Regnkanon
De senare decennierna har ju snökanon blivit ett populärt meteorologiskt begrepp. Jag tycker mig på väderradarn ha sett liknande fenomen vid plusgrader (fast det kan ju tänkas att det snöar på högre höjd men smälter innan det når marken).Stämmer det att "kanoner" är ett allmänt nederbördsfenomen som lika gärna kan ge regn, fast med något mindre drastiska effekter än vad ett plötsligt snökaos kan ställa till med? Är "kanonerna" relaterade till molngator fast de senare inte brukar ge någon nederbörd eller bara måttligt? Snökanoner förknippas väl särskilt med ostkusten även om de stora sjöarna också kan stå för vattenångan, men hur är det med västkusten? Med dominarande SV-vindar borde den väl ofta kunna stå för en kanonad? Den senaste veckan tycker jag att jag sett många långa regnstråk komma därifrån, men kanske inte fullt så smala och distinkta som snökanoner på ostkusten.
Följ inlägget
0
följare
För att en snökanon ska uppträda krävs en varaktig riktigt kall luftström över öppet relativy varmt vatten. Det är nog så att för att dessa villkor ska uppfyllas hamnar temperaturen i luftströmmen på minusgrader, vilket då ger snö.
Det är till exempel mycket ovanligt (om det ens förekommit) att vattentemperaturen är 15-20 grader samtidigt som det kommer en nollgradig luftström. Men skulle det förekomma borde det finnas förutsättningar för en "regnkanon".
Att vi inte ser snökanoner på västkusten beror på att vindar västifrån är ljumma . De kallaste vindarna kommer från nord och nordost.
Här finns en artikel om snökanoner men den har du kanske redan läst:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/snokanoner-fran-havet-1.13740
Hälsningar
Lennart Wern
Vad är det för mekanism som gör luftströmmen, eller i varje fall den del där det stiger bra nog för att nå höjder där snöbildning sker så smal? Är det relaterat till molngatebildning? Hur pass vanligt är det med parallella molngator, och vilket inbördes avstånd brukar de i så fall ligga på?
Om vattnet är 10 grader och det är -5 till -10 på 1500 m då borde det väl finnas förutsättningar för en snökanon där nederbörden smälter innan den når marken?
Det är fördelningen av lufttrycket, var låg- och högtrycken ligger som styr hur det blåser. Det blåser moturs runt ett lågtryck och medurs runt ett högtryck. På södra halvklotet är det tvärtom. Orsaken till detta har att göra med att jorden rotererar. Om fördelningen av lufttrycket är sådan att vinden kommer från nord eller nordost så är den oftast kall. Då kommer ju luften från Nordpolen, Finland och Ryssland. Där kan det det vara riktigt kallt vintertid.
När den kalla luften rör sig ut över havet värms den upp av havet och luften tar samtidigt upp vattenånga från det varma öppna havet. Den uppvärmda luften stiger häftigt eftersom den omgivande luften är kall. Långa molnband över havet kan bildas som kan ligga stilla någon dag. Där bandet träffar land kan det snöa riktigt kraftigt något dygn.
När vi prickar in på en Sverigekarta var de största snödjupsökningarna under ett dygn har inträffat ser vi att det är vanligast att det inträffat längs Sveries ostkust, se rapport, länk finns på hemsidan med Snökanoner.
När den uppvärmda luften stiger på ett ställe måste den sjunka någon annanstans. Där luften stiger kondenseras den och moln bildas. Där luften sjunker sker molnupplösning. På så sätt bildas molnband.
Jag har ingen statistik på hur vanligt det är med parallella molngator men avståndet mellan dem kan röra sig om någon mil. Om du själv regelbundet tittar på satellitbilder som finns på SMHI hemsida så får du nog syn på det då och då.
Om vattnet är 10°C och det är -5°C till -10°C på 1500 m då är temperaturen runt +5 grader i marknära skikt. Möjligen att det då skulle kunna bildas en "regnkanon". Den är troligen inte värre än en vanlig regnskur. När "snökanoner" bildas kan temperaturskillnaden mellan vatten och luft vara betydligt större vilket ger mycket kraftigare molnbildning.
Hälsningar
Lennart