Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Kan ni svara på vad det var för mening med avregleringen av elmarknaden?

Vad har egentligen hänt sedan avregleringen av elmarknaden?

Jag kan se att elen plus alla avgifter moms och skatt m.m. gått upp med ca 50% sista åren. Bodde i hus tidigare fram till 2010 och då var priset inkl allt ca 1 kr/kwh.
Bott i lägenhet i några år bor nu i hus igen from hösten 2016 och kan konstatera att elen kostar för mig inkl allt 1,56 kr/kwh, och då har jag inget dåligt avtal med Vattenfall
Tittar man på mat och många andra saker så har de inte gått upp med drygt 50% på de sista åren. Jag kan nästa med 100% säkerhet utan att göra någon större undersökning att det finns något som gått upp med 50% utom möjligen drivmedel och bostäder i attraktiva områden.  
Man undrar då vad var det då som gjorde att politiker tog beslutet att avreglera elmarknaden, men det är väl som vanligt.

Ta beslut först och tänka efter sedan!

För verkar det som om el bolagen höjer som de vill??

Med vänlig hälsning Stefan 

Stefan Hagman Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej Stefan,

    Huvudsyftet med avregleringen var bland annat att man ville att handeln med el skulle ske på en konkurrensutsatt marknad. Samt att åstadkomma en åtskillnad mellan produktionen och handel med el mot överföringen av el som nätverksamheten står för.

    På följande länk kan du läsa mer om elmarknadens historia;

    http://www.ei.se/sv/Publikationer/fakta-informationsmaterial/energimarknadsinspektionen-en-sekellang-historia/

    Det stämmer även att många företag höjt sina avgifter flera gånger under det senaste året. En anledning till det är att Energimarknadsinspektionen 2015 förlorade i högsta rättsinstans mot ungefär 100 elnätsföretag som överklagat våra beslut om hur mycket de fick ta ut av sina kunder under åren 2012-2015. Företagen ville höja avgifterna betydligt mer än vi tillåtit.

    Domstolen gav företagen rätt och beviljade elnätsföretagen att ta ut intäkter som var 36 miljarder kronor mer än Ei först tillåtit. Det är det som många företag nu utnyttjar när de höjer sina avgifter. När detta ökade utrymme är utnyttjat hoppas vi dock på en återgång till höjningar som ligger mer i linje med den övriga kostnadsutvecklingen i samhället.

    Här är en kort redogörelse för hur vår reglering fungerar:

    Vi övervakar elnätsföretagen för att se att de inte tar ut för höga avgifter av dig som kund. Det gör vi genom att sätta ett tak (en intäktsram) för hur mycket ditt företag får ta ut av alla kunder i ditt område under en fyraårsperiod.

    De nuvarande intäktsramen gäller åren 2016-2019. Ditt företag får höja sina avgifter så länge de håller sig inom sin intäktsram. Företaget får också fördela sina höjningar hur de vill under den fyraårsperiod som intäktsramen gäller. Det betyder att de kan höja mer ett år och mindre ett annat. Det vi kontrollerar är att de inte tar ut mer än vad vår intäktsram tillåter och att de utformar avgifterna på ett sätt som inte strider mot lagen (se nedan).

    Nuvarande period löper ut 2019. Då kommer vi att kontrollera att ditt och alla andra elnätsföretag hållit sig inom de intäktsramar som Ei beslutat om. Det är också först då vi vet om ditt elnätsföretag tagit ut för höga avgifter av dig och andra kunder i ditt område.

    Enligt lagen ska alla avgifter vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande.
    Skäligheten kontrollerar vi genom intäktsramarna på det sätt jag redan beskrivit. Här tittar vi inte på enskilda kunders avgifter utan på alla avgifter samlat. Ett elnätsföretag får ta ut avgifter som täcker skäliga kostnader för drift och underhåll. Det är också tillåtet att ha en rimlig avkastning (vinst) på det kapital som krävs för att driva verksamheten.

    Om ett företag tar ut mer än vad intäktsramen tillåter kan det få kännbara konsekvenser. Dels sänker vi deras intäktsram för nästa period med motsvarande belopp, dels kan de få betala en straffavgift på det överstigande beloppet.

    Företagen får ha olika avgifter för olika kundkategorier. Vårt krav på objektivitet handlar om att företagets samlade avgifter för en kundkategori måste reflektera de kostnader som nätföretaget har för just denna kategori. Ett företag får alltså inte gynna en kundkategori på bekostnad av en annan.

    Kravet på icke-diskriminering innebär att ett nätföretag inte får gynna en kund inom en kundkategori framför någon annan inom samma kundkategori. Likadana kunder ska ha likadana avgifter.

    Hälsningar
    Madeleine Hermansson Energimarknadsinspektionen
  • Hej!

    Tack för ditt svar. Men kvarstår att våra politiker en gång till tagit ett felaktigt beslut och sedan så låter en domstol elnäts företagen ta ut en intäkt till på 36 miljarder.
    Undrar också lite på er funktion ni till låter inte men en domstol kör egentligen bara över er. Vad händer med intäktsramen 2016-2019 kommer ni att bli överkörda igen?
    Stefan Hagman
  • Hej Stefan,

    Även Ei anser att elnätsföretagens höjningar under den senaste tiden har varit för höga. Men i den Svenska grundlagen ges domstolarna en självständig ställning. Vi som myndighet kan och ska inte påverka eller bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall.

    I slutet på oktober lämnade Ei över förslag på förändringar på avkastningskravet till kommande  reglerperiod. Ei föreslår en mer detaljerad lagstiftning om hur en rimlig  avkastning ska beräknas. Ei anser att avkastningen ska spegla aktuella  förhållanden på kapitalmarknaderna justerat till den risknivå som svenska  elnätsföretag har. Tidigare byggde beräkningarna på prognoser. Det förslag vi  nu lämnar innebär att avkastningen i stället ska bygga på verkligt utfall för  tillsynsperioden. Det skulle, med dagens marknadsförutsättningar, innebära  att elnätsföretagens tillåtna avkastning för 2016 och 2017 skulle bli cirka  2,0 respektive 2,5 procent. Det kan jämföras med de 6,5 procent som  förvaltningsrätten fastställde.

      Mer  om de föreslagna ändringarna kan du hitta här: http://ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/nyheter-2017/ei-foreslar-tydligare-reglering-av-elnatsforetagens-avkastning/

     

    Madeleine Hermansson Energimarknadsinspektionen

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.