Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Libris XL:s gränssnitt

Då lanseringen av Libris XL nu blivit uppskjuten, vill vi än en gång påminna om vikten av att utveckla ett kompakt, lättarbetat och ergonomiskt gränssnitt utan bristande funktionalitet. 

Maia Dexander skriver i inlägget ”Varför så bråttom med driftsättningen av Libris XL” följande:

I modern systemutveckling jobbar man ofta efter principen kontinuerliga leveranser (continouous delivery), vilket kort kan beskrivas som att snabbt få ut produkten till användarna och göra förändringar/förbättringar med hjälp av feedback från användarna. Risken är att man annars utvecklar funktionalitet i systemet som inte är relevant för de som ska använda det. När förändringarna är stora är ett sådant arbetssätt av betydelse för att produkten ska motsvara användarnas behov och uppnå rätt effekter.”

I samband med detta skriftliga uttalande måste vi påtala det faktum att systemet, så som det såg ut då vi fick testa det, i själva verket helt och hållet saknade en stor del av den funktionalitet som det faktiskt måste ha. Vi vill också återigen understryka behovet av det av oss önskade och av utvecklarna vid flera tillfällen muntligt utlovade, alternativa MARC-gränssnittet, för dem som katalogiserar mycket varje dag. Det gränssnitt som presenterades i testversionen av Libris XL var inte ergonomiskt (överdrivet skrollande leder lätt till arbetsskador) och alla pop-up-fönster gjorde att man inte hade någon överblick över posten man katalogiserade.

Att tvingas växla mellan flera olika flikar i en webbläsare var inte heller optimalt, och försvårade i hög grad arbetet med korrekturläsning av poster. En stor del av katalogiseringsarbetet handlar om korrektur, och en kompakt överblick är helt nödvändig för ett effektivt arbetsflöde.

Ett annat problem var att inmatningsgränssnittet saknade koppling till MARC21, vilket gjorde det svårt att få en uppfattning om hur inmatade uppgifter skulle komma att bete sig. Eftersom det fanns en förhandsgranskning i MARC-format (som för övrigt innehöll fel seriefält och saknade fält för Dewey-kod) borde det inte vara omöjligt att låta dessa uppgifter synas i inmatningsläget.

Ett enkelt sätt att mäta gränssnittets användbarhet är att helt enkelt räkna antalet klick som krävs för att göra en post. I denna senaste testomgång var det avsevärt fler i Libris XL än i Voyager. Detta kan inte bortförklaras med att man är ovan vid ett nytt system – det är helt enkelt klumpigt.

Om den enskilda katalogisatören därtill saknar möjlighet att konstruera egna mallar, genererar det ett enormt dubbelarbete, tvärtemot vad man hela tiden upprepar från Libris XL:s sida.

Att luta sig på uttalanden från sällananvändare (som till stor del begagnar sig av det innehåll som universitetsbiblioteken genererar) om att det räcker med enklare katalogiseringsfunktioner, är att blunda för den mer komplexa funktionalitet som krävs av ett katalogiseringssystem. Någon måste generera nytt innehåll. Det går inte att hänvisa till importerad data för alla de bibliotek som katalogiserar unikt och komplext material. Det finns inget bibliotek i Frankrike som sitter och primärkatalogiserar hembygdsskrifter om Uppland. Det kan inte bara få handla om att samma information ska studsa runt, runt. Vi kan inte arbeta med ett system som är så neddummat att man är bakbunden och inte kan utföra uppgifter som vi anser är helt grundläggande.

Voyager må vara gammalt, men det har en tydlig, överblickbar struktur som inte nödvändigtvis behöver vara dålig bara för att den har många år på nacken. Själva det visuella kan man ju ta med sig i många avseenden, även om alla underliggande funktioner måste förändras på grund av nya tekniska krav. Att man som programmerare inte har förståelse för MARC21-formatet och hellre hänvisar till HTML (som säkert är mer svårtytt för flertalet katalogisatörer) handlar om att olika yrkesgrupper är vana vid olika arbetsspråk och system. MARC21 är inte krångligt. Det är tillräckligt detaljerat för att det ska gå att använda. Hjälpavsnitten för mappning och basvokabulär är i princip obegripliga för en person som är van att katalogisera men inte kan programmera.

Vi har önskat och önskar fortfarande en platt struktur, där man inte behöver skrolla och där man ser vad man håller på med.

Ni hade våra önskemål om både utseende och funktionalitet långt innan projektet ens drog igång, och vi hoppas härmed att ni tar tillfället i akt och utnyttjar framflyttningen av lanseringsdatum så mycket som det krävs för att utveckla ett bibliotekssystem som är relevant och funktionellt för oss som ska använda det. Det går utmärkt att ligga i framkant och vara först i världen utan att göra våld på aktiva system – till exempel genom att experimentera på en databaskopia, och därmed undvika att ta ifrån bibliotekssverige deras arbetsverktyg, vilket även fortsatt skulle vara följden av en för tidig lansering av Libris XL.

