Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Vilka var de största utsläppskällorna från det svenska jordbruket år 2016?

Hej,
Jag vill ta reda på vilka de största utsläppskällorna av växthusgaser inom jordbruket är. Om jag kombinerar data från naturvårdsverket och jordbruksverket får jag fram att åkermarker och idissling är största utsläppskällorna. Vill gärna veta om detta stämmer och om tårtdiagrammet jag då får fram ger en ok bild.


År 2016


Tack på förhand!

Kommentarer

  • Hej!

    Matproduktion innebär stora flöden av fosfor och kväve, och ger näringsförluster på vägen. Att jordbruk läcker näring beror främst på att vi odlar marken för att vi behöver livsmedel, djurfoder och bioenergi. Den omrörning i marken som odlingen medför (genom till exempel plöjning, harvning och sådd) gör att omsättningen i jorden ökar och näringsämnen frigörs. Gödslingen tillför sen mer vattenlösligt kväve och fosfor som till stor del tas upp av grödorna, men en del kan förloras till den omgivande miljön.

    Jämfört med växtproduktion ger kött- och mjölkproduktion större näringsförluster i relation till mängden näringsämnen i det färdiga livsmedlet, eftersom det tillkommer ett extra förädlingsled. Bland annat kommer en stor del av jordbrukets ammoniakutsläpp, som bidrar till kvävenedfall, från djurproduktionen. Samtidigt behövs det betande djur i våra marker för att den biologiska mångfalden ska behållas.

    Hur jordbruket bedrivs påverkar också näringsläckaget. Att växtodlings- och djurgårdar är koncentrerade till olika delar av landet gör att stallgödseln inte finns där grödorna odlas, och fodret inte odlas där djuren finns. Istället köps mineralgödsel ofta in till växtodlingen och foder köps in till mjölk- och köttdjuren. I områden med mycket djur i förhållande till ytan jordbruksmark så kan det vara svårt att använda stallgödseln effektivt i växtodlingen. I Sverige har vi regler som begränsar hur mycket djur en lantbrukare kan ha i förhållande till tillgänglig åkerareal att sprida stallgödsel på. Stallgödseln är en värdefull resurs som bör användas på ett bra sätt men det kan vara svårt att utnyttja kvävet i stallgödseln effektivt eftersom en del av näringen frigörs under en tid på året då växterna inte tar upp kväve.

    När det gäller förluster av näringsämnen (kväve och fosfor) så har vi inte nationella beräkningar som visar vilka driftsinriktningar eller odlingsmetoder som står för de största utsläppen från det svenska jordbruket. I rapporten Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 - Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation så finns dock information om hur stort kväve-och fosforläckaget från jordbruket är i olika delar av landet.

    Svaret kommer från miljöanalysenheten.

    Sara Kundtjänst
  • Hej,
    tack för ert svar. Det jag undrar över i det här fallet är egentligen bara växthusgaserna. Tabellen som jag bifogat är över koldioxidekvivalenter, datan är hämtad från:Eftersom data rapporteras på två håll som jag förstår det, skulle vilja veta om tårtdiagrammet ser korrekt ut när man ställer samman samtliga koldioxidekvivalenter. Stämmer det att åkermarker och idissling är de två största utsläppskällorna av växthusgaser (omräknat i koldioxidekvivalenter?).

    Tack på förhand!
    Sa
  • Hej Sa!

    Jag har skickat dina följdfrågor vidare till enheten.
    Maria Kundtjänst
  • Tusen tack!

    Sa
  • Hej igen!

    Datan kommer inte från flera olika håll utan ingår i den nationella rapporteringen av växthusgaser fast under olika kategorier. Du hittar dessa här på Naturvårdsverkets webbplats.

    I ditt tårtdiagram finns data från kategorierna ”jordbruk” samt ”markanvändning” men även kategorierna ”arbetsmaskiner” och ”uppvärmning av bostäder och lokaler” innehåller utsläpp från jordbrukssektorn. Läs mer om detta på länken ovan eller på vår webbplats.

    Svaret kommer från Miljöanalysenheten.
    Maria Kundtjänst
  • Tack!
    Sa

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.