Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Ett helt kostnadsfritt tips...

Gnället över SMHI:s träffprocent gällande sina väderprognoser kan tyckas överdriven, men när vi dag efter dag, kan konstatera, i alla fall prognosen gällande för Stockholmsområdet (Östra Svealand), där "några" människor bor och kan konstatera riktigheten i era "gissningar". Minns att f.d statsministern KRÄVDE en klar förbättring procentmässigt, för att ni över huvud taget skulle få fortsätta !! Hörde vi 68% ? Vad anser ni att ni har för träffprocent idag ? Skulle gärna vilja ha ett svar där ! Hur som helst, så bjuder dagens meteorolog Kristin Hallberg kl.11:00 i sin prognos gällande för Östra Svealand på "goda solchanser med växlande molnighet..." Men - ännu en gång, vi konstaterar - att 7/8 av himlen är täckt av moln och ett par lättare regnskurar har vi också fått uppleva...! Så till tipset, helt kostnadsfritt ifrån mig. Om ni över gällande område under tidsperioden april - augusti har en stående prognos som säger "nästan mulet väder och en del lokala regnskurar, halv storm, mot kvällen uppklarnande" - då påstår jag att skulle få en HÖGRE träffprocent än vad ni har idag. Rätta mig gärna om jag har fel. För jag påstår att ni INTE har några 69 dito idag...! Men vi har hört det tidigare "det är svårt att sätta molnprognoser". Och vi lär få höra det framöver också...... Hörde vi kravet 69 procent, vad hände sedan...
Kör hårt Kristin, Torgny & Co
Mvh
Bengt

Kommentarer

  • Hej Bengt,
    Det var ett klart väderläge för växlande molnighet i lördags, västvindar med torr luft. Problemet var att det oväntad skur passerade vid 11-tiden. Då blev det förstås lite mer moln tillfälligt. Men resten av dagen blev faktiskt övervägande solig (men varierade något över Svealand i stort).

    Träffprocenten är aldrig lätt att ge siffror på. Man kan göra på många olika sätt. Vi väger samman temperatur, vind, moln och nederbörd i ett värde. Fel eller rätt avgörs av olika intervall. För temperatur ex plusminus 2 grader för godkänt. Alltså till del subjektiva inslag. Sammanvägningen för våra drygt 100 stationer var vid årsskiftet 82 %. Det är det senaste jag har. Tolkningen måste göras med försiktighet. Sammanvägningen betyder förstås inte att en misslyckad molnprognos (mulet istället för soligt) automatiskt är en felaktig prognos. Vårt mål är 85 %.
    Att vi inte ligger där var den ifrågavarande ministern inte alls missnöjd med (det är ingen mening med att ha mål som man redan har uppfyllt). Tvärtom berömde han SMHI. Det spriddes mycket konstiga rykten kring detta.
    Du kan gärna göra prognoser själv men underskatta inte svårigheten. ¬Vi vet med visshet att man inte kan göra en stående prognos som är bättre. Det går att ta reda på. En stående väderprognos kommer statistiskt bli mer fel än rätt i långa loppet. Annars behövde vi ingen vädertjänst överhuvudtaget. Lycka till.
    Anders Wettergren

  • Ministern i fråga var miljöminister Andreas Carlgren.

  • Alldeles korrekt information från Per-Erik!

  • Detta är egentligen ett klassiskt exempel på "viskleken", dvs information som kan förvanskas till total oigenkännlighet när den passerar många led. Ursprunget var att dåvarande ministern Carlgren uttryckte sig översvallande positivt till SMHI och dess verksamhet, och önskade lycka till med att uppnå det av SMHI uppställda målet 85 %.

    Detta uppfattades av en journalist som att ministern "krävde" 85 %, vilket i sin tur blev till att "regeringen sågar SMHI". Och i ännu senare turer till att SMHI skulle läggas ner "om inte ...". Vilket förstås alla borde inse är en absurd tanke.

    Att Carlgren i sin blogg snabbt och helt korrekt förnekade att han över huvud taget hade kritiserat SMHI hjälpte inte, viskleken hade startat och av inte ens en fjäder blev en höna.

