Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Varför så bråttom med driftsättningen av Libris XL?

Under användardagen fick jag veta att mycket fortfarande saknas i Libris XL. Två exempel: Vi som använder personliga mallar när vi katalogiserar kommer att få vänta länge innan det är på plats i Libris XL. Det är så mycket annat som måste ha högre prioritering, som exempelvis den dåliga sökfunktionen. Jag skulle tro att nästan varenda organisation i hela Sverige som har egen utgivning har skapat sina egna mallar. Tack vare nedsläckningen av Voyager kommer ni nu försvåra vårt arbete rejält. Ännu värre är att det inte ens kommer vara möjligt att katalogisera vissa typer av medier som exempelvis bilder och kartor. Vi har väntat på Libris XL i 5(?) år. Varför är det nu plötsligt så bråttom? Ni säger att Voyager står på en bräcklig grund, men med största sannolikhet kommer inte Voyager krascha den 1/1 -2018 utan hade klarat ett månader till.

Jag ställde frågan på användardagen och fick som enda svar att ni behöver få in folk i systemet så att ni ser hur det fungerar under användning. Hela Biblioteks-Sverige har väntat på detta, så även om det bara skulle fortsätta vara under test ytterligare några månader skulle det ju användas och testas så fort vi fick chansen! Alla vet att Voyager ska stängas ner och är intresserade av att lära sig det nya systemet. Vi är många som ser fram emot Libris XL och vi har väntat mycket länge på att få komma in och testa. Ni borde ge oss tid till det och ge er själva tid att få viktiga funktioner på plats innan det går i skarp drift.

Tidigare år har ni sagt att ni inte kommer stänga ner Voyager innan det nya systemet fungerar. Nu stänger ni ner innan viktiga funktioner är på plats, och många kan inte ens utföra vanliga arbetsuppgifter för de funktionerna finns inte. Vad hade det skadat om ni väntat lite till när vi ändå har ett fungerade system? Det kommer ändå uppstå problem när Libris XL går i skarp drift, men då hade vi alla kunnat koncentrera oss på förbättringar av systemet och inte förhålla oss till ett system där vi inte kommer kunna utföra viktiga funktioner.

Varför är det bättre att lansera Libris XL nu och inte om ett par månader?
Annika Johansson Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Nya Libris innebär en stor förändring och kommer under en övergångsperiod att ta mycket tid i anspråk för alla användare. Vårt mål är att så tidigt som möjligt ha ett nytt system som fungerar för alla att arbeta i. Ju tidigare vi produktionssätter nya Libris och XL – desto tidigare kommer vi att nå dit. Det är ett utmanande och tidskrävande arbete, men vill poängtera att det handlar om en övergångsperiod.

    I modern systemutveckling jobbar man ofta efter principen kontinuerliga leveranser (continouous delivery), vilket kort kan beskrivas som att snabbt få ut produkten till användarna och göra förändringar/förbättringar med hjälp av feedback från användarna. Risken är att man annars utvecklar funktionalitet i systemet som inte är relevant för de som ska använda det. När förändringarna är stora är ett sådant arbetssätt av betydelse för att produkten ska motsvara användarnas behov och uppnå rätt effekter.

    Arbetet med nya Libris går vidare enligt plan och i januari lanserar vi en startversion av XL. Innan produktionssättning kommer nya betaversioner, som vi testar och rättar igen. Efter produktionssättning kommer det sedan kontinuerliga delleveranser av ny funktionalitet.

    Genom att arbeta på det här sättet kan vi leverera ett stabilt system där löpande delleveranser utvärderas och förbättras. Kvalitetssäkring sker genom tester på gränssnittet med hjälp av feedback från användare, prestandan testas genom lasttester.

