Historiska väderdata från 1900?
Hej,
Av er hemsida framgår att ni har ett arkiv med historiska väderdata. Men det framgår inte hur jag som privatperson kan söka i detta. Skall det tolkas att det inte är sökbart för privatpersoner? Kommer det att bli så i framtiden? Just nu är jag ute efter väderdata i Skåne när betsäsongen startar kring 1 oktober år 1900. Kan ni hjälpa mig med detta?
Med vänlig hälsning/Bertil
Följ inlägget
0
följare
Hej!
SMHI har Öppna Data, som är fritt tillgängliga för alla och envar:
http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/
Om det gäller så gamla data som från 1 oktober 1900 måste vi dock konsultera tryckta årsböcker från det året. Är det någon speciell plats du är intresserad av? Är det temperaturen?
Tack för svar Hans,
Jag ställde frågan just för att jag inte kunde hitta så gamla data. Finns det möjligen några tankar om att scanna in gamla årsböcker? Vore intressant att få bläddra i dessa.
Så till mitt konkreta fall. Kan du hitta någon plats på Österlen? (Tomelilla, Simrishamn, ev Ystad). Det räcker med temperatur, eventuell nederbörd, klart eller mulet. Var 1900 ett ovanligt kallt år?
Med vänlig hälsning/Bertil
Hej!
Vi kollar upp detta och återkommer.
Hej igen!
Vi har nu skickat pdf-filer via mejl till dig.
Utmärkt!
Tack för hjälpen.
Med vänlig hälsning/Bertil
Jag håller på med en biografi om kompositören Jules Sylvaig (eller Stig Hansson som var hans riktiga namn). Han föddes i Stockholm den 11 juni år 1900. Jag undrar om ni kan hjälpa mig och säga något om den dagens väder. Soligt, regnigt, kallt eller varmt? Eller också har och kan se andra intressanta fakta runt den sommaren som var den första på det nya seklet.
Den 11 juni 1900 i Stockholm:
Morgonen: Temp +12.7 grader, relativ fuktighet 66 %, svag nordnordvästlig vind, inga moln.
Eftermiddagen: Temp +19.2 grader, relativ fuktighet 51 %, svag sydvästlig vind, himlen var till 30 % täckt av moln (troligen cumulus).
Kvällen: Temp +13.8 grader, relativ fuktighet 69 %, svag sydlig vind, inga moln.
Sommaren 1900 i stort i Stockholm:
Juni hade medeltemp +14.9 grader och nederbörd 26.8 mm.
Juli hade +16.8 grader och 59.0 mm.
Augusti hade +16.4 grader och 54.3 mm.
Den 6 september 1884 rapporterade Lund följande:
Morgonen klockan 08: Temperatur +14.7, relativ fuktighet 92%, helmulet, vindstilla och uppehåll.
Klockan 14: Temperatur +13.0, relativ fuktighet 100% i regn, helmulet, svag västnordvästlig vind. Nederbörden uppgick till 2.8 mm.
Klockan 21: Temperatur +10.4, relativ fuktighet 95%, vindstilla och helt molnfri himmel.
Karlshamn:
Morgonen klockan 08: +16.2, 95%, helmulet, uppehåll, svag sydlig vind.
Klockan 14: +17.0, 81%, måttlig sydostlig vind, helmulet, uppehåll.
Klockan 21: +13.0, 88%, vindstilla och inga moln.
Första veckan i september 1884 gav en hel del regn i området den 1 september, 10-15 mm. Det åskade i Lund den 2 september och i Karlshamn den 5 september. Det var mestadels molnigt, även om en del stjärnor kunde ses i Blekinge på morgonen den 5 september och kvällen den 6 september, och i Skåne var det klart på kvällen den 6 september. Vinden var hela tiden svag i Lund, men Karlshamn hade frisk sydostvind från kvällen 1 september till morgonen 2 september.
Observationerna i Lund utfördes av personalen vid observatoriet därstädes, och i Karlshamn var det telegrafdirektören Holmberg som rapporterade.
Exakt hur det såg ut i Ystad framgår inte av den årsbok jag konsulterat, men vi kan i detta sammanhang låtsas att Lund = Ystad.
