Hur kan Sveriges Arkitekter fungera både som fack och branchorganisation?
Hur kan förbundet fullt ut i varje situation verka både i egenskap av ett fackförbund för löntagare i arkitektbranchen och verka för att främja arkitektföretagens villkor och position. Det verkar som en omöjlig och självmotsägande kombination av intressen. Som arbetsgivare kan jag förstå att det finns ett intresse av att framställa företagets goda ekonomi som sammanflätat med arbetstagarens intresse att ha kvar sin tjänst, men för arbetstagaren kan denna ovanliga allians knappast ses som fördelaktig. Varför ska jag som anställd arkitekt vara medlem i förbundet?
Följ inlägget
0
följare
Sveriges Arkitekter är en organisation med främsta uppgift att verka för bästa möjliga villkor för medlemmarnas yrkesutövning och yrkesutveckling. Som alla fackförbund med starka inslag av att vara professionsförbund (till exempel Psykologförbundet, Sveriges Läkarförbund, Lärarnas Riksförbund) arbetar vi med flera metoder för att skapa bästa möjliga villkor för de medlemmar vi företräder.
Genom den fackliga verksamheten förhandlar vi med arbetsgivaren som motpart i frågor som handlar om den enskildes förmåner och rättigheter på arbetsplatsen. På en mer övergripande nivå är Sveriges Arkitekter avtalspart med arbetsgivarorganisationer inom privat, statlig och kommunal sektor. För privatanställda arkitekter förhandlar vi Arkitektavtalet med Innovationsföretagen som motpart på arbetsgivarsidan. I Arkitektavtalet regleras bland annat löneprocessen, anställningsformer och arbetstider. Vi är också part i avtal som reglerar tjänstepension, omställning och inflytande på arbetsplatsen.
Det är ovanligt att ett så pass litet förbund som Sveriges Arkitekter har så kallad partsställning, det vill säga att vi själva tecknar avtal med arbetsgivarorganisationen. Att vi kan göra det beror på vår starka ställning som fackförbund. Vi företräder helt enkelt så pass stor andel av arkitektkåren att vi är den naturliga motparten för arbetsgivaren. Vi har en stark facklig ställning, och den beror på att så pass många arkitekter är medlemmar. Förbundet bildades just utifrån uppfattningen att en samlad organisation för Sveriges arkitekter har bättre förutsättningar att förbättra arkitekternas arbetsvillkor än alla andra sätt att organisera arkitektkåren.
Min uppfattning är att detta är det viktigaste skälet att vara medlem i en facklig organisation – genom att många går samman får vi förmåga att förhandla om rimliga villkor och har förutsättningar att backa upp medlemmar vid behov.
Men det ska vara fullkomligt glasklart att vi inte är en arbetsgivarorganisation. Vi företräder aldrig arkitektföretag i deras roll som arbetsgivare. Vi ger heller inte arbetsrättslig rådgivning till arkitektföretag. Vi stöttar medlemmar i arbetslivet som praktikant, anställd, chef eller företagare i rollen som arbetstagare, men aldrig i rollen som arbetsgivare. Vid en eventuell konflikt är vi på arbetstagarens sida.
Allt som sker inom ramen för Sveriges Arkitekter görs för att skapa medlemsnytta. Att Sveriges Arkitekter även arbetar med branschfrågor, företagens affärsutveckling och hjälper arkitekter och företagare med rådgivning kopplad till upphandling och upphovsrätt är en viktig del i vår verksamhet, inte minst för att över tid bidra till effektivt drivna företag och därmed uppvärdera arkitekternas arbete.
Att vi kombinerar att vara en facklig organisation med att ha god kunskap och hög trovärdighet inom branschfrågor gör oss också till unika i det avseendet att ingen annan facklig organisation har den kunskapen som arkitekternas arbetsmarknad som Sveriges Arkitekter har.
Jag tror och hoppas att man väljer att vara medlem i Sveriges Arkitekter utifrån uppfattningen att en samlad arkitektorganisation bäst tar tillvara arkitektkårens intressen. Sedan finns det en rad andra personliga förmåner som inkomstförsäkring, tillgång till nätverk, tidningen Arkitekten och mycket mer. Men det tycker jag är underordnat den övergripande tanken med en facklig organisation.