Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Betygssättning för elev som använder kompensatoriska hjälpmedel

Jag undervisar i svenska i en årskurs sjua. Min fråga gäller en elev som är diagnosticerad med dyslexi och ADD. Eleven har svårt för att skriva och jag har aldrig sett eleven skriva en sammanhängande text på skolan. De texter som eleven har lämnat in har dikterats för föräldrar hemma som har skrivit ner. Nu vill jag att eleven skriver på skolan. Eleven och föräldrar har då önskemålet att eleven ska få skriva sina texter med hjälp av talsyntes. Kan jag godkänna en elev i svenska om samtliga texter har kommit till genom talsyntes och om svaret är ja. Är talsyntesen tillåten som hjälpmedel vid det nationella skriftliga provet i år 9? Eleven har sedan tidigare dator och extra tid som hjälpmedel, detta har dock inte hjälpt.

Annelie Rapportera olämpligt innehåll
Visa bästa svaret

Kommentarer

  • Utifrån din fråga framgår det inte riktigt vad det är för någonting som talsyntesen ska hjälpa eleven med.

    Utgångspunkten är att eleven genom undervisningen ska få möjlighet att utveckla de kunnanden som har skrivits fram i kursplanen för ämnet. För att en elev ska få betyget E krävs att eleven visar att hon eller han kan allting som beskrivs i kunskapskravet för E. Läraren behöver såklart ett underlag att beakta vid betygssättningen och får då fundera på vilka kunnanden och delar av kunskapskrav det är som eleven i det här fallet ska visa och om man använder sig av ändamålsenliga bedömningsformer för att eleven ska kunna få möjlighet att visa på detta.

    Ett nationellt prov skulle kunna anpassas för en elev som har en funktionsnedsättning om rektorn beslutar så. Vilken anpassning som kan göras måste bedömas från fall till fall och utifrån provinstruktionen. Huvudregeln är dock att inte anpassa bort det som provet syftar till att mäta, vilket i det här fallet, om jag förstår din fråga rätt är att skriva.

    Läs mer om anpassning av nationella provet i svenska årskurs 9 här.

    Om eleven riskerar att inte få godkänt betyg i något ämne kan det vara så att eleven behöver stöd i form av extra anpassningar i undervisningen eller att elevens behov av särskilt stöd bör utredas. Om det är omöjligt att med hjälp av särskilt stöd avhjälpa elevens svårigheter därför att de beror på en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur kan undantagsbestämmelsen eventuellt tillämpas. Undantagsbestämmelsen medger under de omständigheterna att läraren bortser från enstaka delar av kunskapskraven.

    Läs mer om undantagsbestämmelsen här.

    Hannes Undervisningsråd
  • Hej Hannes

    Tack för svaret, tyvärr blev jag inte klokare. Jag ska försöka förtydliga frågan. Frågan gällde om det är att betrakta som att skriva om man pratar in en text?

    Jag och flera kollegor till mig är oense i denna fråga och skriver därför till er för att få stöd i frågan. Jag anser personligen inte att prata in en text visar den skriftliga förmågan eftersom eleven inte behöver placera bokstäverna i ordning, utan det gör datorn åt eleven. När eleven skriver med penna eller ett tangentbord behöver eleven själv sätta bokstäverna i ordning, vilket för mig är att skriva. Att prata in en text visar enligt mig den talade förmågan och inte den skriftliga, men gällande detta är vi alltså oense. Kan man godkänna en elev som har diagnoserna dyslexi och ADD men som inte alls kan skriva utan att använda talsyntes? Och får man använda talsyntes i samband med det skriftliga provet i svenska åk 9?

    I övrigt har vi gjort andra anpassningar såsom: Tillgång till dator, extra tid, anpassade uppgifter, stöd av specialpedagog etcetera.

    Vänligen

    Annelie

    Annelie
  • Hej Annelie!

    Återkommer här med svar på dina frågor.

    Angående betygssättning för en elev som inte kan skriva:

    En elev som har svårigheter att skriva och riskerar att inte nå kunskapskraven i ämnena svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9 måste självklart ges stöd för att utveckla den förmågan. Stödet ska vara utformat så att eleven ges förutsättningar att nå minst kunskapskravet E. Det kan dock vara så att en elevs svårigheter är så stora att eleven inte kommer att kunna nå delar av kunskapskraven trots särskilt stöd. I sådant fall får läraren vid betygssättning titta på om undantagsbestämmelsen skulle kunna tillämpas.

    Undantagsbestämmelsen innebär att läraren kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om en elev har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att nå enstaka delar av kunskapskraven oavsett hur mycket stöd eleven än ges. Om en elev inte når upp till någon av de delar av kunskapskraven som avser förmågan skriva i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9, kan detta inte anses utgöra enstaka delar av kunskapskraven. Undantagsbestämmelsen kan därför inte tillämpas i ett sådant fall. Resonemanget bygger på att de delarna av kunskapskraven som avser bedömning av förmågan skriva är så omfattande att de sammantaget inte kan anses som enstaka delar av kunskapskraven i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9, eftersom elevens förmåga att skriva då överhuvudtaget inte bedöms.

    Resonemanget kan även tillämpas på förmågan att läsa i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 6 eller 9.

    Angående talsyntes vid nationella prov:

    Delprovet C (Skriva) i det nationella provet i svenska i åk 9 prövar elevens förmåga att skriva text. Denna förmåga innefattar bland annat att disponera texten, dela in i stycken och behärska interpunktion. Det finns hjälpmedel i form av talsyntes som stödjer att eleven via tal på detta sätt kan bearbeta texten, och detta är då att likställa med att eleven skriver sin text. Om eleven är förtrogen med denna typ av talsyntes och har använt den i ordinarie undervisningen kan den också användas som en anpassning vid genomförandet av det nationella provet. Om eleven introduceras till hjälpmedlet först vid själva genomförandet av nationella provet är dock risken stor att eleven snarare prövas på sin förmåga att hantera hjälpmedlet än på sin förmåga att skriva.

    Den typ av talsyntes där datorn omvandlar elevens tal till text, utan att eleven behöver ange interpunktion eller stycken, prövar inte elevens förmåga att skriva text. En sådan anpassning gör alltså att elevens resultat inte blir tillförlitligt, därför att eleven inte har getts möjlighet att visa de förmågor som provet är avsett att pröva. En sådan typ av anpassning kan dock rektorn besluta om, om det är viktigare att eleven deltar i provet av sociala skäl. I detta fall kan inte läraren använda delprovresultatet för att bedöma elevens kunskaper i de aktuella delarna av kunskapskraven eller använda det som underlag vid betygssättningen.

    Se gärna vår film om undantagsbestämmelsen:

    Hur funkar undantagsbestämmelsen?

    Vänliga hälsningar
    Hannes Theander

    Hannes Undervisningsråd
Inlägget är stängt för ytterligare kommentarer.