Undrar hur vädret var i Torhamnstrakten, Blekinges östra skärgård, den 14 oktober 1958.
Det flyttades ett hus över havet vid detta datum, från ön Ungskär till den då nya fiskehamnen i Sandhamn på fastlandet. Allt gick vad jag förstår enligt plan, huset kom fram och rullads upp till sin nuvarande plats i samhället. Ytterligare ett hus flyttades lite senare samma år från Ungskär till Sandhamn. Även detta hus kom fram och rotade sig på sin nuvarande plats.
Den 14 oktober 1958 blåste sydostlig vind, på morgonen och kvällen 6 m/s, med lite högre vindstyrkor på dagen, 8 m/s. Temperaturen låg stadigt på 12-13 grader. Det var uppehållsväder hela tiden. Mycket moln men också en del solglimtar. Den 13 oktober rapporterade SMHIs observatör i Törneryd, han hette Hamilton, att gäss och tranor hade setts dra mot sydväst.
I tidningar från tiden som beskriver husflytten talas det om grådis och även tjocka. Kul uppgift om flyttfåglarna! En tanke vid slutet av 1950-talet var att göra Blekinge östra skärgård till naturreservat med fokus på sjö- och flyttfågel.
Allt gott!
/Anders
Vilka år var dom 10 varmaste somrarna som ni har uppmätt sedan ni började att mäta? Juni,juli augusti räknar jag som sommarmånader och vilken var medeltemperaturen?
I Sverige.
Från denna sida, till höger under rubriken "Ladda hem", kan du hämta homogeniserade data för sommarmånaderna:
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/klimatindikator-temperatur-1.2430
Tack för svaret,
En fråga, Vad beror det på att temperaturen steg mellan åren 1860-1940 då CO2 inte var så hög som nu och varför var det så lite ökning mellan 1940-1990.då CO2 ökade.Tittar man på hela perioden 1860-2017 så är den i stort linjär.
Stämmer det att Sverige är CO2 positiv alltså vår skog suger upp mer CO2 än vad vi släpper ut?
CO2 är den viktigaste faktorn bakom den globala uppvärmningen, men det går inte att direkt koppla ihop CO2-halten i atomsfären med temperaturen då det är många faktorer som påverkar klimatet, tex den naturliga variationen som gör att vi får omväxlande varma och kalla år och säsonger samtidigt som medeltemperaturen för en längre tidsperiod stiger. Om man direkt jämför CO2 halten i atmosfären i atmosfären med temperaturen så stiger CO2 halten stadigt från år till år, medan temperaturen har en betydligt mer "hackig" stigning.
Det som man har gjort är ju att stoppa in kännedom om hur alla kända faktorer (CO2, andra växthusgaser, aerosolpartiklar, ändrad markanvändning, vulkanutbrott) påverkar klimatet i klimatmodeller. Resultat från dessa visar att man inte kan förklara uppvärmningen de senaste decennierna utan att ta hänsyn till människans påverkan på klimatet. Uppvärmningen i början av 1900-talet går inte att knyta till människans aktiviteter i lika hög utsträckning utan där är det säkert så att en hel del av signalen kan tolkas som intern naturlig variabilitet i klimatsystemet (vissa år/årtionden är helt enkelt varmare än andra utan att den externa drivningen ändras).
Tack för svaret
Väntar på svar om Sveriges CO2 utsläpp sugs upp av våran skog eller inte.
Hur stor andel i % är CO2 utsläppen totalt i världen från andra källor som tex vulkaner vattenånga mm och hur stor andel påverkas av människan?
Hej Erik
Väntar fortfarande på svar om Sveriges CO2 utsläpp sugs upp av våran skog eller inte.
Hur stor andel i % är CO2 utsläppen totalt i världen från andra källor som tex vulkaner vattenånga mm och hur stor andel påverkas av människan?
Peter Andersson
Det är en intressant fråga hur mycket CO2 våra svenska skogar lagrar som jag inte har några siffror på.
Jag rekommenderar dig att vända dig till Naturvårdsverket eller Skogsvårdsstyrelsen som jag gissar kan ha dessa uppgifter.
Sök gärna efter svar på era frågor i sökfunktionen uppe till höger, kanske har någon annan redan frågat efter det redan.