, är fel person att svara på hur Sveriges Radio som företag ser på en så central fråga. Samtidigt gör jag ett försök att svara utifrån den information som finns på bland annat vår hemsida.
  
  Vi kan inte ta vårt oberoende för givet
  Det är viktigt att reflektera över hur vi bäst kan trygga Sveriges Radios (och våra syskonbolag UR:s och SVT:s) oberoende.
  
  Så här skrev vår vd Cilla Benkö för drygt ett år sedan, när Danmarks Radio (DR) presenterade hur DR skulle möta de omfattande besparingskrav som den danska regeringen tidigare hade beslutat:
  I det public service-kontrakt [den danska motsvarigheten till sändningstillstånd] som den danska regeringen offentliggjorde på tisdagen slås det följdriktigt fast att det i DR:s program och på DR:s plattformar ska märkas att det danska samhället bygger på demokrati och ”har sina rötter i kristendomen.” DR får också ett tydligt uppdrag att ”sprida dansk kultur och det danska kulturarvet”. Det går knappast att tolka på annat sätt än att DR från politiskt håll ses som ett verktyg i den danska kulturpolitiken snarare än som en självständig, oberoende medieinstitution.
  
  Den danska förändringen har skett stegvis. De nya kraven på DR som slås fast i det nya public service-kontraktet är frukten av en uppgörelse mellan den regeringen och Dansk Folkeparti tidigare i somras. Jag är förvånad över att förändringen skett mer eller mindre i tysthet. Ni hör inga eller i vart fall ytterst få bekymrade röster - ni ser inga texter i tidningarna som ifrågasätter det som sker. Hur kommer det sig? Vad beror den tystnaden på? Jag vet uppriktigt sagt inte men det är en obehaglig känsla som sprider sig i kroppen att det kan ske snabbt och i relativ avsaknad av större offentlig debatt. Jag hoppas att något liknande inte skulle kunna ske i Sverige under samma tystnad.
  Synen på public service håller på att förändras
  
  Mot denna bakgrund är det alltså otroligt viktigt att vi kan trygga Sveriges Radios oberoende!
  
  Jag delar upp fråga 1 i 1a, sändningstillståndet, och 1b, styrelsen, eftersom det blir långa svar trots dina raka frågor.
  
  1a Sändningstillståndet
  Det stämmer att det är regeringen som beviljar vårt sändningstillstånd, och att förutsättningarna för vårt uppdrag sätts där.
  
  Förutom sändningstillståndet, regleras vår verksamhet av ett antal lagar och förordningar och sändningstillståndet är anpassat efter dessa lagar. Viktigast är Radio- och tv-lagen (RTL) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Dessutom är vi förstås skyldiga att följa alla andra lagar, som upphovsrättslagen.
  Lagar och regler för public service
  
  Vårt nuvarande sändningstillstånd har funnits med sedan 2014 och löper ut i år. Nästa tillståndsperiod ska vara till 2025 (tror jag - förslag på att ha längre tillståndsperiod har funnits, men berör kanske framtida tillståndsperioder?).
  
  Här sammanfattade Kulturnytt några av nyheterna i regeringens förslag som presenterades i somras:
  Regeringens förslag: 166 miljoner till public service-bolagen
  
  Här är regeringens sammanfattning:
  Ett modernt public service nära publiken – så blir public service nya villkor
  
  (OBS att jag inte är helt säker på att den proposition som länkarna handlar om har är oförändrad sedan i somras - men jag tror att jag borde ha fått kännedom om det hade funnits större avvikelser.)
  
  1b Styrelsen
  Det är (tack och lov, eftersom det är bra för vårt oberoende) lite "rörigare" än att en styrelse bestämmer över radions innehåll. Jag hoppas att jag kan förklara både begripligt och korrekt hur vi styrs och varför de olika nivåer som finns är viktiga för att vi ska hålla "en armlängds avstånd till makten", det vill säga att politikerna ska skapa förutsättningar för verksamheten - men inte styra innehållet.
  
  Det finns tre viktiga nivåer för hur vi är organiserade:

  1. Förvaltningsstiftelsen äger Sveriges Radio och utser
  2. Styrelsen som utser
  3. Företagets ledning 

  Förvaltningsstiftelsen bildades 1997 för att SVT, UR och Sveriges Radio just ska kunna agera självständigt, utan att vara för nära knutna till regeringen.
  
  Så här står det på stiftelsens hemsida:
  Förvaltningsstiftelsens verksamhet leds av en styrelse. Denna består av en ordförande och tolv andra ledamöter. Ordföranden utses av regeringen utifrån kompetens, integritet och lämplighet på samma sätt som gäller för andra regeringsutnämningar. De övriga ledamöterna utses av regeringen efter förslag av de politiska partierna i riksdagen. Sedan 2007 gäller att alla riksdagspartier skall vara representerade i styrelsen. Eftersom stiftelsen arbetar långsiktigt bör dess sammansättning inte påverkas direkt av valresultat eller regeringsskiften. Ledamöternas mandatperioder är därför relaterade till riksdagens så att ordförande och hälften av övriga ledamöter utses året efter ordinarie riksdagsval. Ordförande utses på fyra år och övriga ledamöter på åtta år. 
  
