Regnprognoser
Hej!
Enligt mitt förmenande är era regnprognoser i SMHI-appen ett rent skämt och totalt opålitliga. Jag har följt prognoserna noga under flera år och följande mönster framträder nästan varje gång: 5-6 dagar innan det enligt era prognoser ska regna så går ni ut stenhårt och förutspår typ 10-15 mm regn. Men ju närmare den aktuella dagen vi kommer så krymper regnmängden dag för dag till att i slutänden bli i stort sett noll.
Hur kan det vara så i stort sett varenda gång?
Med vänlig hälsning/
Arne Lundh, Frövi
Enligt mitt förmenande är era regnprognoser i SMHI-appen ett rent skämt och totalt opålitliga. Jag har följt prognoserna noga under flera år och följande mönster framträder nästan varje gång: 5-6 dagar innan det enligt era prognoser ska regna så går ni ut stenhårt och förutspår typ 10-15 mm regn. Men ju närmare den aktuella dagen vi kommer så krymper regnmängden dag för dag till att i slutänden bli i stort sett noll.
Hur kan det vara så i stort sett varenda gång?
Med vänlig hälsning/
Arne Lundh, Frövi
Följ inlägget
0
följare
Anledningen till att prognoserna ändras beror på att vi får in nytt prognosmaterial ett par gånger per dygn. Speciellt på längre sikt kan prognoserna ändras väldigt mycket. Prognoser stämmer inte alltid och efter ett par dagar sjunker träffsäkerheten en hel del. På kort sikt, ca 2 dagar, använder vi oss av vår högupplösta modell Arome medan vi upp till dygn 10 använder den globala modellen från ECMWF.
Det finns alltid med ”fel” i prognoserna (bland annat på grund av att vi behöver veta vädret globalt just nu, men det finns inte mätningar överallt samt förenklingar i ekvationerna som datorerna beräknar). Dessa ”fel” växer med tiden och gör att prognoserna blir mer osäkra på längre sikt och vissa väderlägen är mer osäkra än andra. Detta gör att prognoserna kan svänga från den ena till det andra. När våra meteorologer får in nytt prognosmaterial studerar de det noga och har även konferenser tillsammans där de diskuterar den senaste prognosen. De väljer sedan vad de anser är den mest troliga utvecklingen och gör även vissa editeringar.
Grunden till ortsprognoserna är SMHI:s prognosdatabas,
där det finns prognosvärden i ett rutnät av punkter. Som användare av
ortsprognoser är det bra att känna till att data hämtas från EN punkt i
prognosdatabasens rutnät. Lokala variationer i vädret förekommer (dessvärre)mer eller mindre alltid, vilket ger en viss, ofrånkomlig, problematik med punktprognoser.
En god förutsättning är att man lägger ner några extra sekunders jobb när manläser en väderprognos. Det räcker oftast inte med att bara titta på klockslagen och vädersymbolen utan man bör även läsa textprognosen för sitt område och äventa en titt på radarbilderna för att se om nederbördsområden finns i närheten och hur de rör sig.
Hälsningar
Att prognoserna slå fel ibland är ju helt naturligt, det är förstås jättesvårt att ange antal millimeter så långt i förväg om man tänker på att på bara några kilometers avstånd kan det skilja på skyfall och "ett par droppar" men att prognosmängderna minskar ju närmare nutid man kommer sker mycket oftare än tvärtom.
Samtidigt är nederbörden i närtid, närmaste timmarna, ofta underprognosticerad. Det kan regna ihärdigt fortsättningsvis, inte bara lokalt, samt att man i efterhand kan se att luftmassorna följer de förväntade rörelserna, men inget regn i prognoserna.
Kanske har ni många frågor att besvara och hinner inte med specifika svar, kanske något man får acceptera.
Arne beskriver en återkommande diskrepans mellan prognos och utfall som förekommer mycket oftare än tvärtom. Alltså ett systematiskt, eller kalibreringsfel som inte bara kan förklaras att "det är svårt att göra prognoser".
Ett bättre svar från er skulle endera vara att man anser att detta fel inte existerar eller att man inte kan göra något åt det eller att man ska titta på det.
Hälsningar Gent.
Jag ber om ursäkt, ditt inlägg verkar ha hamnat mellan stolarna men självklart ska du få ett svar.
Det kommer bli lite upprepning från vad min kollega tidigare sagt men så här ligger det till. Först och främst är inte denna fråga alldeles lätt att reda ut.
Vi tycker nog att nederbördsmängderna, speciellt på längre sikt, slår åt båda hållen och någon generell tendens som skulle visa att mängderna minskar enligt en glidande skala ju närmare vi kommer den prognostiserade tidpunkten är svår att fastslå.
Det som är känt, är att den vädermodell som vi använder på längre sikt (från det europeiska vädercentret ECMWF) faktiskt har tendens att överdriva mängderna något, vilket innebär att mängderna minskar en aning när vi för det korta prognosperspektivet (ungefär de första 48 timmarna) övergår till en regional prognosmodell.
En faktor som här har sin betydelse är att den långa prognosmodellen har lägre upplösning, vilket gör att nederbördsområdena tenderar att bli "utsmetade" över ett något större område och de ackumulerade mängderna kan därför bli något större.
Förr var upplösningen ännu lägre och då var överskattningen ännu större, så i takt med att man går mot mera högupplösta modeller minskar felet. Överhuvudtaget kan man säga att nederbördsområden ofta uppvisar rätt stora lokala variationer, något som gör att prognosen kan stämma ganska bra om man ser vädersituationen lite mera storskaligt, men att en specifik plats kan få bara mindre mängder.
Men vi tar naturligtvis till oss alla åsikter och de framförda synpunkterna kommer att beaktas i arbetet med att förbättra prognosmodellerna!
Vänliga hälsningar