  • Härliga försvarstal ifrån meteorologerna på SMHI. Vi läser om berömmande ministrar och hur man räknar ut "träffprocenten". Min vän (!) Torgny Axell nämner ex.vis att plus/minus två grader är "godkänt". Om det är tre grader "fel" är prognosen då "fel" ? Med hur många procent är den då fel ? Vidare så läser jag med förskräckelse, att Torgny skriver följande "sammanvägningen betyder förstås inte att en misslyckad molnprognos (mulet istället för soligt) automatiskt är en felaktig prognos." Ja ni läste rätt. NÄR, jag vill då veta (och många med mig) NÄR är den då felaktig ??? Och vem eller vilka är det som räknar ut era påstådda procent rätt i era prognoser. Ni väger ju själva samman avvikelser av temperatur, vind och nederbörd i ett värde. Men detta görs ju av er själva och inte av en oberoende part utifrån ? Låt mig gissa att träffprocenten i så fall skulle se "något" annorlunda ut ! Det kan ju inte vara taget ut i bara luften, när i princip varenda själ i detta avlånga land, sågar SMHI till fotknölarna gällande träffprocenten i deras prognoser. Och då talar vi inte om några molnflak hit och dit som undertecknad envisas att tjata om. För - om man trots detta, ändå anser sig ha en träffprocent över 80% så har antingen vi - eller eventuellt ni - fel ! Men det är ju klart att om en en prognos säger mulet i stället för soligt inte är en felaktig prognos, då vete sjutton om inte vem som helst (nästan i alla fall) kan komma upp i samma träffprocent.......

  • Hej Bengt,
    Svaret du fick av mig var vidaresänt ett svar från vakthavande meteorolog som jag tror framgick i svaret. Ett förtydligande vill jag göra som är viktigt:
    När det gäller träffprocenten så avses SMHIs grundprognos tillika den prognos som läses ut i radions P1 och alltså inte ortsprognoserna.

  • Hej! Hur kommer det sig att himlen är så förändrad? Det är numer otroligt massa moln som gör att solen skyms. Himlen är ej klarblå som tidigare, utan mlnblå med alla konstiga moln.
    Ibland tittar solen fram och spec på kvällen men ljuset är stickande som en Led-lampa!

    För några veckor sedan skiftade himlen ofta i cerise, även under dagen...är i norr så klart solen ofta blir rödare vid skymning.

    Ibland på kvällen har himlen varit delvis klart lila. Märkligt! Vad händer? Detta är extremt rått i luften också och jag fryser nästan dygnet runt fastän det snart är midsommar. Ursäkta detta blev långt! Tack!

  • Hej Stina,
    I år har lågtryckstrafiken från Atlanten varit ovanligt påtaglig. Normalt sett bryts denna trafik av ett och annat högtrycksläge men nu i maj har det nästan inte alls förekommit. Det kan förklara mycket av det du upplever på himlen. Dock har vi nu några dagar haft högtrycksinflytande, åtminstone fram till dygnskiftet lördag/söndag.

  • Vet att de siffror ni lämnar är lite missvisande, inte minst av egen erfarenhet, så jag tänkte lämna lte oberoende fakta. Nedanstående citat handlar om en undersökning som är från 2012. Vädret då var inte speciellt svårt att tyda. Verktyget finns fortfarande, har dock inte tillgång till nyare mätresultat. (Sök på nätet om ni undrar) Tagit ifrån: http://www.testfakta.se/guider-och-artiklar/teknik/bästa-vädersajten-korad

    "DN har konstruerat ett datorprogram som analyserat prognoser under 40 dagar. Prognoserna kommer från sex olika vädersajter och har omfattat 19 svenska städer.

    Bäst i testet blev SMHI som visade en korrekt prognos i 56 procent av fallen. Näst bäst blev norska YR.no som visade rätt 50 procent. Stormgeo klarade 49 procent, Klart.se 43 procent, Weather 40 procent. Sämst var danska DMI med bara 37 procent korrekta prognoser."