/Katalogteamet Göteborgs universitetsbibliotek
Katalogteamet Göteborgs universitetsbibliotek Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej!

    Tack för er sammanställning av åsikter och tankar framåt. Vi arbetar just nu med att planera upp vårens aktiviteter. Genom samarbete med katalogiserande enheter här på KB, och tester på användare i landet, siktar vi på att anpassa nya Libris och XL så att det täcker grundläggande funktionalitet för enkla monografier och seriella resurser inför den första releasen. Följ gärna utvecklingen och planeringen på Librisbloggen.

    Med vänlig hälsning,
    Anna Berggren Produktägare och Libris-koordinator
  • Vi upprepar det vi skrev i inlägget ovan: vi BER er att avvakta med release tills det finns en mer utbyggd funktionalitet. Tyvärr upplever vi att det är fullkomligt otillräckligt med "enklare monografier" och seriella resurser, och en så starkt begränsad funktionalitet kommer att ställa till enorma problem för oss och alla våra användare.
    Katalogteamet, Göteborgs Universitetsbibliotek
  • Det är självklart otillräckligt med ett system som täcker "enklare monografier" och seriella resurser. Som bibliotekarie vid Högskolan för scen och musik i Göteborg vill jag påpeka att musiktryck är den primära materialtypen för oss. Vid sidan av noter behöver vi också kunna katalogisera ljudinspelningar och video. Detta gäller förstås alla kollegor som arbetar med musik på bibliotek, inte minst på folkbiblioteken.
    Pia Shekhter
  • Som ett första steg kommer KB att driftsätta en ”startversion” av nya Libris. Denna kommer till att börja med ha begränsad funktionalitet och stödja manuell katalogisering av ett urval materialtyper. Startversionen kommer att följas av releaser som både breddar och fördjupar tjänstens funktionalitet. Vi kommer i god tid att kommunicera en roadmap för hur vidare funktionalitet kommer att rullas ut. Vi är angelägna om transparens bland annat för att Librisbiblioteken ska kunna planera sin verksamhet.Just nu pågår intensiv planering av vårens arbete och planen kommer att kommuniceras så snart som möjligt. Inför produktionssättning kommer vi lägga ännu mer arbete på att vidareutveckla hjälp- och stödmaterial samt katalogiseringsstöd (till exempel mallar).

    Vi tror och hoppas att att det inte kommer att ta så lång tid från produktionssättning av startversionen tills vi når full funktionalitet i tjänsten, även om den till att börja med kanske inte är 100% användarvänlig. Vår erfarenhet är att det är först när ett verktyg är i skarp drift och används till verkligt arbete som det blir möjligt för användarna att ge den konkreta återkoppling vi behöver för att designa riktigt bra tjänster.

    Med vänlig hälsning,
    Anna Berggren Produktägare och Libris-koordinator
  • KVINNSAM-databasen är idag en av de största deldatabaserna i LIBRIS. Den produceras av oss bibliotekarier på KvinnSam vid Göteborgs universitetsbibliotek. Databasen innehåller idag drygt 150 000 referenser och växer med ca 3000 referenser årligen, 150-400 referenser läggs in varje månad.

    Vårt arbete i Voyager cataloging består av att indexera monografier och katalogisera bidrag i monografier, årsböcker och tidskrifter. Vi katalogiserar även uppsatser. Katalogisering av bidrag och artiklar i tidskrifter utgör den största delen av arbetet. I vissa fall, t ex nordiska forskarantologier inom genusforskning, indexeras monografin och bidragen katalogiseras.
    En lansering av Libris XL där enbart grundläggande funktioner för enkla monografier och seriella resurser är färdigutvecklade skulle innebära att större delen av vårt arbete med databasen måste skjutas upp tills det blir möjligt att katalogisera bidrag och artiklar.
    KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning.
    Anna Johansson
  • Uppsala universitetsbibliotek vill understödja den problematik kring ergonomi och funktion som Göteborgs UB för fram i inlägget ovan. Vi har på samma sätt som Göteborgs UB stora behov av katalogiseringsmöjligheter för många olika typer av material och vill understryka behovet av ett väl fungerande stöd för alla dessa typer. Vi tycker att det är olyckligt att ta ned ett fungerande system för att ersätta det med ett där viktig funktionalitet saknas.

    Anna Berggren skriver i svaret ovan att ”Vår erfarenhet är att det är först när ett verktyg är i skarp drift och används till verkligt arbete som det blir möjligt för användarna att ge den konkreta återkoppling vi behöver för att designa riktigt bra tjänster”. Vi menar att det bör vara möjligt att utveckla det nya systemet i samverkan med biblioteken utan att det blir ett avbrott i verksamheten.

