Frågor kring klimatmodellen, vädret under 20-talet, CO2 och växter
Hej! Hoppas att detta är rätt forum. Eftersom vädret är kaotiskt - öppet,dynamiskt icke-linjärt system - tvingas man använda modeller. Molnbildningen är en viktig faktor, men är den inte också kaotisk: hur ger man värden till molnb i modellen? I böcker står det i regel att man parmeteriserar, men hur går det till rent praktiskt (inmatning av värden från en molnb.modell, informerad gissning eller annat)?
Min far sa alltid att det var nästan lika varmt som nu under 20-talet och hans bror sa samma sak om USA, där han bodde. Såg på en klimatskeptisk site att meteorologer flitigt diskuterade risken för att Nordpolsisen skulle smälta och översvämma NY redan då. Nu har man homogeniserat dessa temperaturer så att de stämmer med modellen, vilket de inte gjorde tidigare. Varför, vad innebär det och varför inte homogenisera alla temperaturer?
Karp säger i Cell and Molecular Biology 2005: Ökningen av CO2 nivån från 1870 till nu svarar för 10 av de ökande skördarna. Skulle vi svälta utan ökningen? Får man ännu spruta in CO2 i växthusen för bättre skörd. Jag har populärvetsnskapliga böcker av typ Bogren/gustavsson/Loman Klimatförändringar men har svårt att hitta någon mer avancerad litteratur som inte är så pass svår som atmosfärfysik, vars matte jag inte klarar. Hoppas att ni kan ge svar eller hänvisa vidare Med vänlig hälsning hans jönsson
Min far sa alltid att det var nästan lika varmt som nu under 20-talet och hans bror sa samma sak om USA, där han bodde. Såg på en klimatskeptisk site att meteorologer flitigt diskuterade risken för att Nordpolsisen skulle smälta och översvämma NY redan då. Nu har man homogeniserat dessa temperaturer så att de stämmer med modellen, vilket de inte gjorde tidigare. Varför, vad innebär det och varför inte homogenisera alla temperaturer?
Karp säger i Cell and Molecular Biology 2005: Ökningen av CO2 nivån från 1870 till nu svarar för 10 av de ökande skördarna. Skulle vi svälta utan ökningen? Får man ännu spruta in CO2 i växthusen för bättre skörd. Jag har populärvetsnskapliga böcker av typ Bogren/gustavsson/Loman Klimatförändringar men har svårt att hitta någon mer avancerad litteratur som inte är så pass svår som atmosfärfysik, vars matte jag inte klarar. Hoppas att ni kan ge svar eller hänvisa vidare Med vänlig hälsning hans jönsson
Följ inlägget
0
följare
Tack för ditt intresse i ämnet! Jag ska försöka besvara dina många frågor.
1) Adjektiven "kaotisk" har många olika betydelser, därför skulle jag helst välja andra begrepp för att beskriva vädret. Atkmosfären styrs av termodynamiska principer som är väl kända, och återfinns i väderprognosmodellerna. När det rör sig särskilt om korta tids- och rumskalor, finns ett slumpmäsig karaktär i väderutvekling: detta är anledningen att SMHI kör flera hundra körningar (s.k. ensemble körningar) med lite annorlunda utgångsläge, för att kunna bestämma det mest sannolika väderleket framöver. Detta förklarar att det idag inte är möjligt att göra trovärdiga väderprognoser längre än 7-10 dagar framöver.
2) Fysikaliska processer i moln sker på en skala så liten som mikrometer, som globala prognosmodeller inte kan representera explicit. Därför används parametriseringar: dessa är nogrant validerade (med hjälp av bl.a. satellitobservationer) för att kunna återspegla den totala effekten av mikroskopiska processer på modellens egen upplösningen. I takt med att datorerna blir starkare, kan prognosmodellerna köra med högre upplösning, dvs. att flera processer kan modlleras explicit, men parametriseringar forstsätter behövas.
3) Följande frågor rör mer klimatet än vädret. Den CO2 fertilisationseffekt (dvs. att växter bedriver mer fotosyntes per enhet transirerat vatten) har varit känt länge; dock är användning av kemiska dyng- och bekämpningsmedel i dagens industriella landbruket mer avgörande: skörderna är inte främst beroende på den ökande CO2-halten för att mänsklighetens matförsöjning. Däremot ökar den globala temperaturen i takt med växthusgasutsläppen, vilket leder till att mikroorganismer i marken släpper mer co2 i atmosfären; dessutom påverkas det globala vattenkretsloppet, vilket i sin tur kan avsevärt minska landsbrukets produktivitet.
Återkom gärna om du har flera frågor! Med vänlig hälsning, Christophe
Kan du förtydliga vilka referenser du hänvisar till ang. utebliven homogenisering innan 2000-talet? När det gäller Sverige (och sannoligen dem flesta industrialiserade länderna), så började direkta observationer av meteorologiska variabler (temperatur, nederbörd, vind, molnighet osv.) i slutet av 1800-talet; homogenisering har genomförst sedan dess (och fram tills nu) för att korrigera eventuella avvikelesr som inte berodde på klimatet (bl.a. flytt av station, byte av instrument).
Till skillnad från väderprognosmodellerar ingår väderobservationer inte i klimatmodeller: klimatmodeller läser in parametrar som driver klimatsystemet (solstrålning, växthusgaser, vulkanutbrott). Resultat av klimatmodeller kan därför jämföras med oberoende temperaturobservationer (eller klimatarkiv som iskärnor, träringar osv för tidigare perioder). Klimatsimuleringar är inte heller prognoser, utan projektioner: med den befinntliga kunskapen illustrerar de vilka konsequenser ett visst utsläppscenario har på klimatet. När modellerna förbättras, eller att det faktiska utsläppet skiljer sig från scenariot, då motsvarar historiska förloppet inte alltid modellens projektion.
Jag skulle recommendera följande artiklar från SMHI:s kunskapsbanken: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimatforandringar-orsakade-av-manniskan-1.3833
Med vänlig hälsning, Christophe