    Jag kan väl lägga till att jag inför en golftävling helt nyligen helt ovetenskapligt följde väderprognoserna timme för timme. För mig blev det ganska ironiskt att se hur en regnfront skulle upphöra kring golfbanan och tom. ge 22 plusgrader och strålande solsken, när vädret uppdaterades 02.00 natten innan. Särskilt som väderprognosen hela dagen innan visat på kraftigt regn och 13 grader. Ännu mer komiskt blev det när detta kanonväder timmen senare åter visade att vi skulle få kraftigt regn hela dagen och ca: 13 grader. (Dagen innan visade väderprognosen 20 grader, två dagar innan 23 grader tre dagar innan visade den regnväder, växlande molnighet och ca: 17 grader.) I själva verket blev det 100 % molnighet med lätt regn och ca: 18 grader. Antar att SMHI menar att ni hade rätt ändå då ni troligen hade rätt någon gång bland alla dessa olika prognoser, eller?! ;-)

    Jag kan väl lägga till, så ingen undrar, att jag brukar kontrollera vädret på detta sätt inför golftävlingar och denna typ av förändring timme för timme, dag för dag är standard. Om något ger mitt exempel inte en tillräckligt tydlig bild hur olika prognoserna faktiskt blir timme för timme.

    Följer t.ex. vädret inför en tävling jag skall spela om två dagar just nu. Det vädret har redan hunnit växla två gånger på drygt ett dygn mellan ösregn och solsken (ösregn + kallt, solsken/varmt, ösregn och kallt igen och senast bara lätt regn på natten med solsken stora delar av dagen.) Egentligen undrar jag varför man gör prognoser när man aldrig träffar rätt.

    Är 100 % säker på att väderprognosen kommer växla mellan flera totalt olika väderlekar hela vägen fram till jag står på banan. Antagligen lär det väl bli åska för det är det enda som inte förutspåtts hittills. ;-)

  • Hej Morgan,
    Att ha ortsprognoser timme för timme på sommaren när det vi har en labil luftmassa med talrika skurar är nog inte så lyckat. Prognosmodellerna har mycket svårt att pricka in var skurarna skall hamna. Det finns en artikel skriven om just dessa svårigheter som du kan ta del av här:

    Prognoskvalitet

    Hur upplever DU att kvaliteten på våra väderprognoser är? Alldeles för många svarar nog tyvärr ”dålig” på den frågeställning och gör det lite i onödan kan jag tycka. Informationen finns där men den måste nå ut också. De allra flesta använder idag ortsprognoser för att få sin väderprognos, antingen via appen i mobilen/surfplattan eller via vår hemsida, www.smhi.se och dessa prognoser har sina för- och nackdelar. Jag kommer återkomma till detta men först tänkte jag kort gå igenom hur prognoserna blir till och det här är viktigt för att man ska få förståelse för vilken information man faktiskt får i en ortsprognos t.ex.

    —Schematisk bild över hur en "vädermodell" är uppbyggd i ett rutnät av gridpunkter i såväl horisontell som vertikal led.

    Modellen är motorn i prognosen

    Själva motorn i våra väderprognoser idag är så kallade numeriska datamodeller som räknar fram hur vädret ska utveckla sig framåt i tiden. Bilden ovan visar ett exempel på hur dessa modeller är uppbyggda i rutnät både horisontellt och vertikalt.

    Precis som alla andra motorer så krävs det bränsle för att de ska kunna köras och en vädermodells bränsle är indata. Modellen samlar in information från observationsstationer, båtar, flygplan, satellitdata m.m. för att på så sätt kunna göra en så bra bedömning som möjligt på hur utgångsläget ser ut. Sedan börjar modellen, med hjälp av avancerade formler på hur atmosfären fungerar, de fysikaliska lagar som styr och en beskrivning av underlaget i varje punkt (är det land, hav, skog, åker, stad, berg, snö etc), att räkna framåt i tiden hur vädret ska utveckla sig.

    Resultatet blir att man får en prognos för varje enskild punkt i datamodellen, både horisontellt och vertikalt. Det är detta dataunderlag som sedan visualiseras med hjälp av vädersymboler och liknande och därefter blir den prognos som syns i ortsprognoserna.

    Ansvarig meteorolog granskar databasen innan den godkänns och så gott som alltid görs editeringar i den för att få prognoserna bättre. Det kan vara allt ifrån att ändra kommande natts temperatur till att ta bort moln eller lägga till nederbörd. Detta är dock inget som kan göras på liten geografisk yta utan snarare att man sänker temperaturen i inre Lappland vid klart väder vintertid eller att lägga till moln över Sydsvenska höglandet om man tycker att modellen vill ha för lite moln där.

