Om normalperioden
Jag har egentligen ingen fråga utan mer en önskan om förtydligande. Sitter just nu och lusläser er och andras data gällande temperatur och det slår mig att det saknas tydligare/bättre förklaring om "normalperiod" och till detta ett förtydligande om att 1800-talet var på många sätt extremt kallt. (Även in på 1900-talet.)
(Jag läser mycket historia och kan tycka det är rätt att förtydliga att 1800-talet hade extremväder på andra hållet mot det vi har nu, kallare, mer nederbörd med massiv svält som följd runt om på jorden.)
Normalperioden bör kanske egentligen benämnas som referensperiod?
Vänliga hälsningar
Jonas
(Jag läser mycket historia och kan tycka det är rätt att förtydliga att 1800-talet hade extremväder på andra hållet mot det vi har nu, kallare, mer nederbörd med massiv svält som följd runt om på jorden.)
Normalperioden bör kanske egentligen benämnas som referensperiod?
Vänliga hälsningar
Jonas
Följ inlägget
0
följare
Tack för dina tankar.
När du skriver: "1800-talet var på många sätt extremt kallt " så beror det på vad du jämför. Man kan också se det som att det var normalt på 1800-talet och varmt nu. Här finns en länk till hur temperaturen har varierat i Sverige sedan 1860:
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430
Du tycker att referensperiod bör användas och jag håller med om att det är ett bra namn för det är precis vad det är. Men namnet normalperiod är så pass inarbetat att det är svårt att ändra på.
Hälsningar
Lennart Wern
Jag förstår resonemanget om normalperiod, det är väl inarbetat hos er men kan vara svårt för oss att förstå benämningen men jag hittade mer info på en annan sida hos er.
Gällande 1800-talet är det som du skriver - beroende på vad man jämför med. Jag saknar dock information om de stora väderomslagen som rådde under 1800-talet.
Tycker man ska beakta väderomslagen inte minst med tanke på så många människor som svalt och den stora migrationsvågen till USA.
Ska nu ut o titta på solen som äntligen kom fram
Jonas
Att studera vad vädret och klimat får för effekter i samhället ligger på gränsen till SMHIs kompetensområde. Vi tittar mest på och gör statistik på hur varmt eller kallt det var, hur mycket snö det kommit eller hur mycket blåst. Hur människor och näringar drabbas av olika väderlekar är andra bättre på att studera än vi. Dock är vi ibland inne och nosar på det området. Här finns en trevlig artikel skriven av min kollega Sverker Hellström:
https://www.smhi.se/bloggar/vaderleken-2-3336/nodaren-1867-1868-1.120293
Hälsningar
Lennart Wern