    I startversionen kommer man vid den första releasen att kunna katalogisera enkla monografier och tidskrifter, både svenska och utländska. Därefter bygger vi på med funktionalitet för övriga medietyper, mer avancerad hantering av verk och övriga entiteter. I arbetet med att planera och prioritera innehållet i de olika releaserna utgår vi bland annat från feedback från användartester och de synpunkter vi fångar upp via Supportforum för nya Libris och XL och från användardagen. Ett exempel är förbättrad sökfunktionalitet och de mallar som tagits fram efter önskemål från många testdeltagare.

    Vi är pionjärer och går ut i okänt vatten och för att komma vidare måste vi gå i skarp drift. Det här var även beskedet från Libris utvecklingsråds första möte. Libris utvecklingsråd är rådgivande och ger i en samverkande dialog KB stöd i strategiska vägval och utvecklingsfrågor som kan lösas inom ramen för det nationella bibliotekssystemet Libris.

    Maia Dexander Införandeaktiviteter
  • Frågeställaren får inte riktigt svar här, tycker jag. Varför ta bort Voyager redan vid årsskiftet?
    Om XL innebär att vissa medier inte kan katalogiseras är det ett stort problem i det dagliga arbetet för väldigt många bibliotek i hela Sverige.
    Maria Zetterberg
  • Anledningen till att vi tar bort Voyager samtidigt som vi produktionssätter XL beror på att vi genom att fokusera katalogiseringen till ett verktyg och format, lättare kommer att bibehålla kontroll över konvertering och återkonvertering. Det här leder i förlängningen till att vi undviker försämrad kvalitet av data.

    Första releasen och produktionssättningen fokuserar på monografier och tidskrifter, övriga materialtyper behöver vänta längre för att få ett tillfredsställande dess arbetsflöde på plats. Startversionen kommer efter produktionssättning kontinuerligt att uppdateras med delleveranser av ny funktionalitet.

    I arbetet med att planera och prioritera innehållet i de olika releaserna utgår vi bland annat från feedback från användartester och de synpunkter vi fångar upp via Supportforum för nya Libris och från användardagen.
    Maia Dexander Införandeaktiviteter
  • Fortfarande inget svar på varför lansera utan backup. I ett system som inte är tillfredställande, egna mallar är knappast en oanvänd del. Vist byte till ett nytt system tar alltid mer tid av användarna men att inte men att skicka ut samtliga bibliotek på tun is samtidigt är inte användarvänligt eller värdigt
    Marie
  • Och vad ska biblioteken göra med kartor och bilder? Lägga på hög tills vidare? Det är väl inte realistiskt?
    /Anders
    Anders
  • Genom att stänga Voyager samtidigt som vi lanserar XL säkrar vi vår datakvalitet. Vi tappar inte information vid övergången, vi har backup på data lagrad i Voyager idag.
     
