Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Vattenflöden i Helgån

Hej,
Just nu är det varning klass 2 för Helgån uppströms Osby men ingen varning alls nedströms Osby. Borde inte allt vatten uppströms Osby rinna ner igenom Knisslinge/Kristianstad/Åhus och ge höga flöden även där? Det kan ju inte försvinna på vägen, eller?
Med vänlig hälsning
Gilbert Kennedy

Kommentarer

  • Hej Gilbert!

    Du har ställt en utomordentlig fråga!

    I skrivande stund är det varning för höga flöden klass 2 för Helgeån mellan sjön Möckeln och ned till Osby, från Osby ned till Broby är det varning för höga flöden klass 1, och nedströms Broby är det ingen varning.

    Varningsklasserna grundas på hur vanligt det höga flödet är. Klass 2 innebär att flödet är av en sån magnitud att det uppkommer i snitt var tionde till vart femtionde år, och för klass 1 är motsvarande period vartannat till vart tionde år.

    Möckeln har väldigt mycket vatten i sig efter de senaste veckornas regnande, och utloppet ur Möckeln är sådant att det inte kan släppa ut stora mängder vatten på kort tid. Det kommer att ta tid för Möckeln att sjunka helt enkelt. Vid Möckelns utlopp är flödet nu ungefär 35 m³/s, och det händer ungefär något mer sällan än var tionde år, just vid Möckelns utlopp. Det är alltså helt rätt att varna för höga flöden klass 2. Den totala markyta som bidrar med regnvatten till Möckelns utlopp är ungefär 1000 km².

    Vi följer vattnet i Helge å nedströms från Möckeln för att se vad som händer. Det finns biflöden till Helge å längs vägen; Lillån, Simontorpsån, Krusån och Vieån. De bidrar alla med vatten till Helge å, men inte i någon av de hår åarna ligger flödet nära varningsnivå. De släppte sitt vatten tämligen snabbt i samband med regnen.
    Vid Osby har flödet ökat i Helge å, och här är det ungefär 65 m³/s. Det har alltså tillkommit vatten längs vägen, och den totala markytan som bidrar med regnvatten till Osby är 2100 km².

    På väg ned till Broby till kommer ytterligare åar, till exempel Njurakanalen och Kilingaån (med sina biflöden Rumperödsån och Glimån). Inte heller i de här åarna ligger flödet nära varningsklass. Vid Broby ligger flödet på 74 m³/s med en total markyta på 2400 km².

    Vid Torsebro är flödet 110 m³/s och uppströms area är 3660 km², och vid Helge ås utlopp i havet är flödet ungefär 123 m³/s med en uppströms area på 4720 km².

    Om vi nu funderar över hur stort flödet är i förhållande till uppströmsarean vid de platser vi tittat närmare på, så ser vi att det stadigt minskar ju närmare vi kommer kusten.
    Förhållandet Flöde/Area visas som en blå kurva i diagrammet nedan och kan avläsas på den vänstra Y-axeln, medan Flödet visas som en grön kurva och kan avläsas på den högra Y-axeln.



    Så flödet ökar i Helge å ju längre nedströms vi kommer, och inget vatten försvinner på vägen. Däremot ökar uppströmsarean snabbare än flödet, och de områden som tillkommer som uppströmsarea har just nu förhållandevis låga flöden jämfört med de övre delarna av Helge å. Det får till följd att flödets varningsklass "mattas av" ju längre nedströms vi följer vattnet. Just nu, och i Helge å.

    Jag hoppas att mitt resonemang kan ge en viss förståelse för dagens varningssituation i Helge å.

    Vänliga hälsningar,
    Ola

    Ola GIS- och databasexpert
  • Hej Ola,

    Tack för det svaret, det förklarade en hel del.

    Vänliga hälsningar
    Gilbert
  • Hej SMHI
    Kristianstad ligger illa till om Helgeån svämmar över. Inom dess nederbördsområde finns c:a 8o km2 våtmark.Bara i Vakömyr + Västermyr +Vysslemyr finns 20 km2 mosse, och de är sänkta genom tidigare dikning.Om man restaurerar dvs höjer avloppspunkten säg 0,1 meter så kan dessa rymma 2 miljoner kubikmeter vatten mer.Skulle detta påverka de värsta översvämningarna i Kristianstad vid ett högvattenflöde liknande det som ägde rum 2002?
    Anders Ivarsson
  • Hej Anders!
    Tack för din fråga!
    Om våtmarken vid tillfället haft utrymme att magasinera vatten skulle detta buffrat flödet. Jag kan dock inte med de uppgifter jag har, svara hur flödet 2002 skulle påverkats. Generellt så är det inte säkert att våtmarker kan plana ut stora flödestoppar. Det beror på våtmarkens utformning och magasineringsförmåga vid tillfället.
    Det finns olika restaureringsmetoder beroende på våtmarkens läge och historik. Vanliga åtgärder i befintliga våtmarker handlar om att lägga igen diken. Dikena läggs med dämmen som placeras ut med jämna avstånd i diket. Dämmena kan med fördel göras av torv. Syftet med dämmena är att stoppa upp vattnet och leda det ut på sidorna om diket i våtmarken i stället för rakt fram i dikets riktning.
    Med vänlig hälsning Katarina
    Allmänhetens Hydrolog

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.