Välkommen till SMHI!
Här kan du ställa frågor, rapportera problem och hjälpa oss med förslag och idéer i SMHIs kund- och supportforum.
Vi svarar helgfria vardagar mån-fre kl 08.00 till 16.30
SMHI bidrar till ökad säkerhet, god samhällsplanering och ett uthålligt samhälle. Dygnet runt, året om levererar vi prognoser och beslutsunderlag för människor och verksamheter som är beroende av väder och vatten. SMHI är en statlig myndighet under Miljödepartementet med uppdraget att vara ett expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Det innebär att vi förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat som ger samhällets funktioner, näringsliv och allmänhet kunskap och kvalificerat beslutsunderlag.
Det jag tror att du syftar på är homogenisering det vill säga att göra observationer jämförbara över tid. Här följer en kortfattad förklaring.
Om man vill studera temperaturändringar över lång tid (vanligen från 1800-talet till idag) är det så att observationerna har gjorts på lite olika sätt och framförallt att platsen har flyttats inom en ort.
I Sverige har det på många orter varit en privatperson som gjort observationerna i sin trädgård. När personen slutat som observatör har någon annan tagit vid i en annan trädgård.
Temperaturklimatet mellan två olika platser inom samma ort skiljer. Under årens lopp har många radiolyssnare hört av sig till oss när de hör vilken temperatur som läses upp i väderrapporten för deras ort. De har tex sagt hos mig är det varmare eller hos mig är det kallare än den temperatur ni läster upp för xxx-stad.
Vissa stationer kan tex ligga i ett så kallat köldhål eller tvärt om. Om en sådan station har mätt där i femtio år och sedan flyttas till ett icke köldhål på orten (och mäta där i femtio år) så skulle en okritisk analys av data kunna peka på en ökning av temperaturen som inte är reell; då den beror på en förflyttning från ett köldhål till ett icke-köldhål.
Kontentan av detta blir att om du vill studera klimatet för en ort där observationsplatsen har flyttats så måste man först undersöka om förflyttningen orsakat någon effekt på temperaturen som inte är kopplad till reella förändringar av klimatet. Om förflyttningen har orsakat en förändring måste hänsyn tas till detta så att mätserien speglar förändringar i klimatet och inte i placeringen av stationen. Den vetenskapliga benämningen för detta arbete kallas för homogenisering.
I Sverige har det tex gjorts för den långa Stockholmsserien. Hur det är gjort kan du läsa om här och där finns även referenser till metodiken om du vill veta mer.
https://bolin.su.se/data/stockholm/air_temperature.php
Vid SMHI har vi genomfört motsvarande homogenisering för 35 temperaturserier för att kunna på ett korrekt vis kunna följa hur temperaturen ändras i Sverige.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430
För att svara på din fråga. Vi ändrar inte på några uppmätta data. De finns i vår databas som du kan nå via "Öppna data". Vi försöker däremot konstruera en homogen dataserie som om den vore uppmätt på den nuvarande platsen med nuvarande teknik redan från starten 1860 för att på ett så rättvisande sätt som möjligt kunna följa hur klimatet varierar.
Finns temperaturstatistik tillgänglig för Norge?
Vänligen,
Isac
till vänster uppe finns en länk till fler figurer
Hur beräknar man dygnets medeltemperatur? Vilka värden använder man, max och min eller mer komplicerade beräkningar?
När man beräknar medeltemperaturen för ett större område, använder man då de medelvärden man beräknat för mätstationerna inom området eller.....
Mvh Clary
Det nämnda gäller per station.
Om temperaturmedelvärden ska beräknas för större områden finns det några olika sätt som används. Om det inte finns alltför kraftiga lokala variationer i temperaturen kan medelvärden beräknas utifrån befintliga observationer, men oftast används en metod baserad på en fysikalisk/statistisk modell som kortfattat beskrivs här https://www.smhi.se/kunskapsbanken/observation-modellberaknat-varde-1.21115
De olika angreppssätten har sina fördelar och sina nackdelar.
Med vänlig hälsning,
SMHI har Öppna Data, där hittar du alla observationer:
http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/