Till senaste kommentaren

Effekter av konventionellt kadavermjöl på Krav-åkrar?

Funderar på vad effekterna blir av att använda konventionella kadaver som gödsel i ekologisk odling och som ni gjorde i programmet "Dold" på SVT igår försvara det med att ni sluter kretslopp... Ni sluter ju inget kretslopp - ni tillför ju främmande ämnen i ett ekologiskt kretslopp.. Det kan vara antibiotikarester, läkemedelsrester, växtskyddsmedel från brasiliansk soja, tungmetaller mm. Finns det någon studie på detta? Har ni några planer på att fasa ut när tillgången ökar på eko-kadaver?

Kommentarer

  • Hej Nico!

    Eftersom det stora kretsloppet mellan stad och land är brutet har även KRAV-certifierade gårdar behov av näringskällor/gödsel utanför gårdens egna kretslopp. Det är därför KRAV bland annat tillåter gödsel gjord på steriliserat benmjöl, även om den är gjord på djur från konventionell produktion. Det är ett sätt att använda näring som annars helt skulle gå till spillo, och den ekologiska produktionen är på så vis med och sluter kretsloppet i samhället i stort.

    Eventuella rester av till exempel bekämpningsmedel och antibiotika lagras inte i benen och finns inte kvar i det hygieniserade mjölet, som räknas som en restprodukt av livsmedelskvalitet.

  • Tack för svar!
    Steriliserat benmjöl låter energislukande... Vet ni hur den steriliseras? Hursomhelst - ni blir då av med en del organiska ämnen (kanske inte alla), levande bakterier och det mesta av antibiotikan. Dock inte tungmetaller i den utsträckning de finns (finns det studie?)
    Att det handlar om livsmedelskvalitet är kanske bra, men en del ämnen anrikas i åkerjorden och tas inte upp i växter. Min frågar handlar egentligen om vilka studier som finns på vad som anrikas vid kadavermjölsanvändning. Är det hållbart att varje säsong lägga ut denna typ av material på åkerjord?

  • Hej!
    Benmjölet steriliseras genom att det värms upp. Jag känner inte till om det finns någon studie för hur mycket tungmetaller som ev anrikas, men KRAV har regler för användning av gödselmedel. Gödselmedlet bonden köper in får inte leda till att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen eller smittoämnen anrikas i marken.

    Så här säger KRAVs regler 2016:
    4.1.9.6 Tungmetaller
    Du ska begränsa hur mycket tungmetaller du tillför din åkermark. Tungmetaller kan följa med till exempel gödselmedel, kalkningsmedel, jordförbättringsmedel, växtskyddsmedel eller foder och fodermineraler. Om det finns anledning att anta att tungmetallhalten i en sådan produkt kan vara hög ska du se till att det finns en analys av tungmetallhalten innan du använder den. I tabellen nedan ser du de mängder som du maximalt får tillföra åkermarken per hektar och år via inköpta produktionshjälpmedel. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en femårsperiod. (K)

    *Ämne g/ha och år *
    Bly 25
    Kadmium 0,45
    Koppar 300*
    Krom 40
    Kvicksilver 0,8
    Nickel 25
    Zink 600
    Silver 3

    Om det är ett KRAV-märkt benmjöl ska dessutom KRAVs regler för produktionshjälpmedel tillämpas och det finns gränsvärden för tungmetallinnehåll även där.

    Kajsa Onlineredaktör
  • Tack!
    Det verkar som att man kan sprida max 6100kg/hektar för att klara zinkkravet ovan (enligt vad som redovisas i nedanstående produktblad)
    https://c4produktkatalog.lantmannen.se/componen...

    När det gäller värmebehandlingen var det betydligt svårare att komma fram till hur de gör. Jag hittade på Dakas hemsida och den enda uppgift de ger är upphettning till 70C. Jag vet inte om det är samma de gör för allt slakteriavfall. 70C är en ganska mild behandling.

    Jag hittade följande studie om hygienisering av rötslam där läkemedelsföroreningar förmodligen är mycket högre än i slaktavfall. Studiens slutsats är att det verkar svårt att hitta EN metod som klarar att reducera alla organiska föroreningar ( typ läkemedel). Men ni hävdar alltså att det INTE förekommer läkemedelsrester och antibiotika i det danska slakteriavfallet från början..? I så fall bör allt vara lugnt. Men om det gör det - då är nog inte Dakas hygiensieringsmetod på långa vägar tillräcklig.

    http://vav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-2...

  • Hej,

    Det här låter ju helt absurt, inte undra på att man hittar en massa gifter i eko produkter hela tiden. Inga läkemedelsrester och antibiotika i det danska slakteriavfallet, finns ju inte på världskartan tyvärr.

    Begränsa tungmetaller???? How about eliminera tungmetallerna helt och hållet i ekoprodukterna istället? Jag vill inte ha i mig några onödiga tungmetaller, och det är jag redo att betala extra för, därav handlar jag eko, KRAV osv. Men nej, här betalar man extra för s.k. Kravprodukter, och så får man i sig en massa extragifter godkända av KRAV, jo, jag tackar jag.

    Det finns gränsvärden hit, och sedan finns det gränsvärden dit, men vad hjälper det när ni inte kan kontrollera alla åkrar hela tiden när det tillförs något i jorden?

    70 graders uppvärmning är ju ett skämt, hur hettar man bort bly och kvicksilver osv. vad är det som försiggår här?

    Börjar inse att det här med KRAV inte är vad jag trodde, känner sig rätt blåst, trist!

  • Hej!
    KRAV har, till skillnad från EU-ekologisk och konventionell produktion gränsvärden för hur mycket tungmetaller som får tillföras marken.

    Tyvärr är det så att tungmetaller är något som finns i kretsloppet och som inte går att eliminera, som du föreslår. Däremot kan det begränsas och hållas kontroll över det, vilket KRAV försöker göra genom regeln för tillförsel.

    Kajsa Onlineredaktör
  • Som vegetarian är jag mycket upprörd, jag vill inte ha produkter som tillverkas av djur, speciellt inte slaktavfall!

  • KRAV-märkningen är en ekologisk märkning, inte en vegan-eller vegetarisk märkning. För många ekologiska gårdar är djuren en naturlig del. Gödseln som kommer från djuren innehåller mycket växtnäring och är en värdefull tillgång på gården. Dessutom äter kor, får och getter gräs och klöver. Det är en gröda som människan inte kan äta men som måste finnas i den ekologiska odlingen för att göra jorden bördig och förse grödorna med näring. När djuren betar skapar de dessutom ett öppet landskap med en rik biologisk mångfald. Husdjuren är därför en värdefull del av en levande landsbygd.

    Om du inte vill ha djur inblandat i odlingen får du leta efter veganmärkta produkter eller fråga odlarna hur deras grönsaker är gödslade.
     Här hittar du mer information om veganmärkningen: http://www.djurensratt.se/100-procent-veganskt

    Kajsa Onlineredaktör

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.