Tre Nederbördstyper
Hej!
Jag undrar vilken av följande tre nederbördstyper som är svårast att prognostisera; frontnederbörd, orografisk nederbörd eller konvektiv nederbörd? Och varför?!
Finns det några särskilda väderfenomen dessa typer av nederbörd är förknippade med?
Jag undrar vilken av följande tre nederbördstyper som är svårast att prognostisera; frontnederbörd, orografisk nederbörd eller konvektiv nederbörd? Och varför?!
Finns det några särskilda väderfenomen dessa typer av nederbörd är förknippade med?
Följ inlägget
0
följare
Generellt sett är konvektiv nederbörd svårare än de två andra nederbördstyperna du nämner.
Det beror på att det är ett småskaligt fenomen som vädermodellerna har svårt att fånga i detalj.
De har inga större problem med att identifiera ett instabilt väderläge med potential för bildande av regn- och åskskurar, men att peka ut exakt var de kommer att hamna är knepigt.
En regnskur berör ju bara ett mindre område, medan det bara någon kilometer därifrån kan vara uppehåll och rent av soligt.
När prognosen säger ”regnskurar” kan sålunda personer som befinner sig på sinsemellan närbelägna platser uppleva verkligheten helt olika.
Den ene får regnskurar och tycker att prognosen stämmer, medan den andra tycker att prognosen var fel eftersom han/hon inte fick någon nederbörd.
Om å andra sidan prognosen säger ”i stort sett uppehåll” så innebär det att de flesta platser får uppehåll men att någon enstaka skur kan förekomma.
Den som då har oturen (eller turen – välj själv) att befinna sig just där skuren kommer tycker nog att prognosen var fel.
Det är lättare med fronter, för de är större och deras rörelser går att förutse någorlunda bra, och vad gäller orografisk nederbörd så ligger ju liksom bergen där de ligger.
Konvektiv nederbörd är typisk för sommarhalvåret och är något som vi meteorologer då får kämpa med.
Kanske kommer en dag då vädermodellerna blir så bra att de kan peka ut den exakta placeringen på skurarna, men det dröjer nog ett tag.
Med vänlig hälsning
Lars Knutsson
SMHI