  En av stiftelsens viktigaste uppgifter är att utse ledamöter till Sveriges Radios styrelse. Varken stiftelsen eller styrelsen har något inflytande över programmens innehåll.
  
  Styrelsen är "närmare verksamheten" och fastställer våra långsiktiga planer. Genom att de fattar övergripande beslut, har de stor påverkan när det gäller exempelvis den ekonomiska planeringen på lång sikt.
  
  Det är styrelsen som tillsätter vår vd och (som i alla bolag) är det viktigt att styrelsen och vd:n har ett nära och gott samarbete. Så här beskrivs det på vår hemsida:
  Till verkställande direktören har styrelsen delegerat ansvaret för planering och det operativa genomförandet av Sveriges Radios utveckling enligt styrelsens beslut samt för företagets löpande operativa verksamhet och förvaltning. Vd skall härvid leda och samordna företagets verksamhet och utåt företräda Sveriges Radio. Vd kan delegera ansvar och befogenheter till direktörer och andra befattningshavare i företaget.
  
  Sveriges Radios företagsledning är alltså utsedd av styrelsen, och här, "en bit bort från regeringens inflytande", börjar det bli radio! Fast
  egentligen inte, för ledningen arbetar mycket mer med övergripande strategiska frågor och "pekar ut en riktning" där de enskilda redaktionerna har stort eget ansvar med egna ansvariga utgivare.
  
  Allt detta är också intressant, men om jag glider in på den frågan, kommer jag inte att hinna svara på fråga 2!
  
  På vår hemsida ståratt företagets ledning ytterst ansvarar för:

  • att av riksdagen uppsatta mål uppnås
  • att de av riksdagen beslutade grundläggande bestämmelserna efterlevs
  • att verksamheten bedrivs ekonomiskt och rationellt.

  2. Vad skyddar oss från att politiska förändringar påverkar vårt oberoende?
  Att det nya sändningstillståndet löper under en längre tid än mandatperiodens fyra år, är ett skydd mot att plötsliga politiska förändringar ska slå direkt mot verksamheten. Det är också viktigt att det finns en politisk bredd och en långsiktighet i den stiftelse som äger oss. Där har jag sett förslag på att ledamöterna i stiftelsen inte ska vara aktiva inom politiken (vilket flera av dem är idag, se här), men jag vet inte hur det förslaget har fallit ut. (Du får komma ihåg att jag egentligen jobbar med teknisk support!)
  
  Du har rätt i att sändningstillståndet beslutas av politikerna. Skulle ett maktskifte äga rum så att det inte längre finns en bred politisk enighet om att public service är viktigt för demokratin (vilket finns idag), så kommer det troligen att märkas i framtida sändningstillstånd.
  
  I en fungerande demokrati, där all makt utgår från folket, är det kanske bra att det ytterst är svenska folket som ansvarar för vårt tillstånd? Att vi skulle kunna tuffa på utan att folket hyser förtroende för oss eller har inflytande över hur vi styrs är verkligen inte heller någon bra lösning. Men i och med att vi har en ny finansieringsmodell där vi "hamnat något närmare makten" blir det extra viktigt att se över vad som kan göras för att värna vårt oberoende.
  
  Behövs grundlagsskydd?
  Vår vd Cilla Benkö skrev, innan finansieringsformen var beslutad:
  Sveriges Radio kommer självklart att ha samma höga ambitionsnivå att ge publiken ett oberoende och kvalitativt innehåll oavsett vilken finansieringsmodell politikerna i riksdagen till slut väljer, men jag är oroad över konsekvenserna av att komma närmare politiken.
  [...]
  Det kan gå snabbt att montera ned det förtroende som det tagit decennier av arbete att bygga upp. De enda som skulle tjäna på en sådan utveckling är krafter som i grunden identifierar medier som verktyg för att nå ut med den egna berättelsen. Med ett robust grundlagsskydd på plats minskar riskerna vid en skattefinansiering.  
  Grundlagsskydda public service
  
  Regeringen utreder detta, så det är inte bara du och vi som anser att frågan är av yttersta vikt:
  Regeringen utreder grundlagsskydd för public service (Medierna)
  
  Hoppas att detta var begripligt och korrekt. Tack för att du är mån om vårt oberoende! Det är vi med.
  
  Trevlig helg!
  

  Annika Webbmaster
  22 Nov 2019

  Visa/dölj inställningar för inlägg/kommentar

  Anmäl inlägget