Är centralbankspengar en form av statsskuld eller ej?
Under rubriken "Var kommer de 500 miljarderna ifrån?" under "Frågor och svar om program för företagsutlåning" beskriver Ni att när Riksbanken lånar ut centralbankspengar till bankerna så skapas "en skuld till allmänheten". Detta har nästan alltid tidigare beskrivits som att "Riksbankens balansräkning ökar". Men är inte detta en form av statsskuld som på sikt hotar att sänka trovärdigheten för den svenska valutan? Eller kan balansräkningen "krympas" utan vidare konsekvenser?
Följ inlägget
0
följare
Normalt sett räknar man inte in utgivna sedlar och mynt eller centralbanksreserver (centralbankspengar) i definitionen av statsskulden.
Beakta att centralbankens skulder i form av sedlar och mynt, samt eventuella centralbanksreserver, motsvaras av en marknadsvärderad tillgångssida. De totala tillgångarna är större än dessa skulder om centralbanken har ett positivt eget kapital. Det redovisade egna kapitalet är ett beräknat nettovärde på statens ägande av centralbanken, dvs en nettotillgång för staten. Riksbankens eget kapital var ca 78 mdkr ultimo 2020 (ännu större om vi beaktar avsättningar och orealiserade vinster).
Men statsskuld kan definieras på många olika sätt. I en mycket bred definition av statsskuld kan centralbankens balansräkning mycket väl inkluderas på olika sätt. Dock bör det inte ske dubbelräkning om centralbanken köper det egna landets statsobligationer med ökning av centralbankspengar.
Men är inte detta en form av statsskuld som på sikt hotar att sänka trovärdigheten för den svenska valutan?
Så länge som Riksbanken köper värdepapper av god kreditkvalitet och lånar ut pengar med fullgoda säkerheter, samt att centralbanken har ett tillräckligt eget kapital för att klara eventuella förluster, bör trovärdigheten för den svenska valutan inte påverkas av ökningen av centralbankspengar.
Eller kan balansräkningen "krympas" utan vidare konsekvenser?
Riksbankens balansräkning kan krympas om de köp eller den utlåning som Riksbanken genomfört under Coronapandemin reverseras. Det skulle kunna ske på två sätt:
- Riksbanken säljer de räntebärande tillgångar som kan omsättas på en andrahandsmarknad (ex obligationer)
- Lånen eller värdepapperna förfaller till betalning
Några av de lån som Riksbanken gav under 2020 har redan betalats tillbaka, vilket bidragit till att balansräkningen har minskat en del de senaste veckorna (samtidigt fortsätter Riksbankens tillgångsköp, vilket bidrar till en gradvis ökning balansräkningen).För exempel på hur tillgångsköp och ökning av centralbanksreserver påverkar Riksbankens balansräkning, se Riksbankens balansräkning och finansiella oberoende.
Med vänliga hälsningar,