Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Undantagsbestämmelsen och enstaka delar av kunskapskrav

Har läst allt jag hittat om undantagsbestämmelsen, men känner mig fortfarande osäker. "Problemet" får inte vara av tillfällig art, och kan inte användas till allt i betygen. Men hur är det med en elev som har svår dyslexi som trots både anpassningar, hjälpmedel och ÅP inte når upp till E i de teoretiska ämnena? Ska denna elev inte få godkänt eftersom den inte kan visa skriftligt, tex. anpassa text, grammatik, de vanligaste stavningsreglerna, läsa av karta, påverkar också förmågan att lyssna/läsa/förstå instruktioner.

Med vänlig hälsning
Anneli

Anneli Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Om en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås sätter skolan in stöd. I grundskolan ska det särskilda stödets utformning och omfattning vara på ett sådant sätt att det ger eleven förutsättningar att nå minst betyget E.

    Det kan även vara så att prov- och bedömningssituationer kan anpassas för eleven, vilket Skolverket skriver om i de allmänna råden Planering och genomförande av undervisningen: "Enligt läroplanen ska utvärderingarna av elevernas kunskaper vara allsidiga. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det är därför inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer. För att kunna göra adekvata bedömningar behöver lärare ha tillgång till ändamålsenliga bedömningsformer."

    Det kan förstås vara så att en elev trots skolans anpassningar och stöd ändå inte når upp till det kunskapskrav som är satt för betyget E i ett ämne. Enligt undantagsbestämmelsen kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven när hon eller han sätter betyg, om en elev har en funktionsnedsättning som inte är tillfällig och som hindrar eleven från att nå ett godkänt betyg i ett ämne trots skolans stödinsatser. Det är lite oklart vad du i din fråga menar med att undantagsbestämmelsen "kan inte användas till allt i betygen". Undantagsbestämmelsen har läraren alltså möjlighet att använda om det handlar om enstaka delar av kunskapskraven, men exempelvis förmågan att kunna skriva eller läsa i ämnet svenska räknas inte som enstaka delar, eftersom det är en så stor del av ämnet.

    Läs mer om undantagsbestämmelsen här och stöd här.

    Se även Skolverkets film om undantagsbestämmelsen: https://youtu.be/zGqpWqD-dco

    Hannes Undervisningsråd
  • Så med det menas alltså att en elev med dyslexi som kämpar på alla sätt, men trots hjälpmedel och stöd inte kan använda de vanligaste stavnings-och skrivreglerna inte kan få godkänt i svenska?
    Att man då använder talsyntes och inlästa böcker hjälper heller inte, eftersom eleven inte själv kan läsa texten?

    Anneli
  • Det är läraren som sätter betyg. Vid betygssättningen analyserar och värderar läraren hur relevant och rättvisande bild olika underlag ger av elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Då tar även läraren ställning till om undantagsbestämmelsen går att tillämpa eller ej.

    Undantagsbestämmelsen innebär som sagt att läraren kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om en elev har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att nå enstaka delar av kunskapskraven oavsett hur mycket stöd eleven än ges. Om en elev inte når upp till någon av de delar av kunskapskraven som avser förmågan skriva i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9, kan detta inte anses utgöra enstaka delar av kunskapskraven. Undantagsbestämmelsen kan därför inte tillämpas i ett sådant fall. Resonemanget bygger på att de delarna av kunskapskraven som avser bedömning av förmågan skriva är så omfattande att de sammantaget inte kan anses som enstaka delar av kunskapskraven i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9, eftersom elevens förmåga att skriva då överhuvudtaget inte bedöms.

    Resonemanget kan även tillämpas på förmågan att läsa i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9.

    I den här tråden förs ett liknande resonemang.

    Hannes Undervisningsråd
Inlägget är stängt för ytterligare kommentarer.