    När det kommer till utveckling är det feedback från användartester i kombination med verksamheten som prioriterar kommande uppdateringar och arbetsinsatser. Tala med din chef för att planera hur ni kan vara med och påverka genom bland annat tester av gränssnitt.
    Maia Dexander Införandeaktiviteter
  • Är det någon som reflekterat över utvecklingskostnaderna samlat, när samtliga librisbibliotek förväntas vara försökskaniner under obestämd tid, i kombination med följderna av utebliven bibliografisk kvalitet under utvecklingstiden? Är detta ett rimligt sätt att förvalta offentliga medel?
    Mikael
  • De flesta bibliotek har nog mycket svårt att hantera den kraftigt begränsade funktionaliteten som kommer att finnas till en början. Det kommer att ge upphov till mycket stora mängder material som läggs på hög, vilket ytterligare försvårar bibliotekens arbete. Varför lanserar man en produkt som saknar, vad det verkar, merparten av den nödvändiga funktionaliteten?
    Anna Lindemark
  • Att forcera fram XL i expressfart just vid den här tiden på året också, när så mycket annat skall hinnas med ute på alla arbetsplatser. Tidigare hette det att Voyager skulle fasas ut under 2018, varför inte behålla Voyager under ett kvartal på 2018?
    Maria Zetterberg
  • Men fortfarande detta sker utan förankring i bibliotekens arbetsbelastning! Vilka bibliotek utan de största har möjlighet att avsätta den tiden det skulle kräva för att systematiskt kontrollera att det är en funktionel produkt, vall felback från de som varit inne i systemet peckar på stora brister i funktionaliteten. En av de viktigaste uppgifterna när man lancerar nya system är att se till att det är förankrat bland de som ska använda dessa, något KB totalt misslyckats med mina kollegor som deltog på användardagarna var mer oroliga för övergången än innan de åkte!
    Marie
  • Argumentet att alla berörda bibliotek och kvalificerade katalogisatörer är väldigt gott, men det kan absolut inte appliceras på en produkt som är så långt från driftsättningsbar kvalitet som nya Libris verkar vara. Förtroendet vacklar stort eftersom man inte verkar förstå de behov som vi katalogiserande librisbibliotek verkar ha. När vi skickar in synpunkter om t ex beståndssynlighet, specialtecken (har ni provat att söka på translittererad grekiska i nya Libris tester??) mm, så är det ju inte för att vi vill vara besvärliga eller är tvära, utan för att vi har ett pågående och omedelbart behov av funktionerna. Då hjälper det inte med positiva ord om gemensam systemutveckling och det fantastiska i att utveckla ett nytt system. Och att vissa funktioner kanske kan tas med i en uppdatering i framtiden, oklart när. Om inte funktionaliteten finns så avstannar våra verksamheter, och våra forskare, studenter och allmänheten får inte längre tillgång till det material som de kan behöva och våra samlingar dör ju på ett sätt ut om de inte är synliga. Detta skriver jag inte av respektlöshet utan enbart för visa synpunkten att behovsanalyser och systemutveckling skulle ha kommit mycket, mycket längre innan tester, driftsättning och nedstängning av Voyager beslutats. Men man tror kanske att vi på landets universitets- och specialbibliotek bara sitter och leker runt lite.
    Mikael
  • Jag förstår KB:s önskan att få ut produkten, att på något sätt landa efter många års förberedelser och flera uppskjutna lanseringsdatum. Jag tror också att det säkert är så att det finns vinster i andra ändan av övergången. På det bibliotek jag arbetar är vi också både vana vid och beredda till uppoffringar, perioder då vi löser saker på ett annat och ofta besvärligare sätt än normalt för att få något bättre sedan. Så har vi t.ex. hanterat övergången till Dewey där vi även flyttade befintliga samlingar, RFID-märkningen av våra böcker, och nu senast vårt byte av lokalt system. Vi är beredda att kavla upp ärmarna och vi försöker alltid att arbeta pragmatiskt utifrån de förutsättningar som finns.

    Vad som är annorlunda i det här fallet är att det inte finns någon tidsplan. Vi vet inte hur länge vi kommer att sakna de möjligheter vi behöver. Vi vet inte hur tillfälliga våra alternativa lösningar är. Det gör det omöjligt för oss att planera och prioritera.

    Både på användardagen och här i svaren har vi utlovats löpande och iterativ utveckling. Det är såklart bra, och som ni skriver det "moderna" sättet att arbeta på. Men när man som ni gör nu samtidigt släcker ett befintligt system som stödjer otaliga processer på en mängd olika bibliotek räcker inte det. Det måste finnas en roadmap, en tidsplan och en prioritetsordning. Vi måste kunna få besked om ungefär när en given funktionalitet kommer att vara på plats eller åtminstone i vilken ordning.

    Jag har full förståelse för om en sådan prioritetsordning av nödvändighet måste vara dynamisk och kunna hantera t.ex. oförutsedda problem eller felbedömningar om behovet. Men bara att kunna se om den funktionalitet vi nu måste ersätta genom antingen tidskrävande manuella processer eller genom egen integrationsutveckling (eller genom att sänka vår kvalitet under en period), ligger på en roadmap inom den närmaste månaden eller ett år bort kan ju vara avgörande för vilken väg vi ska välja, även om det sedan kan ändras någon månad eller två åt endera hållet. Samma sak för om funktionaliteten är högt prioriterad eller något som kanske aldrig kommer att implementeras.