    Processteam förvärv och tillgängliggörande vid Uppsala universitetsbibliotek
    Karin Byström
  • Bibliotekspersonalen vid Riksarkivets två bibliotek i Stockholm har tagit del av informationen om Libris XL och testat att använda det nya verktyget i den beta-version som gjordes tillgänglig inför användardagen i november. Vi ansluter oss helt till de synpunkter som framfördes i den långa skrivelse som lades ut i supportforumet den 18/1 av GUB:s katalogteam.

    En stor andel av den katalogisering som vi utför är primärkatalogisering av äldre svenskt tryck från 1700-tal och 1800-tal. Krigsarkivets bibliotek är det enda bibliotek som katalogiserar det svenska militära trycket – en överenskommelse med KB sedan gammalt. Allt detta är komplext material och mycket av det är unikt. Vi katalogiserar även bidrag i monografier, årsböcker och tidskrifter.

    I de presentationer som vi fick lyssna på under användardagen i november sades att det nya Libris ska kunna tillgängliggöra hela kulturarvet genom att skapa förutsättningar för länkningar mellan databaser. Vi förstår den tanken, men vill påpeka att ett stort kulturarv fortfarande ligger obearbetat på många specialbibliotek. Libris XL måste kunna fungera för att katalogisera detta material.

    Utvecklingen av det nya verktyget måste enligt vår uppfattning få ta mer tid. Vi hoppas på nya tester av verktyget och fördjupad dialog innan det släpps.

    För bibliotekspersonalen vid Riksarkivet bibliotek i Marieberg respektive Krigsarkivets bibliotek,


    Elisabet Sandström, Riksarkivets bibliotek
  • Vi ser positivt på beskedet att lanseringen av Libris XL skjuts upp, och är tacksamma över att, som vi upplever det, på så sätt ha fått gehör för våra synpunkter. Vi vill också ta tillfället i akt att förtydliga några av dessa.

    Utifrån vad utvecklarna tidigare meddelat angående vilken funktionalitet som kommer att finnas på plats då systemet tas i drift, verkar vi på GU ha en relativt annorlunda uppfattning om katalogiseringsprocessen och vad som är kritiskt för den. Vi är bekymrade över att utvecklarnas uppfattning om saken skulle kunna vara bitvis baserad på information som misstolkats i efterhand, sedan den hämtats från t ex Göteborgs universitetsbibliotek. De personer som kom hit för att studera hur vi arbetar med katalogisering hade en delvis bristfällig kunskap om Voyager, vilket gjorde det svårt att förmedla en rad olika aspekter av vår arbetsprocess. Vi ser gärna ett förnyat samarbete där vi skulle kunna bidra ytterligare.

    Vad gäller tillämpningen av continuous delivery hoppas vi att den feedback som vi redan bidragit med får komma till användning i god tid innan ett nytt system tas i drift, och att man i första hand väljer att arbeta med den information man har, innan man går i skarp drift i syfte att samla in ännu mer underlag. Vi tror att det skulle bli oerhört uppskattat av era användare om ni vill ta er tid att åtgärda de problem ni redan blivit varskodda om.

    Vi upplever att verksamheten hos användarna bör prioriteras framför den enskilda produkten (systemet), och hoppas att ni delar denna uppfattning.

    Vi är angelägna om en fortsatt dialog, då vi tror att vi skulle kunna bidra med värdefull tidsbesparande hjälp i utvecklingsarbetet. I slutändan eftersträvar vi samma mål: ett funktionellt och långsiktigt hållbart katalogiseringssystem för alla librisanvändare.
    Katalogteamet, Göteborgs Universitetsbibliotek
  • Vi sitter i detta nu på G och screencastar en del av våra arbetsflöden i Voyager för att dokumentera hur dessa fungerar. På så sätt kommer det att bli enklare att göra jämförelser mellan t ex tidsåtgång, scrollande, överblickbarhet och antal klick i det gamla respektive det nya gränssnittet.

    Intressant i sammanhanget är att själva Libris XL:s katalogiseringsgränssnitt som sådant ju inte nödvändigtvis hade behövt vara så tidsödande, även om funktionaliteten av andra, beklagansvärda tekniska skäl är kraftigt begränsad. Det är med all sannolikhet fullt möjligt att konstruera ett verktyg som rent praktiskt är mindre ohanterligt. Som många av er redan vet har vi sedan länge påpekat detta vid upprepade tillfällen. Det hade varit förtjänstfullt om utvecklarna i större utsträckning hade studerat de gamla arbetsflödena, för att få en uppfattning om deras förtjänster, och om hur mycket mer tidskrävande den nya katalogiseringsprocessen nu kommer att bli.

    Anna Lindemark

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.