Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Undantagsbestämmelsen och enstaka delar av kunskapskrav

Har läst allt jag hittat om undantagsbestämmelsen, men känner mig fortfarande osäker. "Problemet" får inte vara av tillfällig art, och kan inte användas till allt i betygen. Men hur är det med en elev som har svår dyslexi som trots både anpassningar, hjälpmedel och ÅP inte når upp till E i de teoretiska ämnena? Ska denna elev inte få godkänt eftersom den inte kan visa skriftligt, tex. anpassa text, grammatik, de vanligaste stavningsreglerna, läsa av karta, påverkar också förmågan att lyssna/läsa/förstå instruktioner.

Med vänlig hälsning
Anneli

Anneli Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Om en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås sätter skolan in stöd. I grundskolan ska det särskilda stödets utformning och omfattning vara på ett sådant sätt att det ger eleven förutsättningar att nå minst betyget E.

    Det kan även vara så att prov- och bedömningssituationer kan anpassas för eleven, vilket Skolverket skriver om i de allmänna råden Planering och genomförande av undervisningen: "Enligt läroplanen ska utvärderingarna av elevernas kunskaper vara allsidiga. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det är därför inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer. För att kunna göra adekvata bedömningar behöver lärare ha tillgång till ändamålsenliga bedömningsformer."

    Det kan förstås vara så att en elev trots skolans anpassningar och stöd ändå inte når upp till det kunskapskrav som är satt för betyget E i ett ämne. Enligt undantagsbestämmelsen kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven när hon eller han sätter betyg, om en elev har en funktionsnedsättning som inte är tillfällig och som hindrar eleven från att nå ett godkänt betyg i ett ämne trots skolans stödinsatser. Det är lite oklart vad du i din fråga menar med att undantagsbestämmelsen "kan inte användas till allt i betygen". Undantagsbestämmelsen har läraren alltså möjlighet att använda om det handlar om enstaka delar av kunskapskraven, men exempelvis förmågan att kunna skriva eller läsa i ämnet svenska räknas inte som enstaka delar, eftersom det är en så stor del av ämnet.

    Läs mer om undantagsbestämmelsen här och stöd här.

    Se även Skolverkets film om undantagsbestämmelsen: https://youtu.be/zGqpWqD-dco

    Hannes Undervisningsråd
  • Så med det menas alltså att en elev med dyslexi som kämpar på alla sätt, men trots hjälpmedel och stöd inte kan använda de vanligaste stavnings-och skrivreglerna inte kan få godkänt i svenska?
    Att man då använder talsyntes och inlästa böcker hjälper heller inte, eftersom eleven inte själv kan läsa texten?

    Anneli
  • Det är läraren som sätter betyg. Vid betygssättningen analyserar och värderar läraren hur relevant och rättvisande bild olika underlag ger av elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Då tar även läraren ställning till om undantagsbestämmelsen går att tillämpa eller ej.

    Undantagsbestämmelsen innebär som sagt att läraren kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om en elev har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att nå enstaka delar av kunskapskraven oavsett hur mycket stöd eleven än ges. Om en elev inte når upp till någon av de delar av kunskapskraven som avser förmågan skriva i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9, kan detta inte anses utgöra enstaka delar av kunskapskraven. Undantagsbestämmelsen kan därför inte tillämpas i ett sådant fall. Resonemanget bygger på att de delarna av kunskapskraven som avser bedömning av förmågan skriva är så omfattande att de sammantaget inte kan anses som enstaka delar av kunskapskraven i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9, eftersom elevens förmåga att skriva då överhuvudtaget inte bedöms.

    Resonemanget kan även tillämpas på förmågan att läsa i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9.

    I den här tråden förs ett liknande resonemang.

    Hannes Undervisningsråd
  • Hej! Skulle vilja veta om man använder sig av undantagsbestämmelsen. Ska det dokumenteras någon stans eller räcker det med att man informerar målsman ex. Eller den läraren som tar över till nästa läsår.
    Lena Marklund
    Lena Marklund Johansson
  • Det ska inte framgå av betygsdokumentet att läraren tillämpat undantagsbestämmelsen.