    Problemet med punktprognoser

    Men det är nu det blir lite problematiskt. Som vi tog upp tidigare så är modellen indelad i ett rutnät som numera med våra nya högupplösta modeller har ett horisontellt gridavstånd på drygt 2,5 km. Det innebär att i varje punkt i modellen med 2,5 km avstånd får en egen väderprognos. När man sedan tittar på sin ort i appen eller låter appen själv få fram din position, så plockar helt enkelt appen fram och visar prognosen för den punkt i modellen som geografiskt ligger närmast. Den tar ingen hänsyn överhuvudtaget till hur prognosen är i punkterna runt omkring. I många fall spelar inte det någon roll men i vissa vädersituationer kan detta bli rejält missvisande.

    Ett klassiskt sådant fall är skurar sommartid. Även om modellen i stort har fångat läget riktigt bra så kommer aldrig placeringen och utbredningen av skurarna att bli perfekt. Om modellen då t.ex. inte råkar ha någon nederbörd i den punkt som ligger närmast Kolmårdens djurpark så kommer heller inte appen att visa att man riskerar att bli blöt medan man tittar på djuren även om modellen vill ha kraftiga åskskurar inne i Norrköping. I verkligheten kan ju resultatet lika gärna bli raka motsatsen och om så skulle ske lär berörda personer tycka att prognosen varit urusel trots att den i ett litet större perspektiv varit väldigt bra.

    Komplettera med flera tjänster för bättre förståelse

    Ortsprognoserna är jättebra på att få en snabb överblick över den mest troliga utvecklingen i väderprognosen men den bör kompletteras för att få en bättre förståelse om vilken vädersituation som råder för tillfället. Det enklaste sättet för att få denna förståelse anser jag är att läsa meteorologens skrivna prognostext som finns i såväl appen som på hemsidan. Där har meteorologen gjort en egen bedömning av läget och skrivit en egen mer generell prognos för angivet distrikt och det gör att man får en mycket bättre insyn i väderläget och en inblick i vad som väntar. Vill man få en ytterligare mer utförande bild av väderläget för hela Sverige och vad som väntas ske under närmsta dagarna så finns även det i såväl appen som på hemsidan. På hemsidan kan man i kartan till höger även se olika fält med hur t.ex. temperaturen ska variera framöver eller vart man ska få nederbörd, visualiserat på ett snyggt sätt.

    —Nya ortsprognoserna på SMHIs hemsida.

    Mitt råd är helt enkelt att utnyttja all information som faktiskt finns i appen och i ortssöket på hemsidan så kan jag lova dig att du kommer uppleva att du får en bättre prognos. Man ska såklart dock komma ihåg att en väderprognos trots allt är just en prognos. Den kommer aldrig att bli 100% korrekt.

  • Tack för svaret Torny :-)

    I praktiken så ville jag bara illustrera det fenomen du förklarar (vilket jag redan hade förstått.) Men tack ändå. Länken visade att ni redan förklarat problemet.

    Min poäng var att dessa ortsprognoser och ständiga uppdateringar var onödiga och tom. skadliga för SMHI:s förtroende.

    Själv följer jag (om jag verkligen måste följa ortsprognoser) bara den norska motsvarigheten. De uppdaterar mer sällan, varpå prognosen blir mer stabil. (Antar de använder en annan algoritm också, eller?!)

    Anser förövrigt att ni borde använda er av en utjämnande algoritm som använder alla prognoser inom 25 km som utjämningsinstrument om ni nu ändå skall envisas med era ortsprognoser. Lägg där till att jag skulle vilja se er utjämna prognosen med 25 km extra per dag ni är ifrån datumet varvid prognosen gäller. Är helt övertygad om att prognoserna då skulle bli mer korrekta.

    Normalt sett tittar jag enbart på er väderradar och blixtprognos för att bedöma vilket väder jag får. Denna variant stämmer i princip alltid! :-)

    Det andra jag beskrev ovan var enbart "för nöjes skull" då jag ville konstatera det uppenbara. Att det (nästan) alltid blir fel på era (och de flesta andras) ortsprognoser.

    Mvh
    Morgan

  • Hej Morgan och tack för ditt inlägg.
    Jag vill lägga till att men håller på att titta på hur man bäst kan tillämpa någon form av sannolikhetsangivelser i ortsprognoserna. Så det kommer att komma men i vilken form är just nu under utredning. Vilket jag varmt välkomnar om jag får ha ett ord med i laget!

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.