    Det hade förmodligen funnits mindre drastiska sätt att lösa övergången på. Kanske kunde man betraktat Voyager som ett av de lokala system som nu måste integreras mot Libris XL, det första att använda API:er för att skriva data till det nya systemet så att arbetet kunde pågå parallellt en period. Eller kanske kunde man lansera t.ex. beståndsregistrering och katalogisering i omgångar, där det ena behölls i Voyager medan fokus lades på det andra i Libris XL. Sådana lösningar hade såklart kostat och tagit tid, och man hade behövt jämföra det med de kostnader som nuvarande väg innebär för biblioteken inom Libris-samarbetet. (Som någon tidigare frågat kan man också undra om det gjorts några beräkningar eller åtminstone funderingar på vad övergången kommer att kosta om man tar med det extra arbete som kommer att behövas på den enskilda biblioteken.)

    Men då det förmodligen är för sent för alternativa vägar nu behöver ni snarast ge oss en karta över den väg vi står på och måste gå.
    Daniel Sandbecker
  • Tack för all respons som vi har fått på inlägget som rör produktionssättningen.
    I skrivande stund verifierar vi specifikationen för startversionen och den kommuniceras måndag 11 december på Librisbloggen.

    Prioriteringsordningen för kommande leveranser baseras på verksamheternas behov och responsen från användartester. Så snart vi har en startversion kommer vi även att kommunicera första prioriterad releaseplan.

    Vid produktionssättning har vi säkrat data genom backup av Voyagerdata. Konvertering av Voyagerdata till länkade data, och återkonvertering från länkade data till RDA-anpassad MARC21 kvalitetssäkras av formatexperter och tester.

    Svar på övriga konkreta frågor i den här tråden hittar ni i relaterade frågeställningar på supportforum, på Librisbloggen eller på kb.se/libris. Vi fortsätter att uppdatera kanaler med information kring utvecklingen och svara på inkommande frågor.
    Maia Dexander Införandeaktiviteter
  • Information om förlängd testperiod finns att läsa på Librisbloggen: http://librisbloggen.kb.se/2017/12/08/vi-forlanger-testperioden-for-nya-libris/


    Maia Dexander Införandeaktiviteter
  • Libris lanseras i juni och testas från maj. Läs mer på Librisbloggen. http://librisbloggen.kb.se/2018/03/20/libris-lanseras-i-juni-och-testas-fran-maj/
    Maia Dexander Införandeaktiviteter
  • Under april,maj och juni har många universitetsbibliotek en topp i antalet doktorsavhandlingar som katalogiseras med mallar för tryckta och elektroniska publikationer och auktoritetsposter som hör ihop med dem. Att stänga ned Voyager 4.6 innebär att tillgängligheten till dessa publikationer begränsas och bildar en arbetsanhopning som tar tid att lösa. Nya mallar måste skapas och import till de lokala systemen måste kunna fungera tillfredställande och även måste mycket tid avsättas för att lära sig nya regler och system.
    Johnny Carlsson
  • Hej!

    Vi har förståelse för att det ställer till besvär att produktionen kommer att gå ner i samband med systemskiftet. Det är svårt att hitta en tidpunkt som fungerar väl för hela kollektivet och den tid för produktionssättning som nu gäller har beslutats i samråd med Libris utvecklingsråd som menar att detta är den bästa tiden under året givet bibliotekens verksamhet.

    Mvh
    Libris kundservice
  • Det är inte tidpunkten som är problemet, det är det faktum att systemet är så fruktansvärt otillräckligt och dåligt anpassat för det det ska användas till.
    Anna Lindemark

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.