    Tommie Undervisningsråd
  • Hej!

    Vi har på min skola en specifik fråga om undantagsbestämmelsen. Om en elev använder den inlästa texten till läsförståelseprovet i engelskans gymnasiekurser, och även använder inlästa texter vid andra bedömningstillfällen, kan vi då bedöma elevens läsförståelse eller bör undantagsbestämmelsen appliceras?

    Hälsningar
    Karin Rasmus
    Komvux Eskilstuna
    Karin Rasmus
  • Följd frågan även gällande färdigheter: Alla språkkurser båda på grunskole- och gymnasienivå innefattar 4 färdigheter; läsa, skriva, höra, prata. På olika skolor, har diskussioner och vilja kring att pysa en hel färdighet såsom läsa eller skriva och i vissa fall båda läsa och skriva, har funnits. Får man göra det? Oavsett nivå om en elev inte förmår klara en eller två hela färdigheter, ska de räknas som att de kan det språket och godkännas?

    Sedan finns det ytterligare diskussioner kring läsförståelsen. Det finns även en tolkning och vilja att eleverna ska få kunna lyssna alla texter (Ex. engelska båda på grundskole- och gymnasienivå). Kan man då räkna elev som får lyssna på alla texter godkänd i läsförståelse? Tydliga och direkta svar uppskattas och önskas.

    Engelsklärare

    Komvux Eskilstuna
    Engelsklärare
  • Jag undrar om man kan använda sig av undantagsbestämmelsen för en elev som i en tidigare kurs har klarat liknande moment, men där det nu tagit helt stopp. Det handlar om muntlig presentation och Svenska 2. Eleven i fråga är diagnosticerad med autism och ADD, och har stöd i form av en-till-en-undervisning och går sitt fjärde år på gymnasiet. Den här eleven klarade i Svenska 1 av att hålla en muntlig presentation på A-nivå, men har nu kämpat sedan terminsstart med att försöka hålla en presentation i Svenska 2. Det går inte! Samtidigt vill eleven inte gå vidare med andra moment, utan känner bara en enorm frustration över sin oförmåga och kan inte släppa det här som inte blir gjort. Eleven har ju en uppenbar funktionsnedsättning och den är inte av tillfällig art, men det hen ska göra är ju något hen klarade av för mindre än ett år sedan. Vad gäller och hur kan man tänka?

    Uppgiven svensklärare
    Svensklärare
  • Hej!

    Kan en blind person läsa? Ja, genom öronen eller fingrarna.

    Kan en person utan händer skriva? Ja, genom att diktera till en dator eller till någon som skriver ner.

    Rimligen är det inte kroppens förmåga att ta in eller ge ut ord, som ska betygsättas, utan hjärnans förmåga att förstå och använda innehållet, respektive strukturera och formulera.

    Alltså ska barn med dyslexi inte få sämre betyg för att deras avkodning av bokstäver eller ljud inte fungerar lika bra, dvs. de ska få läsa med öronen. Och barn som har svårt med motoriken ska inte få lägre betyg på ett fysikprov för att de förmedlar resultatet muntligt till läraren.

    Eller, har jag fel?

    Sedan tycker jag att Annelis fråga om godkänt vid dyslexi är jätteviktig. Hur ska vi ha det i Sverige, med betyget i svenska? Om det är en tydlig och diagnosticerad dyslexi som är problemet? Ska alla med dyslexi leva med att de troligen inte kan få godkänt i svenska, och därmed riskera att inte bli behörig till högre utbildning osv.? När det nu finns rättstavningsprogram och andra hjälpmedel är ju stavningsproblem inte ett problem i vuxenlivet. Ska det ändå tillåtas orsaka ett F i svenskämnet? Är riskerna med detta vägda mot hur oviktigt det egentligen är att stava rätt (jämfört med t.ex. att disponera, framföra tydliga argument osv.).

    Hänvisa gärna till mer läsning. Tack på förhand!
    Anna

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan bli synligt för alla.
Din e-post visas aldrig publikt. Läs vår policy